Halsfluss – akut tonsillit

När bör jag söka vård?

Sök vård om besvären inte går över efter ett par veckor. Har du hög feber och ont i halsen utan att samtidigt vara förkyld bör du också vända dig till vården. Vid långvariga halsinfektioner med svullnader eller knölar på halsen ska också utredas.

Sök vård akut om du har särskilt ont på ena sidan av halsen. Det gäller även om du har svårt att gapa eller mycket svårt att svälja. 

Uppsök en akutmottagning om du i samband med halsont får hög feber, frossa eller andningsbesvär. Om du dreglar och har svårt att svälja din saliv behöver du också vård omedelbart.

Vid misstanke om smittsam halsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid halsfluss. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.  

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Allmänt om halsfluss

Halsmandlarna är två mandelformade körtlar som sitter i svalget. De är en del av kroppens immunförsvar som skyddar mot infektioner. Vid halsfluss blir de infekterade och svullnar upp – därför känns det trångt i halsen.

Halsfluss är vanligast bland barn och unga, men alla kan drabbas. Besvären brukar visa sig ett par dagar efter smittotillfället, ibland längre, och går som regel över efter en vecka eller två. Om du har halsfluss kan du lätt råka smitta andra. Därför är det viktigt att både du som är sjuk och personer i din närhet tvättar händerna ofta och om möjligt undviker närkontakt med andra under sjukdomstiden.

Symptom på halsfluss

Halsfluss kännetecknas av inflammerade, svullna halsmandlar och svullna lymfkörtlar med eller utan feber. Det gör ont i halsen, särskilt när du sväljer. Du kan även få smärtutstrålning mot öronen och beläggningar i halsen, vilket är särskilt vanligt vid en bakteriell infektion. Om det är virus som orsakat din halsfluss har du antagligen symptom på förkylning med snuva, hosta och heshet. Då kan du även få ont av blåsor i munnen och svalget.

Andra tänkbara förklaringar

Om du har ont i halsen och inte blir bättre efter en vecka ska du vara uppmärksam på om du har svårare att gapa, svälja eller andas – det kan vara tecken på halsböld. Då har var bildats bakom halsmandeln, oftast på ena sidan av svalget. Bölden kan behöva tömmas under lokalbedövning.

Halsont, snuva, hosta och ibland feber är typiska symptom vid olika, övre luftvägsinfektioner. Det rör sig ofta om förkylningsvirus eller influensavirus. Halsfluss kan ibland likna covid-19 som orsakas av corona, men halsont är bara ett av flera kända besvär i samband med corona.

I ovanliga fall kan kraftig smärta i halsen bero på struplocksinflammation, så kallad epiglottit, som orsakas av en bakterie. Det är ett allvarligt tillstånd som kan leda till akuta andningssvårigheter. Inflammationen är ovanlig i Sverige eftersom vaccination mot bakterien ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Halsfluss hos barn

Halsfluss är vanligare hos barn än hos vuxna. Besvären brukar gå över efter någon vecka, utan behandling. Vid mer långvariga besvär kan barnet behöva kontakt med sjukvården.

Symptomen brukar vara likadana som hos vuxna, men små barn visar ofta tecken på halsfluss genom att inte vilja äta eller dricka. De kan tycka att det gör ont i huvudet, ha ont upp mot öronen och vara trötta. Ibland kan öroninflammation likna halsfluss eller förekomma samtidigt hos små barn. Barn med halsfluss utvecklar ibland scharlakansfeber med små prickar på tungan och utslag på huden som känns som sandpapper. Det beror på att bakteriell halsfluss och scharlakansfeber orsakas av samma sorts streptokockbakterier.  

Körtelfeber kan ge liknande symptom som halsfluss med halsont, beläggningar i svalget och svullna lymfkörtlar.

Orsaker till halsfluss

Halsfluss orsakas av virus eller bakterier – virus är vanligast. De bakterier som främst orsakar halsfluss är streptokocker.

Du blir smittad genom direktkontakt med någon som är sjuk, luftburna droppar eller smittade föremål. Det händer att halsflussen återkommer inom några veckor – antingen för att det finns bakterier eller virus kvar i halsmandlarna eller för att du har blivit smittad igen. Ibland kan det till exempel finnas bakterier kvar i en tandborste eller också kan någon i familjen bära på smittan utan att visa några symptom.

Behandling vid halsfluss

Halsfluss går ofta över av sig själv. Om besvären inte försvinner inom en vecka kan du behöva vända dig till sjukvården. Då undersöks munnen, svalget och halsens utsida. Ibland görs ett snabbtest för att konstatera om halsflussen beror på streptokocker. Då kan det finnas anledning att behandla med antibiotika.

Vid återkommande problem med halsfluss finns det i vissa fall skäl att operera bort halsmandlarna, särskilt om halsflussen har utvecklats till halsböld.

Vad kan jag göra själv?

Vid halsfluss är det bra att vila och dricka mycket. Eftersom du känner dig tjock i halsen och det gör ont att svälja kan du välja flytande kost medan du är sjuk. Ibland kan det kännas bättre att äta något kallt när du har svullen hals, till exempel glass eller yoghurt.

På apotek finns sugtabletter som kan lindra halsont och bakteriedödande medel för mun och svalg. Där finns även febernedsättande och smärtlindrande läkemedel – de förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären. Tänk på att barn och ungdomar under 18 år inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

Halsfluss smittar lätt – undvik att föra smittan vidare:

• tvätta händerna ofta – dela inte handduk med andra

• smaka inte på andras mat och drick inte ur andras glas

• byt tandborste – bakterier kan finnas kvar i tandborsten och göra att du blir sjuk igen

• diska nappar och annat som ditt barn stoppar i munnen

• stanna hemma en extra dag när du blivit feberfri – då minskar risken att du smittar någon annan med halsfluss.