Ladda ned Ladda ned

Astma

Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna, överkänslighet eller kramp i luftrören. Vanliga symptom är bland annat hosta och andningsbesvär. Sjukdomen behandlas med både snabbverkande och långtidsverkande läkemedel som dämpar inflammationen och gör det lättare att andas.

Om du eller någon i din närhet inte får tillräckligt med luft, har pipljud i luftrören eller bara kan ta ytliga, snabba andetag ska du söka vård akut – ring 112 och invänta ambulans.

Astma är en folksjukdom som ökat kraftigt – idag har ungefär var tionde person astma i Sverige. Många har dagliga besvär, andra kan vara symptomfria i perioder och får bara problem i samband med exempelvis pollen, fysisk ansträngning eller förkylning. 30-50 % av barn med lätt astma blir symptomfria efter puberteten, men som vuxen måste du lära dig att leva med besvären.

Astma innebär att slemhinnan i luftrören svullnar samtidigt som musklerna drar ihop sig och orsakar kramp. Inflammationen gör att det samlas slem i luftrören och det blir tungt att andas. Det beskrivs ibland som att andas genom ett sugrör samtidigt som du håller för näsan. Andra upplever det som ett band som dras åt runt bröstkorgen.

Hos barn är hosta ofta ett första tecken på astma. Både vuxna och barn brukar också upptäcka att de inte orkar hålla samma tempo som andra i samband med fysisk aktivitet.

Det finns olika typer av astma och symptomen kan skilja sig åt i intensitet från person till person. Vissa har lättare, återkommande besvär medan andra har svårare, dagliga problem.

Vanliga symptom:

  • långvarig hosta, även på natten
  • ökad slemproduktion
  • tung andning och pipande ljud i bröstet
  • hosta och andningssvårigheter vid exempelvis fysisk ansträngning och pollenexponering
  • återkommande, långdragna luftvägsinfektioner.

Vid astmaanfall eller akut astma blir besvären värre och kan i vissa fall vara livshotande. Då får du ett försämrat allmäntillstånd och mycket svårt att andas, särskilt om du ligger ner, pratar eller hostar. Anfallen är ovanligare numera tack vare dagens mediciner, men när de ändå uppstår krävs läkarvård.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att hosta och tung andning inte behöver betyda att du har just astma. Det är vanliga symptom även vid förkylning eller influensa.

Långdragna, astmaliknande besvär hos rökare eller tidigare rökare kan orsakas av KOL. Har du högre puls än vanligt, andningsbesvär och nedsatt kondition kan det även handla om hjärtsvikt eller lungemboli.

Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna, överkänslighet eller kramp i luftrören. Förklaringen kan vara både allergisk och icke-allergisk. Vissa har kroniska besvär, andra drabbas periodiskt i samband med exempelvis pollen. Vid förkylningsastma är besvären begränsade till infektionsperioden.

Luftvägsinfektioner, kall luft, fysisk ansträngning och rökning kan både orsaka och förvärra astma. Det gäller även överkänslighet mot läkemedel och allergiframkallande ämnen (allergen) – du som har allergi, inte minst pollenallergi, har särskilt lätt att drabbas. Ärftlighet spelar också in. Hos vuxna kan yrkesexponering av exempelvis gas, ammoniak, lim och damm ge upphov till besvären.

Akuta astmaanfall kräver läkarvård med luftrörsvidgande läkemedel, kortison och syrgas.

För att behandla astma som inte är akut måste läkaren först ta reda på vad som orsakar astman. En astmautredning inkluderar bland annat andningstest (spirometri) som mäter lungfunktionen och en allergiutredning som avgör om astman beror på allergi. Lungröntgen brukar också vara en del av utredningen.

Sjukdomsbilden kan även kompletteras med ett astmatest (Asthma Control Test, ACT) som visar hur och när just dina symptom är som mest besvärande. Då kan läkaren även väga in dina personliga erfarenheter som ger viktig information för att välja rätt behandling.

Behandlingen brukar bestå av läkemedel i kombination med information om sjukdomen – ju mer du kan om din astma, desto lättare blir den att hantera. Eftersom många med astma har ett högt andningsläge och ytliga andetag kan det även vara bra att få hjälp med andningsövningar hos exempelvis en fysioterapeut.

Det finns bra hjälpmedel som gör att du själv kan vara delaktig i och påverka din behandling – dels i form av självskattningsformuläret ACT, dels med hjälp av en så kallad PEF-mätare som visar dina lungvärden i vardagen. PEF står för Peak Expiratory Flow och används för att utvärdera och anpassa behandlingen över tid.

Astma behandlas som regel med med både snabbverkande och långtidsverkande läkemedel som ofta inhaleras:

  • luftrörsvidgande läkemedel – gör det mindre tungt att andas eftersom musklerna slappnar av och luften får lättare att passera
  • inflammationsdämpande läkemedel – läker skadad vävnad och förebygger försämring.

Du som har astma bör alltid ta dina läkemedel enligt ordination och försöka undvika det som ger dig mest besvär, exempelvis pollen, pälsdjur, damm och kall luft. Tänk på att rökning, tobaksrök, avgaser och parfym kan förvärra symptomen. Fysisk aktivitet ska du däremot inte undvika – tvärtom är det viktigt att ha bra kondition eftersom träning ökar syreupptaget och förbättrar lungfunktionen.

Har du fått en snabbverkande, luftrörsvidgande inhalator på recept ska du alltid försöka ha den till hands.

Om du drabbas av tung andning och andra astmaliknande symptom bör du kontakta vården – många har astma utan att veta om det. Om du eller ditt barn får långdragna infektioner, andningsbesvär vid exempelvis förkylningar eller inte orkar vara aktiva i vardagen ska du också vända dig till vården.

Har du astma utan att få tillräcklig lindring av din astmamedicin bör du rådgöra med sjukvården.

Sök vård akut om du plötsligt får svårt att andas, med eller utan astmadiagnos.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid astma. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. För att ställa en astmadiagnos krävs en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
17 nov 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin