Ladda ned Ladda ned

Hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt kan hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Då får organen och cellerna inte tillräckligt med syre för att fungera. Hjärtsvikt är tecken på att du har en annan bakomliggande hjärt- eller kärlsjukdom. Typiskt symptom för hjärtsvikt är att bli andfådd, särskilt vid fysisk ansträngning. Hjärtsvikt behandlas med läkemedel och ibland behövs kirurgi.

Hjärtat är en muskel som pumpar syrerikt blod till kroppens vävnader och organ. I hjärtat finns det fyra hålrum ‒ två förmak och två kammare.

Om hjärtats vänstra kammare inte orkar pumpa blodet till kroppen som det ska, kallas det vänsterkammarsvikt eller systoliskt hjärtsvikt. Högerkammarsvikt kallas diastoliskt hjärtsvikt.

När hjärtmuskeln blir överbelastad ökar den i storlek för att orka fortsätta sitt pumparbete. Samtidigt förstoras kamrarna inuti hjärtat vilket gör att pumpförmågan blir sämre. Som en konsekvens kan vätska samlas på olika ställen i kroppen. Levern förstoras och både mage och benen kan svullna ‒ det kallas ödem ‒ och är en ansamling av vätska. På samma sätt kan du få lungödem ‒ vilket ibland kallas för att få vatten i lungorna.

Hjärtsvikt är förknippat med annan bakomliggande hjärt- eller kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, klaffsjukdom eller så kan det uppstå efter hjärtinfarkt. Vid långvarig hjärtsvikt kan du få lågt blodtryck istället.

Hjärtsvikt delas in i flera stadier där symptomen beskrivs från mindre till mer allvarliga. Symptomen brukar utvecklas långsamt. Om det kommer plötsligt är det akut.

Vanliga symptom vid hjärtsvikt är:

  • andfåddhet vid ansträngning eller vila (dyspné)
  • svårt att ligga ner på en plan yta
  • behov att kissa nattetid
  • svullna ben
  • trötthet.

Plötslig eller akut försämring av känd hjärtsvikt har följande symptom och kräver akut vård:

Olika tillstånd kan störa hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen. Vanliga tillstånd som leder till hjärtsvikt är:

  • Ischemisk hjärtsjukdom när kranskärlen inte kan försörja hjärtat med blod.
  • Hjärtmuskelsjukdom som förstorat eller vidgat hjärta.
  • Oregelbunden hjärtrytm.
  • Fel på hjärtats klaffar.
  • Högt blodtryck.

Akut hjärtsvikt kan orsakas av:

  • plötslig blodbrist (anemi)
  • akut hjärtinfarkt
  • akut hjärtrytmrubbning
  • propp i lungan
  • skada på kroppspulsådern
  • stressutlöst hjärtsjukdom (Takotsubo).

Många andra tillstånd kan också bidra till hjärtsvikt; njursvikt, diabetes typ 2, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller akut infektion. Alkohol, rökning, droger och vissa läkemedel kan också ge hjärtsvikt.

För att utreda hjärtsvikt får du berätta om dina symptom och sjukdomshistoria. Läkaren gör en helhetsbedömning för att ta reda på vad det finns för möjliga orsaker till hjärtsvikt. Hen gör också en kroppsundersökning och lyssnar på dina hjärtljud. Andra undersökningar som kan göras för att utreda hjärtsvikt är:

  • Mätning av syremättnad i blodet.
  • EKG ‒ mätning av hjärtats elektriska aktivitet med hjälp av elektroder på bröstkorg, arm och ben.
  • Ultraljud av hjärtat.
  • Blodprover.
  • Röntgen av hjärta och lungor.

Hjärtsvikt behandlas med läkemedel som underlättar hjärtats arbete och minskar symptomen. Behandlingen riktas till bakomliggande faktorer exempelvis reglera blodtryck eller att åtgärda eventuell klaffsjukdom. Allvarligare fall av hjärtsvikt kan behandlas med olika kirurgiska ingrepp. Det finns flera olika elektroniska hjälpmedel som kan reglera hjärtats pumpförmåga, pacemaker och defibrillator är två exempel.

Det är viktigt att du förstår din sjukdom och vad du själv kan göra för att underlätta hjärtats arbete. Det här är vanliga rekommendationer för någon med hjärtsvikt:

  • följa läkarens ordinationer
  • fortsätt vara fysiskt aktiv
  • sluta röka
  • minska mängden salt i maten
  • äta mindre portioner
  • undvika alkohol
  • väga sig regelbundet ‒ vid ödem ökar vikten fort.

Anpassa den fysiska aktiviteten till dina förutsättningar. Regelbundna promenader, simning eller lättare styrketräning är några möjligheter. Det bra att äta lagom stora måltider eftersom större måltider kan belasta hjärtat mer. Mycket salt binder vätska, därför bör du salta mindre.

Infektion belastar hjärtat ytterligare och behöver undvikas för dig som är hjärtsjuk. Du bör årligen vaccinera dig mot säsongsinfluensa som är en virusinfektion. Det finns även vaccin mot lunginflammation som orsakas av bakterier.

Sök vård akut om du drabbas av ihållande smärta i bröstet.

Sök vård om du känner dig ovanligt trött och samtidigt

  • snabbt går upp i vikt
  • får svullna ben eller mage
  • tappar aptiten
  • blir andfådd vid ansträngning som du tidigare klarat
  • hostar mycket.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp om du misstänker hjärtsvikt. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt, hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid hjärtsvikt krävs en fysisk undersökning.

Våra psykologer kan hjälpa till med stödjande samtal om du har fått diagnos och behöver någon att prata med.

Senast uppdaterad:
1 mar 2020
Granskare:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin