Urinvägsinfektion

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Medicinskt granskad

Urinvägsinfektion kännetecknas av att det svider när du kissar och du kan behöva kissa oftare än vanligt. Infektionen brukar bero på att bakterier har kommit in i urinröret och spridit sig till urinblåsan. Besvären är vanligast hos kvinnor och går ibland över utan behandling. Män, barn och gravida kvinnor ska däremot alltid söka fysisk vård.

Allmänt om urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion eller UVI, som det heter på läkarspråk, är en mycket vanlig orsak till sveda och obehag i urinvägarna. I vardagligt tal kallas besvären ofta för blåskatarr. 

Kvinnor drabbas betydligt oftare än män – mer än hälften av alla kvinnor får infektionen någon gång i livet. Besvären kan gå över utan behandling, men om du inte blir bättre inom en vecka bör du söka vård. Män, barn och gravida som har en misstänkt urinvägsinfektion ska alltid utredas och behandlas.  

Symptom vid urinvägsinfektion

Ett vanligt tecken på urinvägsinfektion är att det svider i underlivet. Du känner dig kissnödig ofta och kan få en molande värk i nedre delen av magen. En urinvägsinfektion eller UVI kan även ge symptom som trötthet och frusenhet. Äldre personer blir ibland förvirrade – det gäller även vid andra infektioner. 

Vanliga symptom vid urinvägsinfektion:

  • du behöver kissa eller känner dig kissnödig ofta

  • sveda i underlivet

  • smärta i nedre delen av magen

  • ibland blod i urinen eller sädesvätskan

  • trötthet

  • frusenhet

  • ibland kan urinvägsinfektion orsaka förvirring hos äldre personer.

Andra tänkbara förklaringar

Njurbäckeninflammation kan ge liknande besvär som urinvägsinfektion, men då mår du antagligen sämre. Det är vanligt att få hög feber, frossa och må illa. Du kan även få ont i ryggen under revbenen, där njurarna sitter. Äldre personer kan ibland få hög feber utan andra symptom. I vissa fall kan både njursten och gallsten likna en urinvägsinfektion, men besvären kännetecknas även av kraftiga smärtor från rygg eller mage.  

Sveda och obehag från urinvägarna kan ibland vara tecken på andra besvär, till exempel sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia, gonorré, herpes och mykoplasma. 

Hos flickor och kvinnor kan urinvägsinfektion likna svamp i underlivet. Om du är gravid kan du känna ett behov av att kissa ofta eftersom den växande livmodern trycker mot urinblåsan och du har mer vätska i kroppen. Ibland kan torra slemhinnor misstas för urinvägsinfektion – det är särskilt vanligt efter klimakteriet

Pojkar och män som upplever sveda när de kissar kan ha en infektion i förhuden eller sädesledaren. Hos äldre män kan besvär att kissa eller små mängder urin vara tecken på prostatabesvär. 

Orsaker till urinvägsinfektion

Om du får in bakterier i urinröret som tar sig upp till urinblåsan kan du få en urinvägsinfektion. Bakterierna orsakar en inflammation i slemhinnan som täcker urinblåsans insida. Det skapar en irritation i blåsan och därför känns det som att du behöver kissa ofta. Eftersom även urinröret är inflammerat kan det göra ont eller svida när du kissar. Ibland kan det även finnas blod i urinen. 

En urinvägsinfektion kan orsakas av olika bakterier. Kolibakterier är vanligast – de finns naturligt i tarmen och kan ibland sprida sig via huden eller slemhinnorna. 

Urinvägsinfektion hos vuxna är allra vanligast bland kvinnor eftersom urinröret är kortare. Ett längre urinrör gör det svårare för bakterierna att nå upp till urinblåsan. Hos kvinnor sitter dessutom ändtarmsöppningen nära urinröret vilket medför en större risk för tarmbakterier att sprida sig till urinvägarna. 

Om bakterierna lyckas ta sig högre upp i urinvägarna kan du få en infektion i njurarna. Det kallas för en hög urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation. Då brukar symptomen bli kraftigare med allmän sjukdomskänsla, feber och ibland ryggsmärta. 

Faktorer och situationer som kan göra dig mer sårbar för urinvägsinfektion:

  • Urin som finns kvar i blåsan

Om urinblåsan inte töms helt när du kissar får bakterier lättare fäste. Det är särskilt vanligt hos äldre personer – hos kvinnor kan det ibland bero på framfall och hos män är prostataförstoring en vanlig förklaring. Besvären förekommer även hos yngre personer och barn. 

  • Fysiska orsaker

I vissa fall kan medfödda förträngningar eller missbildningar i urinvägarna öka risken för återkommande urinvägsinfektioner.   

  • Samlag med eller utan preventivmedel

Kondom, pessar eller spermiedödande medel rubbar bakteriefloran i slidan och kan göra det lättare för bakterier att få fäste i underlivet. Vid samlag utan så kallade barriärmetoder kan bakterier pressas upp i urinröret och orsaka urinvägsinfektion – det är särskilt vanligt med en ny sexpartner.

Hormoner och andra förändringar i kroppen kan öka risken för urinvägsinfektion när du är gravid.

  • Ålder 

Slemhinnorna i urinvägarna brukar bli torrare, tunnare och skörare med åldern. Hos kvinnor är det ofta sjunkande östrogennivåer efter klimakteriet som gör slemhinnorna mer sårbara för infektioner. Hos män kan prostatabesvär med tiden skapa en större sårbarhet för urinvägsinfektion.

Utredning och behandling

Om du är kvinna och känner igen besvären vid en urinvägsinfektion behöver du inte alltid söka vård – infektionen går ofta över av sig själv, utan behandling. Om besvären inte går över inom en vecka kan du behöva antibiotikabehandling. Ibland räcker det att du beskriver dina symptom, men det är vanligt att först lämna ett urinprov som visar om det finns bakterier i urinen. I vissa fall behöver du göra en gynekologisk undersökning för att utesluta andra besvär. 

Kvinnor som ofta får urinvägsinfektion efter samlag kan ibland få en enkeldos antibiotika som kan användas i förebyggande syfte. Efter klimakteriet behöver många kvinnor tillskott av östrogen, antingen i tablettform eller genom lokal behandling i underlivet, för att minska risken för nya infektioner.

Män, barn och gravida kvinnor behöver som regel alltid söka fysisk vård och göra en urinodling. Ibland krävs andra undersökningar – män kan till exempel behöva undersöka prostatan. Det är vanligt att behandla en urinvägsinfektion med antibiotika.  

Barn och vuxna som får urinvägsinfektion ofta kan behöva ta prover som visar hur urinblåsan och njurarna fungerar, till exempel med hjälp av ultraljud. Återkommande infektioner behandlas ibland med en låg dos antibiotika under längre tid. 

Vad kan jag göra själv?

Urinvägsinfektion hos kvinnor går ofta över av sig själv inom en vecka. Du kan lindra besvären genom att dricka mycket och lägga något varmt på magen. Om du har ont i magen under en urinvägsinfektion kan receptfritt, smärtlindrande läkemedel också underlätta dina besvär. 

Om du är gravid ska du inte vänta på att infektionen går över av sig själv utan söka vård direkt. Det gäller även om du är man eller om det är ditt barn som visar tecken på urinvägsinfektion. 

Så här kan du minska risken för urinvägsinfektion:

  • försöka att kissa ut allt urin – återkommande urinvägsinfektioner kan bero på att det finns lite urin kvar i urinblåsan, sitt kvar en stund på toaletten tills allt har kommit ut eller res dig upp och sätt dig ner igen för att kissa färdigt

  • tvätta inte underlivet i onödan – då skadas hudens och slemhinnans naturliga skydd mot infektioner, undvik tvål och använd istället olja eller bara vatten

  • torka dig framifrån och bak vid toalettbesök – eftersom urinvägsinfektion ibland orsakas av tarmbakterier kan fickor och kvinnor minska risken för infektion genom att alltid torka bajs bakåt, bort från urinrörets öppning

  • undvik pessar och spermiedödande medel – de kan öka sårbarheten för infektion, därför kan det vara bättre att välja andra preventivmedel

  • kissa efter samlag – då minskar risken för att bakterier blir kvar i slemhinnan

  • hormontillskott efter klimakteriet – eftersom slemhinnorna i underlivet ofta blir tunnare och skörare kan du behöva tillföra östrogen för att stärka slemhinnorna. 

Kanske har du hört att du kan bota urinvägsinfektion med någon form av huskur som innehåller c-vitamin, till exempel citronvatten eller tranbär, men det finns inga vetenskapliga bevis för att det har någon effekt. 

Självtest vid urinvägsinfektion

I vårt enkla om urinvägsinfektion kan du svara på några vanliga frågor som visar om du kan behöva hjälp av sjukvården. Det är inte ett diagnostiskt test utan bara en vägledning inför vidare vårdkontakt.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården vid misstänkt urinvägsinfektion eller UVI som inte går över inom en vecka. Män och gravida kvinnor som får urinvägsinfektion ska alltid söka fysisk vård redan vid de första symptomen. Vid misstänkt urinvägsinfektion hos barn krävs också läkarbesök så fort som möjligt. 

Sök vård om du är osäker på om dina symptom beror på urinvägsinfektion eller kan vara tecken på något annat, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar. Du bör även söka vård om du har blod i urinen eller sädesvätskan.

Sök vård akut om du har feber eller frossa, med eller utan plötslig smärta i rygg eller mage. Om du inte kan kissa alls behöver du också vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

Vid urinvägsinfektion krävs i vissa fall en fysisk undersökning.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid urinvägsinfektion. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Barn, män och gravida kvinnor med misstänkt urinvägsinfektion behöver göra en fysisk undersökning på någon av våra vårdcentraler.

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar

Vanliga patientfrågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

KlamydiaOnt i magen hos barnTorra slemhinnor – atrofisk vaginitSvamp i underlivet – genital candidaUrinvägsinfektion hos barn