Psoriasis

Psoriasis är en komplex, inflammatorisk systemsjukdom som främst drabbar huden. Det är även vanligt att få ont i lederna. Hudbesvären kännetecknas av röda, kliande och ofta fjällande utslag. Sjukdomen är kopplad till ärftliga anlag och kan aktiveras av så kallade triggerfaktorer – från infektioner till stora stresspåslag. Psoriasis kräver ofta regelbunden kontakt med vården för att individanpassa behandlingen.

Vad är psoriasis?

Psoriasis är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som kan uppstå i olika former. Sjukdomen drabbar både barn och vuxna. Du kan inte bli botad, men det finns olika behandlingsmetoder som gör det lättare att leva med besvären. Psoriasis har blivit en folksjukdom i Sverige och WHO klassar den som ett globalt hälsoproblem.

Psoriasis drabbar främst huden, men ungefär var tredje person har även ledbesvär. Sjukdomen har kopplingar till immunförsvaret och inflammatoriska processer i kroppen. Det betyder att du som har psoriasis också har en större sårbarhet för autoimmuna sjukdomstillstånd som exempelvis inflammatoriska tarmsjukdomar, glutenintolerans och alopecia areata. Har du svår psoriasis finns även en förhöjd risk för bland annat övervikt och hjärt-kärlsjukdomar. Sambanden är inte helt klarlagda, men eftersom psoriasis är en så kallad systemsjukdom vet vi att kroppen påverkas på flera sätt. Besvären kan även orsaka försämrad livskvalitet med bland annat sämre självkänsla och olika typer av psykisk ohälsa, bland annat depression.

Psoriasis smittar inte. För att utveckla sjukdomen krävs som regel ärftlighet i kombination med triggerfaktorer som till exempel bakteriell halsfluss, stress eller viss läkemedelsbehandling. Utslagen beror på en överproduktion av nya hudceller som ger fläckvis torr och rodnad hud. Du kan ha enstaka utslag eller hudreaktioner som flyter ihop och täcker stora delar av kroppen. 3 av 4 har så kallad plackpsoriasis som fjällar.

Olika typer av psoriasis

Psoriasis kan uppstå i olika former och på olika delar av kroppen. Vissa har förhållandevis mild eller lätt psoriasis, andra har mer besvärliga symptom som inte är begränsade till huden.

Ibland debuterar sjukdomen redan i barndomen, till exempel i samband med halsfluss. Då kan det röra sig om så kallad guttat psoriasis som ger plötsliga eller akuta symptom som det kallas inom sjukvården. Guttat psoriasis brukar gå över, men kan över tid komma tillbaka i en annan form. Då kan det till exempel röra sig om plackpsoriasis eller en kombination av olika psoriasisformer.  

Några vanliga typer av psoriasis i huden: 

  • plackpsoriasis – den vanligaste formen av psoriasis, sitter ofta på armbågar eller knän, i ryggslutet eller hårbotten och kännetecknas av röda, kliande utslag med tjocka, fjällande plack

  • guttat psoriais ­– röda och fjällande droppformade prickar eller fläckar, uppstår oftast hosbarn i tonåren i samband med streptokocker som orsakar halsfluss och kan då vara förstatecken på psoriasis

  • invers psoriasis – oftast röd, glansig hud utan fjäll som uppstår i hudveck, till exempel i ljumskarna, armhålorna eller under brösten; invers psoriasis förekommer även i underlivet

  • pustulös psoriasis­ – mer ovanlig form som kännetecknas av röd hud med varblåsor.


Erytroderm psoriasis är en ovanlig form av psoriasis som orsakar rodnad över hela kroppen. Besvären påverkar hela hudens skyddande funktion och kan i förlängningen orsaka exempelvis hjärtbesvär. Erytoderm psoriasis kräver vård på sjukhus. Pustulosis palmoplantaris, så kallad PPP, ger kliande varblåsor i handflator eller fotsulor. PPP är besläktad med psoriasis och drabbar ofta rökare.

Symptom vid psoriasis

Psoriasis kännetecknas främst av återkommande inflammation i huden med klåda. Hudreaktionen kan se olika ut. Den kan förekomma på en begränsad del av kroppen eller täcka större hudpartier. Symptomen kommer som regel i kortare eller längre skov. Omfattningen av besvären har ofta kopplingar till ditt mående i stort – om du mår psykiskt eller fysiskt dåligt av andra skäl kan besvären bli mer uttalade just då.

Plackpsoriasis brukar ge röda fläckar i huden med tjocka hudfjäll. Andra typer kännetecknas inte av fjäll utan av röd och glansig hud eller ibland röd hud med varblåsor.

Psoriasis kan uppstå på olika delar av kroppen. Du kan till exempel få hudreaktioner på dina armar, på händerna eller i handflatan. Psoriasis kan även ge utslag på dina ben eller under fötterna. Vid nagelpsoriasis brukar det uppstå små gropar och rödgula fläckar i nageln, ibland med en förtjockad nagel där ytskiktet kan lossna. Vissa får besvär i hudveck eller psoriasis i underlivet med röd och glansig hud, andra får psoriasis i hårbotten med fjällande plack som ibland har kopplingar till håravfall. Psoriasis kan även förekomma i ansiktet, exempelvis i ögonbrynen och runt ögonen eller i örat.

Psoriasis kan utöver hudbesvär ge symptom i form av inflammation i lederna, så kallad psoriasisartrit. Nagelförändringar är särskilt vanliga i samband med ledbesvär. De flesta får ont i enstaka leder i händerna, fötterna eller ryggen. I mer ovanliga fall kan ledbesvären vara kraftiga och mer utbredda.

 Vanliga symptom vid psoriasis:

  • upphöjda, röda hudområden som kliar

  • fjällande hud  

  • hud som vätskar

  • blåsor

  • nagelförändringar

  • stela, ömma och svullna leder.

Andra tänkbara förklaringar

Eksem kan likna olika typer av psoriasis. Det kan gälla exempelvis atopiskt eksem eller böjveckseksem, hand- och foteksem. Även mjälleksem kan misstas för exempelvis psoriasis i hårbotten eller ansiktet. Svampinfektioner kan också likna psoriasis, men då brukar rodnaden vara mer uttalad. Svamp i underlivet kan likna psoriasis i underlivet, men svamp i slidan kännetecknas som regel även av en grynig flytning.

Nagelsvamp kan likt nagelpsoriasis ge missfärgade och förtjockade naglar.

Medaljongsjuka kan likna guttat psoriasis. Båda kan uppstå i samband med en luftvägsinfektion, oftast hos barn och unga. Vid medaljongsjuka brukar hudreaktionen börja med ett ovalt virusutslag på överkroppen, överarmarna eller låren. Så småningom kommer fler, mindre utslag på samma del av kroppen. Besvären läker som regel inom sex veckor och återkommer inte.

Orsaker till psoriasis

Psoriasis är en inflammatorisk systemsjukdom som främst drabbar huden. Den låggradiga inflammationen kan göra huden både röd och varm. Många får även inflammation i lederna. Psoriasis påverkar kroppens immunsystem, men det är ännu inte klarlagt hur sjukdomen uppstår och vad som händer i kroppen. Vi vet däremot att dina utslag vid psoriasis bland annat beror på en ovanligt snabb tillväxt av hudcellerna som ger en förtjockad hud. 

För att utveckla sjukdomen krävs genetiska anlag i kombination med utlösande så kallade triggerfaktorer. Triggers kan till exempel vara infektioner, stora stresspåslag eller viss läkemedelsbehandling. Risken att drabbas ökar om båda föräldrarna har psoriasis, eller bär på anlagen utan att ha utvecklat sjukdomen.

Exempel på utlösande faktorer vid psoriasis:

  • infektioner som orsakas av exempelvis streptokocker eller svamp

  • kraftig, mental stress

  • hudskador

  • vissa läkemedel, exempelvis betablockerare, litium och klorokin.


Vissa faktorer som är relaterade till livsstil kan skapa en större sårbarhet för psoriasis. Dit hör bland annat rökning, alkohol, övervikt och fetma.

Utredning och behandling av psoriasis

En läkare kan ofta avgöra om du har psoriasis och ställa en diagnos genom en enklare undersökning av huden. Det är vanligt att titta extra noga i hudveck, hårbotten och på naglarna. Du får själv beskriva dina symptom och när du brukar ha mer uttalade besvär. Det är särskilt viktigt att veta om det finns psoriasis i familjen. Ibland krävs provtagning från huden för att utesluta andra orsaker till dina hudbesvär.

Vid mild psoriasis räcker det som regel att du får behandling lokalt på huden i form av kortisonsalva och särskilt lämplig, mjukgörande salva. Vid medelsvår eller svår psoriasis kan ljusbehandling vara ett alternativ. Vid svårare besvär kan det vara aktuellt med olika typer av läkemedel i exempelvis tablettform, så kallad systemisk behandling.

När du har psoriasis behöver du ha återkommande kontakt med sjukvården. Vid svåra besvär krävs ofta regelbunden provtagning. Ibland kan det vara viktigt att göra vissa livsstilsförändringar som att sluta röka, gå ner i vikt eller försöka stressa mindre.

Vid psoriasisartrit kan du behöva andra typer av behandling. Ibland kan besvär i samband med en ledinflammation kräva kontakt med fysioterapeut eller reumatolog.

Vad kan jag göra själv?

Om du tror att du har psoriasis behöver du först söka vård och sedan vara noga med din hudbehandling enligt läkarens ordination. Behandlingen handlar till stora delar om att ta hand om huden som en del av din vardagsrutin. Som regel måste du smörja in huden dagligen för att lindra dina besvär och minimera den inflammatoriska processen i kroppen. Plackpsoriasis med tjocka hudfjäll kräver ofta så kallad avfjällning innan kroppen kan tillgodogöra sig exempelvis kortisonsalva.

Vid psoriasisartrit kan vissa rörelseövningar bidra till att lindra symptomen – rådgör med läkare eller fysioterapeut.

 Livsstilsförändringar kan minska samsjuklighet

Studier tyder på att vissa livsstilsfaktorer kan göra dig mer sårbar för psoriasis och så kallad samsjuklighet som exempelvis högt blodtryck, diabetes typ 2, inflammatoriska tarmsjukdomar och depression. Besvären är antagligen kopplade till en pågående inflammation i kroppen. Till livsstilsfaktorer räknas bland annat övervikt, stress och rökning. Vissa studier tyder även på att alkohol kan göra dig mer sårbar för psoriasis om du bär på anlagen – ett intag av större mängder alkohol kan öka inflammation i kroppen och bidra till samsjuklighet.


När bör jag söka vård?

Sök vård om du tror att du har psoriasis. Det gäller också om du har långvariga eller återkommande besvär med klåda, sveda eller rodnad i huden. Du bör även söka vård om du har utslag som sprider sig eller börjar se annorlunda ut.

Sök vård direkt om du får utslag som blossar upp plötsligt. Det gäller oavsett om hudreaktionen förekommer i samband med en infektion eller om utslagen är ditt enda symptom.


Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid psoriasis. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Psoriasis kräver ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.


På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

HåravfallEksemHudutslagAtopiskt eksem MjälleksemTorr hudSvampinfektioner