Ladda ned Ladda ned

Preventivmedel och preventivmetoder

Det finns många sätt att skydda sig mot oönskad graviditet. Preventivmedel som innehåller hormoner påverkar ägglossningen och menscykeln, men även kroppen i stort. Barriärmetoder stoppar spermierna innan de når fram till livmodern medan naturliga preventivmetoder handlar om att veta just när kvinnokroppen inte är redo för befruktning.

Vissa preventivmetoder är säkrare än andra. Några har större biverkningar, medan andra inte påverkar dig varken fysiskt eller psykiskt. Vilken metod som passar just dig beror på din livsstil och din hälsa. Kom ihåg att det bara är kondom och femidom som även skyddar mot könssjukdomar.

Bortsett från kondom och manlig sterilisering handlar preventivmedel och preventivmetoder om kvinnokroppen, även om det pågår forskning och försök med nya preventivmedel för män.

Det finns två olika typer av preventivmedel som innehåller syntetiska versioner av kvinnliga könshormoner. I syntetisk form kallas gulkroppshormon/progesteron för gestagen och östrogen för estradiol. Gestagenmedel innehåller bara syntetiskt gulkroppshormon medan kombinerade medel innehåller versioner av både gulkroppshormon och östrogen.

Båda metoderna påverkar den naturliga menscykeln och hindrar graviditet genom att

  • sekretet i livmoderhalsen blir tjockare och segare – då blir det svårare för spermierna att ta sig in i livmodern
  • stoppa ägglossning – så att ett ägg inte kan lossna och bli befruktat av spermier
  • tunna ut slemhinnan i livmodern – så att den inte kan ta emot ett befruktat ägg.

Preventivmedel med hormoner påverkar kroppen på olika sätt. Du kan till exempel få finnar, minskad sexlust eller känna dig nedstämt. Biverkningarna brukar försvinna efter ett par månader, men vissa känner sig påverkade länge och då kan det finnas anledning att prova andra preventivmedel, med eller utan hormoner.

Hormonella preventivmedel:

  • p-piller/kombinationspiller – tabletter med syntetiskt gulkroppshormon och östrogen
  • minipiller och mellanpiller – tabletter med enbart syntetiskt gulkroppshormon
  • p-ring – syntetiskt gulkroppshormon och östrogen som sitter i slidan
  • p-plåster – syntetiskt gulkroppshormon och östrogen
  • p-spruta – syntetiskt gulkroppshormon som injiceras av vårdpersonal
  • p-stav – syntetiskt gulkroppshormon som sätts in av vårdpersonal under huden på armen
  • hormonspiral – syntetiskt gulkroppshormon som förs in i livmodern av vårdpersonal.

Om du väljer preventivmedel som innehåller hormoner är det viktigt att de används korrekt och konsekvent för att du ska vara skyddad. Om du glömmer bort att ta dina piller eller till exempel tappar ditt plåster behöver du som regel komplettera med ett annat preventivmedel i en vecka.

Preventivmetoder utan hormoner passar dig som inte vill eller inte mår bra av att använda hormoner. Hit hör sterilisering, naturliga preventivmetoder och så kallade barriärmetoder. Kopparspiral är också ett hormonfritt preventivmedel.

Vissa naturliga preventivmetoder, till exempel avbrutet samlag och så kallade ”säkra perioder”, kan vara mer osäkra metoder eftersom det bland annat kan finnas spermier även i försatsen och ägglossningen kan vara oregelbunden. Däremot finns det andra naturliga preventivmetoder som anses ge ett mycket effektivt skydd mot graviditet.

Barriärmetoder är hormonfria preventivmedel som förhindrar graviditet genom att stoppa spermierna från att nå livmodern – här ingår kondom och femidom som också skyddar mot könssjukdomar.

Exempel på preventivmetoder utan hormoner:

  • sterilisering – en operation som kan utföras på både kvinnor och män
  • kopparspiral – sätts in i livmodern av vårdpersonal
  • kondom – barriärmetod där kondomen träs på penis före samlag så att sperman samlas där
  • pessar – barriärmetod där en gummikupa sätts in i slidan före samlag
  • femidom – barriärmetod där en sorts “stor kondom” sätts in i slidan före samlag
  • avbrutet samlag – penis dras ut ur slidan innan utlösning
  • amning – om barnet bara ammas, mensen inte är tillbaka och barnet är under sex månader
  • säkra perioder – kräver kunskap om ägglossningen och vilka dagar du inte kan bli gravid
  • temperatur/sekretmetoden – kroppstemperatur och slidans sekret kontrolleras varje dag för att veta när du kan ha samlag utan att bli gravid.

Om du har haft samlag utan att vara skyddad på rätt sätt finns akuta preventivmedel. De kan förhindra graviditet i efterhand om till exempel kondomen har gått sönder eller du har glömt att använda ditt vanliga preventivmedel. Det finns två alternativ – akuta p-piller (”dagen-efter-piller”) eller kopparspiral.

Akuta p-piller innehåller en hög dos syntetiskt gulkroppshormon. De bör tas så fort som möjligt men högst 3-5 dygn efter samlag beroende på fabrikat. Kopparspiralen måste sättas in senast fem dygn efter oskyddat samlag för att förhindra graviditet.

De flesta preventivmetoder är säkra om du själv är alldeles säker på hur de fungerar. Spiral (både hormonspiral och kopparspiral), p-spruta och p-stav brukar nämnas bland de allra säkraste preventivmedlen eftersom de inte kan användas på fel sätt. Även p-piller och andra metoder ger ett bra skydd om de används på rätt sätt och vid rätt tidpunkt.

Det kan vara svårt att avgöra vilket preventivmedel som passar dig bäst. Du behöver väga in din ålder, livsstil och hur säkert ditt skydd måste vara, liksom hur de olika preventivmetoderna kan påverka din kropp och ditt mående i stort. Om du behöver skydda dig mot sexuellt överförbara sjukdomar och infektioner ska du alltid välja kondom eller femidom, oavsett om du använder andra preventivmetoder också.

Alla metoder utom naturliga preventivmetoder, barriärmetoder och akuta p-piller kräver recept och ofta ett fysiskt besök hos exempelvis barnmorska eller gynekolog.

Om du vill ha råd och information inför ditt val av preventivmetod kan KRY hjälpa dig – det kostar ingenting. En läkare gör en individuell bedömning baserat på din situation och det som framkommer under vårdmötet. Om du har använt exempelvis p-piller tidigare kan vi förnya ditt recept och, vid behov, hjälpa till med blodtrycksmätning.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
20 oktober 2019
Granskare:
Elisabeth Rosén, Leg. läkare, ST inom gynekologi och obstetrik