Kry-logo
Preventivmedel: 6 effektiva alternativ till p piller

Preventivmedel: 6 effektiva alternativ till p-piller

Senast uppdaterad:
tis 16 juni 2020
Vissa kan inte äta p-piller av medicinska skäl och andra tycker att det är svårt att komma ihåg att ta ett piller varje dag. Här listar vi sex alternativ som ger ett lika effektivt skydd mot graviditet.

Det finns många sätt att hindra oönskad graviditet. Vilket som passar dig bäst beror bland annat på din livsstil och hälsotillstånd – ta hjälp av din läkare eller barnmorska för att göra ett välgrundat val. Observera att de preventivmedel vi listar nedan inte skyddar mot sexuellt överförbara infektioner, det gör endast kondom, femidom och slicklapp (barriärskydd).

Hormonella preventivmedel innehåller syntetiska könshormoner: antingen syntetiskt gulkroppshormon (gestagen) eller en kombination av syntetiskt gulkroppshormon och syntetiskt östrogen (estradiol). De hindrar graviditet genom att:

  • stoppa ägglossning – så att ett ägg inte kan lossna och bli befruktat av spermier
  • göra sekretet i livmoderhalsen tjockare och segare – då blir det svårare för spermierna att ta sig in i livmodern.
  • tunna ut slemhinnan i livmodern – så att den inte kan ta emot ett befruktat ägg.

1. P-plåster

Vad är det? Ett tunt plåster på ca 5 x 5 centimeter, som frigör syntetiskt gulkroppshormon och syntetiskt östrogen.
Hur använder jag det? Du fäster plåstret var som helst på huden, utom på brösten. Du byter plåster en gång i veckan under tre veckor och är sedan utan plåster i en vecka. Under denna vecka får du en mensliknande blödning. Om du vill undvika månadsvisa blödningar kan du hoppa över den behandlingsfria perioden. Förr eller senare, men vanligtvis efter 3–4 månader, kan du ändå få en spontanblödning. Du ska då ta bort plåstret i 4 dagar för att blöda ut, och sedan sätta på ett nytt.
Effektivitet: 91–99 procent.
Fördelar: Blödningarna kan bli mer regelbundna, mindre rikliga och mindre smärtsamma.
Nackdelar: Plåstret syns och kan orsaka hudirritation. Hormonerna kan orsaka stänkblödningar, illamående, ömma bröst, huvudvärk och humörsvängningar. Effektiviteten försämras om du glömmer att byta plåster i tid eller om det trillar av.

2. P-ring

Vad är det? En ring i mjuk plast som du själv för in i slidan. P-ringen frigör syntetiskt gulkroppshormon och syntetiskt östrogen.
Hur använder jag den? Du för in p-ringen i slidan ungefär som du för in en tampong. P-ringen ska sitta i slidan i tre veckor, den fjärde veckan är du utan p-ring och därefter sätter du in en ny. Under den vecka du är utan p-ring får du en mensliknande blödning. Vill du undvika månadsvisa blödningar kan du hoppa över den behandlingsfria perioden och sätta in nästa ring direkt. Förr eller senare, men vanligtvis efter 3–4 månader, kan du ändå få en spontanblödning. Du ska då ta ta ut ringen och vara utan i fyra dagar för att blöda ut, och sedan sätta in en ny ring.
Effektivitet: 91–99 procent.
Fördelar: P-ringens effektivitet påverkas inte av kräkningar eller diarré (till skillnad från p-piller). Blödningarna kan bli mer regelbundna, mindre rikliga och mindre smärtsamma.
Nackdelar: Det krävs lite övning för att sätta in och ta ut p-ringen på ett hygieniskt sätt. Kan orsaka stänkblödningar, flytningar eller obehag, illamående, ömma bröst, huvudvärk och humörsvängningar. Effektiviteten försämras om du glömmer att byta p-ring i tid eller om den trillar ut.

3. P-stav

Vad är det? En mjuk plaststav som är ungefär lika stor som en tändsticka och sätts in under huden på insidan av överarmen. P-staven frigör syntetiskt gulkroppshormon.
Hur använder jag den? P-staven sätts in av en läkare eller barnmorska under lokalbedövning. Den kan sedan sitta kvar i tre år, men kan även tas ut tidigare.
Effektivitet: 99 procent.
Fördelar: Ger ett effektivt skydd i tre år, men kan även tas ut tidigare om du vill bli gravid eller upplever biverkningar.
Nackdelar: Kan orsaka oregelbundna blödningar, minskad sexlust, illamående, stänkblödningar, akne, viktökning och humörsvängningar.

4. P-spruta

Vad är det? P-sprutan innehåller en hög dos syntetiskt gulkroppshormon, som injiceras i skinkan.
Hur använder jag den? Du får en spruta på vårdcentralen eller hos barnmorskan en gång var tredje månad.
Effektivitet: 94–99 procent.
Fördelar: Du behöver bara komma ihåg att ta en ny spruta var tredje månad.
Nackdelar: Kan orsaka oregelbunden eller utebliven blödning, minskad sexlust, illamående, stänkblödningar, akne, viktökning och humörsvängningar. P-sprutan kan inte heller avbrytas i förtid på samma sätt som p-ringen. Ökad risk för benskörhet vid längre användning än ett år.

5. Hormonspiral

Vad är det? Hormonspiralen är T-formad och tillverkad i plast. Den förs in i livmodern där den frigör syntetiskt gulkroppshormon.
Hur använder jag den? Hormonspiralen sätts in av en barnmorska eller gynekolog. Du får i regel gå på ett rådgivningsbesök innan spiralen sätts in. Hormonspiralen kan sitta på plats i 3–5 år.
Effektivitet: Upp till 99 procent.
Fördelar: Lång användningstid. Efter de första månaderna uteblir ofta blödningarna helt.
Nackdelar: Kan göra ont att sätta in. Kan orsaka oregelbundna blödningar i upp till sex månader och smärta i magen eller bäcken. Om spiralens trådar är för korta kan den kännas vid penetrerande samlag, men oftast lämnas de längre och brukar då inte orsakar något obehag.

6. Kopparspiral

Vad är det? Kopparspiralen är ett hormonfritt preventivmedel, som är tillverkad i plast och koppar och förs upp i livmodern. Den skyddar mot graviditet genom att orsaka en inflammation i livmoderslemhinnan, vilket förhindrar befruktning.
Hur använder jag den? Kopparspiralen sätts in av en barnmorska eller gynekolog. Du får i regel gå på ett rådgivningsbesök innan spiralen sätts in. Kopparspiralen kan tas ut när som helst.
Effektivitet: Upp till 99 procent.
Fördelar: Hormonfritt preventivmedel med lång användningstid. Du kan kontrollera att spiralen sitter kvar genom att känna efter trådarna.
Nackdelar: Kan göra ont att sätta in. Kan orsaka rikligare mens, kraftigare mensvärk och stänkblödning. Om spiralens trådar är för korta kan den kännas vid penetrerande samlag, men oftast lämnas de längre och brukar då inte orsakar något obehag.

Vilket preventivmedel passar dig?

Vilket preventivmedel som passar dig beror bland annat på din livsstil och ditt hälsotillstånd. Den här informationen kan hjälpa dig att göra ett välgrundat val tillsammans med din läkare eller barnmorska:

  • Preventivrådgivning är kostnadsfri i Sverige och i många regioner är preventivmedel subventionerade upp till 25 års ålder.

  • Att ett preventivmedel är 99 procent effektivt betyder att 1 av 100 användare blir gravid under ett år.

  • Om du väljer ett preventivmedel som innehåller hormoner är det viktigt att de används korrekt och konsekvent för att du ska vara skyddad. Din läkare eller barnmorska kan hjälpa dig att räkna ut när effekten av ditt preventivmedel träder i kraft. Du kan behöva använda ett barriärskydd i ett par dagar när du börjar med ett nytt preventivmedel, samt om du glömmer bort att ta dina piller, tappar ditt p-plåster/p-ring etc.

  • Personer över 40 år har pga sin ålder en ökad risk för blodproppar och bör därför inte använda kombinerade hormonella preparat (preventivmedel med syntetiskt östrogen).

  • Personer med auramigrän ordineras inte kombinerade p-piller, eftersom det anses medföra en högre risk för stroke. De som lider av auramigrän rekommenderas preventivmedel med endast gestagen eller en hormonfri metod. Om du upplever symptom på auramigrän (flimrande ljus, fläckar, linjer, döda vinklar, stickningar eller talstörningar) första gången du använder ett preventivmedel med syntetiskt östrogen ska du kontakta din läkare eller barnmorska.

Så kan Kry hjälpa till

Om du vill ha råd och information inför ditt val av preventivmetod kan Kry hjälpa dig – det kostar ingenting. En läkare gör en individuell bedömning baserat på din situation och det som framkommer under vårdmötet. Om du har använt exempelvis p-piller tidigare kan vi förnya ditt recept och, vid behov, hjälpa till med blodtrycksmätning.
Granskare:

Elisabeth Rosén

legitimerad läkare, specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik

Senast uppdaterad:

Fler artiklar