Ladda ned Ladda ned

Diarré

Diarré är vanligt hos både barn och vuxna. Lös avföring är kroppens sätt att rena tarmen från bland annat bakterier, virus och infektioner. Besvären går ofta över på några dagar, utan behandling, men ibland är diarré ett symptom på något som behöver utredas.

Diarré innebär lös och vattnig avföring. Den kan komma fort och du måste antagligen gå på toaletten många gånger på kort tid. Många får magsmärtor, andra känner sig svaga och skakiga, ibland i kombination med illamående och kräkningar. Gaser i magen, uppblåsthet och feber är också vanliga symptom i samband med diarré.

Besvären brukar gå över efter några dagar, men var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på vätskebrist – kräkningar och diarré orsakar rubbningar i kroppens saltbalans. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna.

Symptom på vätskebrist:

  • minskad urinmängd
  • mörk urin
  • hög puls
  • torra läppar
  • torr hy
  • stark törst.

Diarré kan vara ett symptom på överkänslighet, infektioner eller sjukdomar. När tjocktarmen inte kan absorbera vätska som den brukar rör sig både mat och vätska för fort genom tarmen – då blir avföringen mer lättflytande.

Diarré orsakas ofta av virus eller bakterier och kan vara ett av flera symptom i samband med exempelvis magsjuka/maginfluensa eller matförgiftning. Det kan även röra sig om biverkningar på grund av olika sjukdomstillstånd. Vissa tarminfektioner eller inflammatoriska tarmsjukdomar visar sig i form av magsmärtor, diarré och feber och ibland även illamående och kräkningar. IBS (känslig tarm) ger ofta upphov till diarré, uppblåsthet och gaser i magen.

I samband med utlandsresor är det vanligt med så kallad turistdiarré som ibland kan bli långvarig och orsaka ett försämrat allmäntillstånd.

Vanliga orsaker till diarré:

  • Infektioner – virus och bakterier
  • läkemedel – antibiotika kan till exempel slå ut tarmens goda bakterieflora
  • födoämnesallergi och intoleranser – exempelvis laktos, gluten och komjölksprotein
  • kost – för lite fett, för mycket fibrer, fruktos och artificiella sötningsmedel.

Andra mer sällsynta orsaker till diarré är exempelvis parasiter och intag av giftiga ämnen.

I de flesta fall behövs ingen behandling – diarrén brukar upphöra av sig själv efter några dagar. För att tarminnehållet ska bli hårdare krävs generellt ett mindre intag av fibrer och ett större intag av stärkelse och fett. Även läkemedel kan hjälpa magen att komma i balans. Vid kraftig eller långvarig diarré är det viktigt att ersätta den vätska som kroppen har förlorat.

Vid svåra besvär som inte är övergående kan avföringsprov och blodprov ge viktig information för att kunna ställa en diagnos och ge rätt behandling. Ibland finns det anledning att undersöka ändtarmen, matstrupen eller magsäcken närmare genom så kallad skopi för att avgöra om diarrén kan vara ett symptom på exempelvis en tarmsjukdom.

Om besvären uppstår tillsammans med andra symptom måste hela sjukdomsbilden vägas in för att avgöra vilken behandling som krävs.

Vid diarré är det lätt att kroppen blir uttorkad. Därför behöver du få i dig vätska, små mängder i täta intervaller. Barn är extra känsliga för vätskebrist, i synnerhet barn under ett år.
Ammar du ett barn med diarré kan du fortsätta med det, men samma sak gäller här – små mängder i täta intervaller. Kontakta BVC om du har spädbarn som drabbas av diarré.

Recept på vätskeersättning (vuxna och barn över ett år):

  • 1 liter vatten
  • 6 tsk strösocker
  • 1/2 tsk salt
  • ev. 2 tsk koncentrerad fruktjuice eller saft.
    Koka upp vattnet, låt det svalna och blanda i socker och salt.

Vätskeersättning finns även att köpa på apotek. Där hittar du också receptfria läkemedel mot diarré, men sådana läkemedel ska inte ges till små barn.

Mat som innehåller mycket stärkelse gör avföringen fastare, exempelvis ris, havre och blåbärssoppa. Börja med små portioner och undvik mjölkprodukter, alkohol, kaffe och stekt mat.

Om du misstänker att orsaken till diarrén är kostrelaterad kan du höja fettinnehållet och sänka fiberinnehållet i maten. Har diarrén orsakats av virus eller bakterier är det extra viktigt med handhygien och noggrann rengöring av toaletten för att förhindra smittspridning.

Äter du p-piller bör du tänka på att kraftig diarré kan påverka effekten av preventivmedlet.

Om du eller ditt barn har kraftig diarré i mer än 48 timmar bör du rådgöra med sjukvården. Vid starka magsmärtor, hög feber eller om du känner dig sjuk, trött och svag bör du söka vård. Allvarliga symptom på vätskebrist ska också följas upp. Diarré som pågår längre än fyra veckor, så kallad långvarig diarré, bör utredas av läkare.

Du bör också vända dig till sjukvården om du har haft gaser och förändrade avföringsvanor i mer än två veckor, särskilt om du är över 50 år och inte har haft problem tidigare. Vid ofrivillig viktminskning bör du också söka vård.

Vid akuta magsmärtor, svart eller blodig avföring ska du uppsöka en akutmottagning. Om ditt barn är allmänpåverkat, inte får i sig vätska och inte har kissat på länge bör du också söka vård omgående.

Om du misstänker att du har fått i dig ett giftigt ämne bör du kontakta giftinformationscentralen eller en akutmottagning.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid diarré. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid besvär och smärta i magen krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
23 september 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin