Ladda ned Ladda ned

Illamående och kräkningar

När du mår illa och kräks berättar kroppen att något är fel. Det kan finnas många orsaker, men en vanlig förklaring är magsjuka. Då kommer illamåendet snabbt, ofta i kombination med diarré, och försvinner igen efter något dygn.

Ibland är illamående ett symptom på migrän, magkatarr eller något helt annat som behöver utredas. KRY kan hjälpa dig med rådgivning och behandling om du har besvär med illamående och kräkningar.

Illamående och kräkningar är förstås tydliga symptom i sig. Många upplever även magsmärtor, andra känner sig svaga och skakiga. Diarré och feber är också vanliga symptom när du mår illa. Besvären brukar i de flesta fall gå över utan behandling, men var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på vätskebrist – kräkningar och diarré orsakar rubbningar i kroppens saltbalans. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna.

Symptom på vätskebrist:

  • minskad urinmängd
  • mörk urin
  • hög puls
  • torra läppar
  • torr hy
  • stark törst.

Kräkreflexen tillhör den del av nervsystemet som vi inte kan kontrollera. Det blir uppenbart i samband med exempelvis åksjuka eller reaktioner på olika dofter och smaker. Att kräkas kan också vara kroppens sätt att göra sig av med något som den inte tål.

Magsjuka och matförgiftning är vanliga orsaker till illamående och kräkningar, ofta får du även diarré. Besvären kan bero på virus eller bakterier som smittar via mat, vatten eller människor. Små barn kan kräkas i samband med snabb feberstegring och infektioner.

Om du är illamående och kräks utan någon tydlig anledning eller känner dig konstant illamående kan det till exempel bero på stress eller magkatarr.

Spädbarn kan kräkas av helt andra skäl: Så kallade överskottskräkningar i samband med måltid är vanligt och ofarligt, men ibland kan det även handla om refluxbesvär, infektioner i urinvägarna eller mag-tarmproblem.

Vanliga orsaker till illamående och kräkningar:

  • infektioner – virus och bakterier
  • mag-tarmproblem – exempelvis IBS, magkatarr och magsår
  • migrän eller hög feber
  • födoämnesallergi
  • läkemedel – till exempel antiinflammatorisk medicin
  • graviditet – allra vanligast är illamående på morgonen.

Illamående i kombination med andra symptom är ibland tecken på allvarligare sjukdomar som blindtarmsinflammation eller hjärnhinneinflammation. Om du har fått ett slag mot huvudet kan en hjärnskakning göra dig illamående. Vid pågående cancerbehandling är det också vanligt att må illa. Allvarliga infektionssjukdomar med hastigt förlopp kan orsaka plötsligt illamående och kräkningar, ofta i samband med feber och ibland utslag.

Behandlingen beror helt på vad som orsakar illamåendet. I de flesta fall upphör besvären av sig själva efter några dagar. Vid kraftiga och långvariga kräkningar är det viktigt att ersätta den vätska som kroppen har förlorat. Om illamåendet inte går över och om du även har andra symptom bör en läkare utreda vilken behandling som krävs.

När du kräks är det lätt att kroppen blir uttorkad. Därför behöver du få i dig vätska, små mängder i täta intervaller. Barn är extra känsliga för vätskebrist, i synnerhet barn under ett år. Kontakta BVC om du har spädbarn som drabbas av illamående och kräkningar.

Recept på vätskeersättning (vuxna och barn över ett år):

  • 1 liter vatten
  • 6 tsk strösocker
  • 1/2 tsk salt
  • ev 2 tsk koncentrerad fruktjuice eller saft.

Koka upp vattnet, låt det svalna och blanda i socker och salt.

Vätskeersättning finns även att köpa på apotek. Där finns också receptfria produkter som hjälper mot illamående.

När du har slutat kräkas kan du börja äta igen. Välj gärna skonkost i små portioner – buljong, blåbärssoppa, kokt fisk, ris och vitt bröd är lättsmält. Vänta med mjölkprodukter tills magen har återhämtat sig och kan bryta ned mjölksockret igen.

Om du misstänker att ditt illamående beror på magsjuka eller matförgiftning är det viktigt att tänka på hygienen, så att inte smittan förs vidare. Var noga med att tvätta händerna och diska knivar/skärbrädor om du först hanterar rått kött och sedan ska skära grönsaker, till exempel. Lämna inte kylvaror i rumstemperatur och hetta alltid upp varm mat ordentligt.

Har du eller ditt barn kräkts i mer än 48 timmar bör du rådgöra med sjukvården. Vid kraftiga magsmärtor, hög feber eller om du känner dig sjuk, trött och svag bör du söka vård. Detsamma gäller om du eller ditt barn ofta kräks på morgonen (men inte om du är gravid). Allvarliga symptom på vätskebrist ska också följas upp.

Om du kräks blod eller har hög puls och andningssvårigheter bör du söka vård akut. Har du stel nacke och kraftig huvudvärk ska du också vända dig till en akutmottagning. Spädbarn med plötsliga kräkningar, uppsvälld mage, feber och allmänpåverkan kan behöva akutvård.

Misstänker du att du har fått i dig ett giftigt ämne bör du kontakta giftinformationscentralen eller en akutmottagning.

Våra sjuksköterskor och läkare kan under videosamtal hjälpa dig med rådgivning och viktig information i samband med illamående och kräkningar. Vi kan också avgöra om du behöver läkemedel och skicka ett recept. Vid allvarligare symptom gör vi en individuell bedömning och hjälper dig att få rätt vård.

Kom ihåg att om det är ditt barn som har besvär behöver barnet vara närvarande under samtalet.

Senast uppdaterad:
8 augusti 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin