Ladda ned Ladda ned

Astma

Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna, överkänslighet eller kramp i luftrören. Vanliga symptom är bland annat hosta och andningsbesvär. Sjukdomen behandlas med både snabbverkande och långtidsverkande läkemedel som dämpar inflammationen och gör det lättare att andas.

Om du eller någon i din närhet inte får tillräckligt med luft, har pipljud i luftrören eller bara kan ta ytliga, snabba andetag ska du söka vård akut – ring 112 och invänta ambulans.

Astma är en folksjukdom som ökat kraftigt – idag har ungefär var tionde person astma i Sverige. Många har dagliga besvär, andra kan vara symptomfria i perioder och får bara problem i samband med exempelvis pollen, fysisk ansträngning eller förkylning.

30-50 procent av barn med lätt astma blir symptomfria efter puberteten, men har du astma även som vuxen måste du lära dig att leva med besvären.

Astma innebär att slemhinnan i luftrören svullnar samtidigt som musklerna drar ihop sig och orsakar kramp. Inflammationen gör att det samlas slem i luftrören och det blir tungt att andas. Andningssvårigheterna beskrivs ibland som att andas genom ett sugrör samtidigt som du håller för näsan. Andra upplever det som ett band som dras åt runt bröstkorgen.

Hos barn är hosta ofta ett första tecken på astma. Både vuxna och barn brukar också upptäcka att de inte orkar hålla samma tempo som andra i samband med fysisk aktivitet.

Det finns olika typer av astma och symptomen kan skilja sig åt i intensitet från person till person. Vissa har lättare, återkommande besvär medan andra har svår astma med dagliga problem.

Vanliga symptom:

  • långvarig och hackig hosta, även på natten
  • ökad slemproduktion och slemhosta
  • tung andning och pipande ljud i bröstet
  • hosta och andningssvårigheter vid exempelvis fysisk ansträngning, kall luft och infektioner
  • återkommande, långdragna luftvägsinfektioner.

Vid astmaanfall eller akut astma blir besvären värre och kan i vissa fall vara livshotande. Då får du ett försämrat allmäntillstånd och mycket svårt att andas, särskilt om du ligger ner, pratar eller hostar. Anfallen är ovanligare numera tack vare dagens läkemedel, men när de ändå uppstår krävs läkarvård.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att hosta och tung andning inte behöver betyda att du har just astma. Det är vanliga symptom även vid förkylning, influensa och exempelvis covid-19 som orsakas av coronavirus. Långvarig hosta som gör ont i bröstet vid djupa andetag är typiskt vid bronkit, som är en nedre luftvägsinfektion.

Långdragna, astmaliknande besvär hos rökare eller tidigare rökare kan orsakas av KOL. Har du högre puls än vanligt, andningsbesvär och nedsatt kondition kan det även handla om hjärtsvikt eller lungemboli.

Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna, överkänslighet eller kramp i luftrören. Förklaringen kan vara både icke-allergisk och allergisk astma. Vissa har kroniska besvär, andra drabbas periodiskt i samband med exempelvis pollen som kan orsaka både pollenallergi och pollenastma. Du som redan har allergi har särskilt lätt att få astma.

Fysisk ansträngning kan både orsaka och förvärra astma. Återkommande besvär som enbart uppstår i samband med fysisk ansträngning kallas för ansträngningsastma. Vid
förkylningsastma är besvären begränsade till infektionsperioden.

Luftvägsinfektioner, kall luft och rökning kan också orsaka och förvärra astma. Det gäller även överkänslighet mot läkemedel. Ärftlighet spelar också in. Hos vuxna kan yrkesexponering av exempelvis gas, ammoniak, lim och damm ge upphov till besvären.

Akuta astmaanfall kräver läkarvård, läkemedel i inhalationsform och ibland syrgas.

För att behandla astma som inte är akut måste läkaren först ta reda på vad som orsakar astman. En astmautredning inkluderar bland annat andningstest genom spirometri, som mäter lungfunktionen, och en allergiutredning. Det är också vanligt att röntga lungorna.

Sjukdomsbilden kan även kompletteras med ett astmatest – Astma Kontroll Test, så kallat AKT – som visar hur och när just dina symptom är som mest besvärande. Då kan läkaren även väga in dina personliga erfarenheter, som ofta är den viktigaste delen av din astmautredning.

Behandlingen av astma brukar bestå av läkemedel i kombination med information om sjukdomen – ju mer du kan om din astma, desto lättare blir den att hantera. Eftersom många med astma har ett högt andningsläge och ytliga andetag kan det även vara bra att få hjälp med andningsövningar hos exempelvis en fysioterapeut.

Astma behandlas som regel med med både snabbverkande och långtidsverkande läkemedel som ofta inhaleras:

  • luftrörsvidgande läkemedel – gör det mindre tungt att andas eftersom musklerna slappnar av och luften får lättare att passera
  • inflammationsdämpande läkemedel – läker skadad vävnad och förebygger försämring.

Du som har astma bör alltid ta dina läkemedel enligt ordination och försöka undvika det som ger dig mest besvär, exempelvis pollen, pälsdjur, damm och kall luft. Tänk på att rökning, passiv rökning, avgaser och parfym kan förvärra symptomen. Fysisk aktivitet ska du däremot inte undvika – tvärtom är det viktigt att ha bra kondition eftersom träning ökar syreupptaget och förbättrar lungfunktionen.

Så här kan du lindra astmabesvär:

  • ta din astmamedicin regelbundet – då får du mindre besvär, inte minst i samband med infektioner, tänk på att alltid ha med dig din snabbverkande inhalator
  • andningsträna – andningsövningar stärker lungorna, bland annat så kallad PEP-andning som innebär andningsträning med motstånd
  • rör på dig – fysisk aktivitet förbättrar cirkulationen och ventilerar lungorna vilket stärker andningen
  • avstå från rökning – rökning skadar lungorna och är särskilt dåligt för dig med astma, astman blir dessutom svårare att kontrollera och dina läkemedel fungerar sämre
  • kartlägg försämrande faktorer – försök att Identifiera och undvika sådant som förvärrar dina andningsbesvär
  • öva på att slappna av – psykiska faktorer kan leda till att andningen känns ansträngd, se gärna över din livssituation och försök att undvika stress
  • kom ihåg att dricka – vätska gör slem mer lättlösligt och både kall och varm dryck kan lindra vid hosta
  • sov med huvudet högt – använd kuddar bakom ryggen för att underlätta andningen nattetid.

Bra verktyg för astmakontroll

Du kan själv testa om din astma är välreglerad genom att göra ett AKT-test online. Det består av fem frågor och resultatet ger en fingervisning om ditt astmaläge. Som komplement kan du använda en så kallad PEF-mätare – den visar dina lungvärden i vardagen. PEF står för Peak Expiratory Flow. Mätaren skrivs ut på recept av läkare och används för att utvärdera och anpassa behandlingen över tid.

Kontakta vården om du drabbas av tung andning och andra astmaliknande symptom – många har astma utan att veta om det. Du bör även söka vård om du eller ditt barn får långdragna infektioner, andningsbesvär vid exempelvis förkylningar eller inte orkar vara aktiva i vardagen.

Rådgör med sjukvården om du redan behandlas för astma, men inte får tillräcklig lindring av din astmamedicin.

Sök vård akut om du plötsligt får svårt att andas, med eller utan astmadiagnos.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid astma. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. För att ställa en astmadiagnos krävs en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
7 okt 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin