Har du bekymmer med erektil dysfunktion? Du som listad patient kan chatta med en av våra sjuksköterskor. Till chatten

Erektil dysfunktion – impotens

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Medicinskt granskad

Erektil dysfunktion kallades tidigare för impotens. Tillståndet innebär att du har svårt att få stånd eller inte kan behålla erektionen i penis under sexuell aktivitet. Tillfälliga erektionsbesvär beror ofta på stress, oro eller andra psykiska påfrestningar. Vid återkommande erektionssvikt som påverkar din livskvalitet kan du behöva utreda bakomliggande orsaker. Då kan du få behandling i form av exempelvis läkemedel eller samtalsterapi.

Vad är erektil dysfunktion?

Svårigheter att få stånd eller behålla erektionen är ett vanligt besvär hos män i fertil ålder. Nästan alla upplever då och då så kallad erektionssvikt – ofta är det stress, ångest och oro eller exempelvis nervositet som ligger bakom besvären. Ibland kan minskad sexlust på grund av relationsproblem, hormonella förändringar eller läkemedel påverka erektionen.

Vid återkommande eller kontinuerliga potensproblem kallas besvären för erektil dysfunktion. Det betyder att du har svårt att få eller behålla erektionen i minst en fjärdedel av de fall som du skulle vilja ha erektion. Då handlar det inte om nedsatt lust, utebliven orgasm eller så kallade ejakulationsrubbningar, utan om mer långvariga psykiska påfrestningar och ibland även fysiska sjukdomstillstånd.

Symptom vid erektil dysfunktion

Erektionsproblem kännetecknas av att du har svårigheter att få stånd eller behålla din erektion under sexuell aktivitet. När penis slaknar har du svårt att genomföra ett samlag eller få utlösning.

Om besvären orsakas av psykiska påfrestningar är det vanligt att uppleva stress eller oro i samband med sex. Kanske känner du dig nervös eller nedstämd och får ett sämre självförtroende. Vid erektil dysfunktion som orsakas av fysiska besvär kan du få olika symptom beroende på bakomliggande orsak.

Andra tänkbara förklaringar

I vissa fall kan erektil dysfunktion vara ett tidigt symptom i samband med olika sjukdomstillstånd, exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, prostatabesvär eller hormonella rubbningar. Besvären kan även ha medfödda, anatomiska förklaringar.

Orsaker till erektil dysfunktion

Vid erektion kommunicerar nervsystemet med blodkärlen. Slak penis betyder att blodkärlen är sammandragna. I samband med exempelvis beröring, dofter eller upplevelser skickar nerverna i hjärnan signaler till blodkärlen att öppna sig och låta blod strömma in. Samtidigt sluter sig andra blodkärl och hindrar blod från att strömma ut. När dina så kallade svällkroppar i penis fylls med blod får du erektion – då blir penis större och hård. Om du har svårigheter att behålla erektionen betyder det att signalerna till blodkärlen i penis blir störda eller svagare.

Det finns många orsaker till erektionsproblem. Besvären är ofta tillfälliga och kan till exempel bero på trötthet, stress, nervositet eller för mycket alkohol. Om du ofta har sviktande erektion kan det bero på erektil dysfunktion.

I många fall är det psykologiska faktorer som ligger bakom erektil dysfunktion. Om du får spontan erektion under sömnen eller vaknar med erektion på morgonen kan du vara säker på att besvären inte har några bakomliggande, fysiska orsaker. Ibland kan det däremot finnas fysiska förklaringar. Diabetes, kärlförträngningar och rökning är några av de vanligaste, fysiska orsakerna till erektil dysfunktion. Övervikt och fetma liksom brist på fysisk aktivitet kan också påverka bland annat blodcirkulationen och förmågan att få stånd.

I vissa fall kan besvären vara en kombination av både psykiska och fysiska faktorer.

Erektil dysfunktion är vanligare hos äldre män eftersom sårbarheten för olika sjukdomstillstånd som påverkar potensen ökar med åren.

Vanliga orsaker till erektil dysfunktion:

  • Psykiska påfrestningar
    Så kallade psykogena orsaker till erektil dysfunktion kan till exempel vara stress, ekonomisk oro, sorg, konflikter eller relationsproblem. Ibland kan prestationsångest eller negativa sexuella upplevelser ligga bakom besvären. Psykiska ohälsa i form av exempelvis depression kan också påverka din potens.

  • Hormonrubbningar
    Hormonella rubbningar och sjukdomar kan försämra blodflödet till penis. Dit hör exempelvis diabetes och sköldkörtelrubbningar som hypertyreos och hypotyreos. I vissa fall kan det även röra sig om låga nivåer av testosteron eller höga nivåer av hormonet prolaktin.

  • Hjärt-kärlsjukdomar
    Vaskulära sjukdomar som exempelvis åderförfettning och högt blodtryck kan påverka blodflödet i kroppen och även blodflödet till penis.

  • Nervskador och nervpåverkan
    Ibland kan nervskador ligga bakom besvären, till exempel ryggmärgsskador eller skador på lilla bäckenet. Strålbehandling eller operation i samband med exempelvis prostatabesvär kan påverka nervernas kommunikationsförmåga. Det gäller även så kallad diabetesneuropati och MS, som också försämrar nervfunktionen.

  • Substanser som påverkar kroppen
    Alkohol, nikotin, droger och exempelvis dopningspreparat kan orsaka erektionssvikt. Alkohol försämrar nervsystemets samspel med blodkärlen. Rökning kan försvåra blodflödet till penis. Vissa läkemedel kan också påverka erektionen negativt. Dit hör till exempel antidepressiva läkemedel, neuroleptika och medicin mot högt blodtryck eller hög hjärtfrekvens.

Utredning och behandling

Tillfälliga besvär med potensen behöver varken utredas eller behandlas – det är helt naturligt att ha sviktande erektion ibland. Om besvären är långvariga och du själv undrar över orsaken kan du behöva hjälp av vården. Då får du berätta om hur du mår, din livssituation och om du har några bakomliggande sjukdomar eller använder några läkemedel. Livsstilsfaktorer som alkoholkonsumtion, rökning och övervikt ger också viktig information.

Läkaren gör ofta en kroppsundersökning, kontrollerar blodtryck och tar blodprover. Ibland finns det anledning att kontrollera nivån av testosteron i blodet. I vissa fall krävs en hjärt-kärlutredning för att utesluta kärlskador eller förträngningar. Det är också viktigt att utesluta neurologiska och anatomiska besvär.

Vid konstaterad erektil dysfunktion eller impotens kan du få olika typer av behandling beroende på bakomliggande orsaker. Om det är psykologiska faktorer som påverkar din erektionsförmåga kan samtalsterapi vara en effektiv behandlingsmetod. Fysiska besvär som orsakar erektil dysfunktion eller impotens kan i vissa fall behandlas med exempelvis blodkärlsvidgande läkemedel eller medicin i form av potenshöjande tabletter. Det finns även andra metoder som du kan diskutera med din läkare.

Om du använder läkemedel som påverkar förmågan att få erektion kan din läkare behöva justera dosen eller byta medicin. Vid erektil dysfunktion som orsakats av en skada i underlivet eller kärlskador kan det i sällsynta fall finnas anledning att genomföra kirurgiska ingrepp.

Vad kan jag göra själv?

Eftersom erektionsproblem ofta är kopplade till ditt psykiska mående kan det vara bra att se över din livssituation och om möjligt försöka minska stress och psykiska påfrestningar i vardagen. Fysisk aktivitet kan ibland hjälpa dig att få stånd lättare eftersom rörelse förbättrar blodcirkulationen, stärker kroppen och gör dig mindre sårbar för stress. Det brukar också vara bra att prata med sin partner – besvär med sviktande erektion blir ofta mindre påtagliga om du orkar och vågar prata om exempelvis nervositet, oro eller eventuella relationsproblem.

Alkohol och nikotin kan påverka potensen negativt. Om du minskar ditt intag eller helt undviker rökning och alkohol kan du ha lättare att få erektion och behålla styvheten i penis.

Så här kan du bli mindre sårbar för tillfälliga erektionsbesvär:

  • rör på dig – fysisk aktivitet förbättrar blodcirkulationen inklusive blodflödet till penis, motion gör dig även mindre sårbar för stress och psykiska påfrestningar

  • gå ner i vikt om du är kraftigt överviktig – eftersom fetma och ett högt BMI kan leda till bland annat diabetes, sämre blodcirkulation och hjärt-kärlproblem kan du förbättra dina fysiska förutsättningar och minska vissa erektionsbesvär om du går ner i vikt

  • var försiktig med alkohol och nikotin – alkohol och rökning påverkar din sexuella förmåga negativt

  • minska din stress i vardagen – försök att göra förändringar som minskar stress, oro och psykiska påfrestningar

  • prata med din partner – att känna sig trygg och avslappnad med sin partner är ofta en viktig del av det sexuella samspelet.

Tänk på att sex är mer än samlag. Ibland kan själva oron över att inte få erektion leda till potensbesvär, då kan det hjälpa att släppa tanken på penetrerande samlag en period och istället vara sexuellt nära på andra sätt.

När bör jag söka vård?

Kontakta vården om du har besvär med erektionen under längre tid eller vill ställa frågor om potensproblem.

Sök vård om du upplever att du är impotent eller har erektionsproblem som påverkar din livskvalitet eller ditt psykiska mående negativt.

Sök vård om du har fysiska besvär som du tror kan ha kopplingar till din erektionssvikt. Det kan till exempel handla om biverkningar av läkemedel, diabetes eller anatomiska orsaker.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid erektil dysfunktion. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar
Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry