Vattkoppor är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom som kännetecknas av röda, kliande och vätskande utslag. Sjukdomen brukar läka av sig själv inom en vecka eller två, utan behandling. Om du får vattkoppor i övre tonåren eller som vuxen bör du däremot kontakta sjukvården – då kan virushämmande läkemedel minska risken för komplikationer och ett besvärligt sjukdomsförlopp.
Vattkoppor är en smittsam virusinfektion. I Sverige får de allra flesta sjukdomen som barn. Efter 12 års ålder är det bara några få procent som inte har haft vattkoppor, men bland personer som inte är uppvuxna i Sverige kan andelen vara högre.
Vattkoppor har oftast en inkubationstid på 10–20 dagar, det vill säga tiden från smittotillfället till första symptom. Det långa tidsspannet gör det svårt att stoppa spridningen. Därför är det vanligt att barn smittar varandra med vattkoppor så att hela förskoleavdelningar eller skolklasser insjuknar ungefär samtidigt. Viruset är som mest smittsamt dagarna innan de första utslagen kommer och någon vecka framöver. När alla blåsor har torkat och blivit sårskorpor är sjukdomen inte smittsam längre.
Du kan bara få vattkoppor en gång, sedan är du immun mot vattkoppor. Viruset finns däremot kvar i kroppen och kan ibland ge bältros senare i livet. Båda sjukdomarna orsakas av samma herpesvirus som heter varicella zoster på läkarspråk.
Det finns vaccin mot vattkoppor, men det är hittills inte ett vaccin som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige. Om du vill kan du själv välja att vaccinera dig eller ditt barn mot vattkoppor, men vattkoppsvaccin är inte aktuellt förrän tidigast efter nio månaders ålder. Som vuxen ska du inte vaccinera dig om du har starkt nedsatt immunförsvar eller om du är gravid – rådgör gärna med din läkare.
Vattkoppor brukar i första stadiet ge symptom i form av feber, trötthet och huvudvärk. Ibland förekommer även förkylningssymptom och hosta vid vattkoppor, innan det uppstår några utslag eller blåsor. Efter en dag eller två börjar det komma små, röda utslag som snart förvandlas till vattniga, kliande blåsor. Blåsorna torkar efter ett par dagar och blir till sårskorpor som sedan faller av.
Vanliga symptom vid vattkoppor:
feber och trötthet
huvudvärk
röda, kliande utslag som övergår i vätskande blåsor.
De första kopporna brukar synas som små utslag på bröstet, magen eller ryggen och kan sedan sprida sig över hela kroppen. Det kan röra sig om allt från några få utslag till flera hundra som sitter i till exempel ansiktet, på armarna, benen eller i hårbotten. Ibland kan utslag och blåsor uppstå i slemhinnorna i munnen, öronen, ändtarmen eller könsorganen. För det mesta läker vattkoppor fint, men det händer att kopporna ger små ärr.
Hos barn brukar vattkoppor ha ett relativt lindrigt förlopp, ibland utan feber och tydliga sjukdomstecken. Då kan kliande utslag vara ett första tecken på vattkoppor. Barn brukar bli friska efter en vecka eller två. Symptomen vid vattkoppor är ofta besvärligare hos äldre barn och vuxna. Därför ska du vända dig till vården om du smittas av vattkoppor i övre tonåren eller som vuxen.
Andra tänkbara förklaringar
Höstblåsor kan precis som vattkoppor orsaka feber och trötthet med kliande blåsor. Blåsorna brukar främst uppstå i munnen, men kan även förekomma på händerna, handflatorna, fötterna, fotsulorna och stjärten.
Ibland kan svinkoppor misstas för vattkoppor, men svinkoppor brukar vara större och ha en gulbrun sårskorpa. Utslagen sitter ofta som ett kluster och brukar inte spridas över hela kroppen.
Kliande utslag kan ha många olika förklaringar. Läs gärna mer om utslag hos barn eller hudutslag hos vuxna.
Vattkoppor är en virusinfektion som orsakas av ett herpesvirus med namnet varicella zoster.
Sjukdomen smittar främst genom så kallad droppsmitta – viruset finns i saliv som kan hamna i luften när någon hostar eller nyser. Smittan kan ibland även överföras genom direktkontakt från person till person.
Du kan bara få vattkoppor en gång, men efter smittotillfället finns viruset vilande i kroppen och kan reaktiveras senare i livet i form av bältros. Viruset finns alltså redan hos dig – du kan inte smittas av bältros om du träffar en person som har vattkoppor. Däremot kan en person som inte har haft vattkoppor få vattkoppor vid direktkontakt med en person som har bältros med blåsor.
De allra flesta barn får en lindrig form av vattkoppor och behöver ingen behandling. Sjukdomen brukar läka av sig själv inom två veckor. Klådan kan lindras med hjälp av receptfria läkemedel som kylbalsam och allergitabletter. Vid svåra besvär finns även klådstillande läkemedel på recept som innehåller antihistamin.
Vuxna och barn i övre tonåren rekommenderas behandling med virushämmande läkemedel. Nyfödda barn och personer i alla åldrar med nedsatt immunförsvar behöver också behandlas. För att ha bäst effekt ska behandlingen sättas in inom ett dygn efter de första utslagen.
Om du får vattkoppor när du är gravid ska du alltid söka vård hos mödravården, MVC, eller tala med din läkare.
Vid vattkoppor är det viktigt att försöka undvika smittspridning. Det gäller särskilt spädbarn och gravida, men även tonåringar och vuxna som inte har haft vattkoppor. Tvätta händerna och håll fysiskt avstånd.
Barn med vattkoppor ska stanna hemma från förskola eller skola tills febern har försvunnit och alla blåsorna har torkat, annars är det lätt att föra smittan vidare. Meddela personalen om ditt barn har vattkoppor så att de kan vara uppmärksamma på symptom hos andra barn.
Om du eller barnet har feber är det bra att vila, dricka ordentligt och låta kroppen återhämta sig.
Så här kan du lindra besvären vid vattkoppor:
klia inte sönder blåsorna – vattkopporna kan bli infekterade om det kommer in bakterier i såren
lindra klåda– badda med kallt vatten eller uttorkande sårtvätt, kylbalsam och allergitabletter kan också hjälpa
sov i ett svalt rum – då lindras klådan och kroppstemperaturen sjunker
klipp barnets naglar – så minskar du risken för rivsår
drick ordentligt – vid feber behöver både barn och vuxna fylla på med vätska.
På apotek finns allergimedicin, till exempel antihistamintabletter, och kylbalsam som kan lindra klådan om du har stora besvär med dina koppor. Där finns även febernedsättande läkemedel – de förkortar inte sjukdomsförloppet men kan lindra symptomen. Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.
Kontakta sjukvården om ditt barn har många infekterade vattkoppor med ömmande, röd hud eller kraftig klåda. Det gäller även om ditt barn är mycket trött och allmänpåverkat.
Sök vård om du ser vattkoppor på din bebis eller ditt barn som är yngre än sex månader. Barn i övre tonåren behöver också hjälp av sjukvården. Du bör även söka vård om du får vattkoppor som vuxen eller misstänker att du har utsatts för smitta. Det är särskilt viktigt om du har nedsatt immunförsvar eller om du är gravid och inte har haft vattkoppor tidigare.
Sök vård om du eller ditt barn just har haft vattkoppor och sedan får feber eller andra symptom igen.
Sök vård akut vid andningssvårigheter eller kraftigt påverkat allmäntillstånd.
Vattkoppor är mycket smittsamt. Ring innan vårdbesöket om du misstänker att du eller ditt barn har vattkoppor – undvik väntrum där andra personer lätt kan bli smittade.
Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid vattkoppor. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.
Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.
Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.
