Ladda ned Ladda ned

Vattkoppor

Vattkoppor är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom som kännetecknas av röda, kliande och vätskande utslag. Sjukdomen brukar läka av sig själv inom en vecka eller två, utan behandling. Om du får vattkoppor i övre tonåren eller som vuxen bör du däremot kontakta sjukvården – då kan virushämmande läkemedel minska risken för komplikationer.

Vattkoppor är en virusinfektion och i Sverige får de allra flesta sjukdomen som barn. Efter 12 års ålder är det bara några få procent som inte har haft vattkoppor, men bland personer som inte är uppvuxna i Sverige kan andelen vara högre.

Symptomen brukar vara besvärligare ju äldre du är och därför ska du vända dig till vården om du smittas av vattkoppor i övre tonåren eller som vuxen.

Du kan bara få vattkoppor en gång – sedan är du immun. Viruset finns däremot kvar i kroppen och kan ibland ge bältros senare i livet.

Vaccination mot vattkoppor

Det finns vaccin mot vattkoppor, men det ingår hittills inte i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige. Om du vill kan du själv välja att vaccinera dig eller ditt barn mot vattkoppor, men barn kan vaccineras först efter nio månaders ålder. Som vuxen ska du däremot inte vaccinera dig om du har starkt nedsatt immunförsvar eller om du är gravid – rådgör gärna med din läkare.

De första symptomen vid vattkoppor brukar vara feber, trötthet och huvudvärk. Efter en dag eller två börjar det komma små, röda utslag som snart förvandlas till vattniga, kliande blåsor. Blåsorna torkar efter ett par dagar och blir till sårskorpor som sedan faller av.

Vanliga symptom:

  • feber och trötthet
  • huvudvärk
  • röda, kliande utslag som övergår i vätskande blåsor.

De första kopporna brukar visa sig på bröstet, magen eller ryggen och kan sedan sprida sig över hela kroppen. Det kan röra sig om allt från några få utslag till flera hundra som sitter i till exempel ansiktet, på armarna, benen, i hårbotten eller munnen. Ibland kan utslag och blåsor även uppstå i slemhinnor i öronen, ändtarmen eller könsorganen. För det mesta läker vattkoppor fint, men det händer att kopporna ger små ärr.

Barn brukar bli friska efter en vecka eller två, men vuxna som får vattkoppor kan vara sjuka en längre tid.

Andra tänkbara förklaringar

Höstblåsor kan precis som vattkoppor orsaka feber och trötthet med kliande blåsor. Blåsorna brukar främst sitta i munnen, men kan även förekomma på händerna, handflatorna, fötterna, fotsulorna och stjärten. Ibland kan svinkoppor misstas för vattkoppor, men svinkoppor brukar vara större och ha en gulbrun sårskorpa – utslagen sitter ofta som ett kluster och brukar inte spridas över hela kroppen.

Vattkoppor är en virusinfektion som orsakas av ett herpesvirus med namnet varicella zoster.
Sjukdomen smittar genom direktkontakt från person till person eller genom så kallad droppsmitta – viruset finns i saliv som hamnar i luften när någon hostar eller nyser.

Inkubationstiden, tiden från smittotillfället till första symptom, brukar vara 10–20 dagar. Därför är det svårt att stoppa spridningen och det är vanligt att hela förskoleavdelningar eller skolklasser får vattkoppor samtidigt. Du smittar som mest dagarna innan de första utslagen kommer och någon vecka framöver. När alla blåsor har torkat och blivit sårskorpor smittar du inte längre.

Du kan bara få vattkoppor en gång. Men precis som andra herpesvirus finns viruset efter smittotillfället latent i kroppen och kan reaktiveras senare i livet i form av bältros. Du kan inte smittas av bältros om du träffar en person som har vattkoppor. Däremot kan en person som inte har haft vattkoppor få vattkoppor vid direktkontakt med en person som har bältrosblåsor.

De allra flesta barn får en lindrig form av vattkoppor och behöver ingen behandling. Sjukdomen brukar läka av sig själv inom två veckor och klådan kan lindras med hjälp av receptfria läkemedel som kylbalsam och allergitabletter. Vid svåra besvär finns även klådstillande läkemedel på recept som innehåller antihistamin.

Vuxna och barn i övre tonåren rekommenderas behandling med virushämmande läkemedel. För att ha bäst effekt ska behandlingen sättas in inom ett dygn efter de första utslagen.

Om du är gravid kan du behöva behandling mot vattkoppor – vänd dig till mödravården (MVC) eller tala med din läkare.

Ibland kan det vara aktuellt att behandla med virushämmande läkemedel. Det gäller i så fall nyfödda barn eller personer med nedsatt immunförsvar.

På apotek finns allergimedicin, till exempel antihistamintabletter, och kylbalsam som kan lindra klådan om du har stora besvär med dina koppor. Där finns även febernedsättande läkemedel – de förkortar inte sjukdomsförloppet men kan lindra symptomen.

Så här kan du lindra besvären:

  • klia inte sönder blåsorna – vattkopporna kan bli infekterade om det kommer in bakterier i såren
  • lindra klådan – badda med kallt vatten eller alsolsprit, kylbalsam och allergitabletter kan också hjälpa
  • sov i ett svalt rum – då lindras klådan och kroppstemperaturen sjunker
  • klipp barnets naglar – så minskar du risken för rivsår
  • drick ordentligt – vid feber behöver både barn och vuxna fylla på med vätska.

Barn med vattkoppor ska stanna hemma från förskola eller skola tills febern har försvunnit och alla blåsorna har torkat, annars är det lätt att föra smittan vidare. Meddela personalen så att de kan vara uppmärksamma på om andra barn får symptom.

Viktigt att veta om Reyes syndrom

Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation. Det beror på att det finns risk för så kallat Reyes syndrom – ett ovanligt men allvarligt tillstånd som drabbar barn och tonåringar som under en virusinfektion med feber behandlats med acetylsalicylsyra. En kort tid efter tillfrisknandet får de inflammatorisk påverkan på hjärnan och levern. Symptomen är medvetandepåverkan, kramper, magsmärtor och kräkningar samt medvetslöshet. Ibland har Reyes syndrom dödlig utgång.

Tänk på att vattkoppor är mycket smittsamt. Ring innan vårdbesöket om du misstänker att du eller ditt barn har vattkoppor – undvik väntrum där andra människor lätt kan bli smittade.

Om ditt barn får hosta, långvarig feber och har många infekterade koppor med ömmande, röd hud eller kraftig klåda bör du vända dig till sjukvården. Det gäller även om ditt barn är mycket trött och allmänpåverkat.

Barn som får vattkoppor före sex månaders ålder ska alltid ha kontakt med sjukvården.

Barn i övre tonåren ska liksom vuxna alltid söka vård vid misstanke om vattkoppor. Det är särskilt viktigt om du har nedsatt immunförsvar.

Barn och vuxna som just har haft vattkoppor och får feber och hosta igen bör söka vård för att utesluta komplikationer.

Om du är gravid, inte har haft vattkoppor tidigare och tror att du kan ha utsatts för smitta av vattkoppor eller bältros bör du ta kontakt med MVC eller läkare.

Sök vård akut vid andningssvårigheter eller kraftigt påverkat allmäntillstånd.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid vattkoppor. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
4 feb 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin