Kry-logo
Ladda ned
Ångest och oro

Ångest och oro

Ångest och oro är en naturlig reaktion som uppstår när du uppfattar något som hotfullt. Känslan av obehag är påtaglig, ihållande och kan ge såväl fysiska som psykiska besvär. Vid ångest kan du få hjärtklappning, andas snabbare, bli darrig och känna dig spänd.

Ångest går över av sig själv, men om du har besvär som påverkar din livskvalitet kan du behöva hjälp att hantera din ångest. Läkemedel kan lindra symptomen, men i första hand rekommenderas kognitiv beteendeterapi.

Vad är ångest?

Ångest och oro är en sorts varningssignal från kroppens autonoma nervsystem. Det är den del av nervsystemet som ansvarar för funktioner som vi inte kan styra över med den fria viljan. Dit hör exempelvis hjärtslag, andning, matsmältning och den så kallade kamp-flyktreaktionen som aktiveras vid ångestreaktioner.

Symptomen vid ångest är alltså en naturlig överlevnadsreaktion – kroppen gör sig redo att hantera ett hot genom att kämpa eller fly från faran. Det kan handla om en verklig fara, en upplevd fara eller tankar som sätter igång oroliga och obehagliga känslor. Om besvären kommer plötsligt eller är förknippade med särskilda situationer kan det handla om exempelvis panikångest eller social ångest.

Ångest och oro är vanligt och helt ofarligt. Känslorna av obehag går över, men har en tendens att återkomma.

Symptom vid ångest

Ångest och oro kännetecknas av ett obehag i kroppen som antingen kommer successivt eller plötsligt. Känslorna kan vara mer eller mindre intensiva.

Ångest kan kännas som en diffus, långvarig och molande oro. Kanske får du hjärtklappning, snabbare andning och ett tryck över bröstet. Du kan även känna dig svag och darrig.

Ångest kan även visa sig i form av en plötslig ångestattack som ger kraftigare, kroppsliga reaktioner. Vid så kallad panikångest kan du känna dig allvarligt sjuk. Det är vanligt att bli yr, hyperventilera och få hög puls. Det kan kännas tungt att andas, du svettas och musklerna blir spända. Besvären känns ibland överväldigande – som att du är på väg att dö, förlora kontrollen eller förståndet. En panikångestattack når sin kulmen efter tio minuter och avtar sedan i styrka. Då normaliseras andningen, hjärtslagen och dina övriga besvär klingar av.

Så här reagerar kroppen när kamp-flyktreaktionen aktiveras:

  • hjärtat slår snabbare och hårdare – för att pumpa ut mer blod och syre till musklerna
  • blodflödet omdirigeras – blodet går direkt till de stora muskelgrupper som behövs när du ska kämpa eller fly, då kan du istället få domningar och stickningar i exempelvis fingrar och tår
  • musklerna spänns i förberedande syfte – därför kan ångest göra dig skakig, darrig, orsaka spänningar eller göra ont i kroppen
  • andningen blir snabbare – musklerna behöver mer syre, snabb andning kan ge en känsla av att inte få tillräckligt med luft och minskar blodtillförseln till hjärnan vilket kan orsaka yrsel eller svimningskänsla
  • svettningen ökar – svettningar och kallsvettningar hjälper till att kyla ner kroppen
  • pupillerna vidgas – då släpper du in mer ljus och kan se ”hotet” bättre, vilket ibland leder till suddig syn eller prickar i synfältet
  • salivproduktionen minskar – kroppen prioriterar inte att producera saliv under hot, vilket kan leda till muntorrhet
  • matsmältningen minskar – det är heller inte prioriterat när du ska kämpa eller fly, därför kan du i samband med ångest känna dig illamående eller dålig i magen.

Andra tänkbara förklaringar

Ångest kan vara ett av flera symptom i samband med olika psykiska besvär, exempelvis depression och utmattningssyndrom.

Ibland kan det vara svårt att avgöra om du har drabbats av kraftig ångest eller faktiska hjärtproblem. Om du får ont i bröstet ska du alltid ta det på allvar. Akut hjärtinfarkt kännetecknas ofta av plötsliga bröstsmärtor som varar i mer än 15 minuter. Kärlkramp, hjärtmuskelinflammation, förmaksflimmer och vissa lungsjukdomar kan ge liknande symptom.

Vissa sjukdomar som exempelvis lågt blodsocker vid diabetes och hypertyreos kan ibland likna symptomen vid kraftig ångest, till exempel hjärtklappning och svettningar.

Orsaker till ångest och oro

Ångest kan utlösas av händelser eller upplevelser som känns hotfulla. Ibland är hotet tydligt, som ett fysiskt eller psykiskt trauma. Men eftersom hjärnan inte kan skilja på ett verkligt och ett upplevt hot kan du även få ångest utan någon tydlig anledning. Skrämmande tankar, oro över framtiden och obehagliga minnen är exempel på saker inom dig som kan orsaka ångest.

Det finns också vissa faktorer som gör att du kan bli mer sårbar för ångest, till exempel sömnbrist och stress. Koffein, vissa läkemedel, alkohol och andra droger kan också utlösa ångest. Även ärftlighet är en faktor.

Ångest hos barn

Påtaglig, ihållande ångest och oro hos barn kan visa sig i form av exempelvis kräkningar och magont. Barnet kan till exempel vara orolig, ha nära till gråt eller känna ångest och ha svårt att sova på kvällen. Det är även vanligt med snabba humörsvängningar, irritation och koncentrationssvårigheter.

Ångest kan även visa sig i form av undvikandebeteenden – ditt barn kanske inte vill gå till sin skola eller utsätta sig för nya situationer.

Ångest hos barn är precis som hos vuxna en övergående känsla. Vid återkommande besvär som påverkar barnets livskvalitet kan du behöva vända dig till en psykolog som kan hjälpa till med ångestlindrande behandling.

Ångestrelaterade tillstånd och sjukdomar

Ibland kan ångest vara ett av flera symptom vid olika fysiska eller psykiska besvär. När ångest skapar långvariga problem som begränsar dig i vardagen kan det bero på att du har utvecklat ett ångestsyndrom. Ångest kan även vara ett av flera symptom vid olika former av psykisk ohälsa – från utmattningssyndrom till allvarliga stressyndrom.

Exempel på psykologiska tillstånd där ångest är ett gemensamt symptom:

  • Generaliserat ångestsyndrom, GAD Tillståndet kännetecknas av att känslor av oro, osäkerhet och ångest blir så starka och omfattande att de påverkar din livskvalitet negativt. Det kan till exempel handla om katastroftankar som att närstående ska bli sjuka eller att huset ska brinna ner.

  • Paniksyndrom Plötslig ångest som utlöser kraftiga, fysiska reaktioner kallas för panikångest. Vid en panikångestattack kan du till exempel få hjärtklappning, svårt att andas och uppleva ett tryck över bröstet. Upprepade attacker eller en kvarstående oro att drabbas igen kallas för paniksyndrom.

  • Hälsoångest Alla oroar sig någon gång över sin hälsa, men om oron över sjukdomar blir så stor att den begränsar dig i livet kan det handla om så kallad hälsoångest. Då är oron ofta så stark att den blir svår att kontrollera och kommer tillbaka trots att du har gjort undersökningar som visar att du är frisk.

  • Social ångest

Social ångest kännetecknas av starkt obehag i sociala situationer och ihållande rädsla för att bli granskad, bedömd eller göra bort sig. Rädsla och ångest leder ofta till att du börjar undvika olika sociala sammanhang. Det gör i sin tur att du blir begränsad i livet och fungerar sämre i vardagen.

  • Tvångssyndrom Tvångssyndrom består av tvångstankar och tvångshandlingar som gör att du fungerar sämre i vardagen. För vissa är det en diffus känsla av att något känns fel, andra upplever ångest och oro. Tvångshandlingar är beteenden som du gör för att bli av med det obehag som tvångstankarna väcker.

  • Fobier

En fobi är en intensiv rädsla för ett specifikt objekt eller en specifik situation. Det kan till exempel vara ett visst djur, trånga utrymmen eller att ta sprutor. Fobier väcker en så pass stark rädsla att du börjar undvika eller tvingar dig igenom situationer med starkt obehag.

Utmattningssyndrom orsakas av långvarig stress eller påfrestningar utan tillräcklig återhämtning. Ångest kan vara ett av flera symptom vid utmattning – brist på energi, trötthet, sömnproblem, koncentrations- och minnessvårigheter är andra vanliga besvär.

Depression kännetecknas av ihållande nedstämdhet eller att du tappar intresse för sådant som du brukar tycka om. Ditt beteende förändras – det är vanligt att undvika eller skjuta upp saker. Ångest som del av en depression kan utvecklas efter olika livshändelser, till exempel en separation. Depression kan även vara en följd av obehandlade ångestsyndrom.

  • Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Om du har varit med om något mycket skrämmande kan du utveckla posttraumatisk stress. Det leder ofta till en förhöjd, ihållande ångestnivå med spänningar, sömnproblem och mardrömmar. Du kan även få flashbacks av saker som påminner om händelsen, vilket leder till att du återupplever obehaget.

Behandling

Ångest är inte farligt och varken bör eller behöver behandlas vid lindriga besvär. Om du däremot upplever att din ångest påverkar din vardag negativt kan du behöva hjälp av vården, till exempel om din ångest gör dig nedstämd eller deprimerad.

I samband med ångest görs ibland en utredning för att utesluta bakomliggande sjukdomar. Därför är det vanligt att även kontrollera exempelvis puls, blodtryck och blodprover.

Behandling av ångest beror på hur kraftiga dina besvär är och vad som utlöser din ångest. Kognitiv beteendeterapi, så kallad KBT, rekommenderas som förstahandsval för att behandla ångest. I vissa fall används ångestdämpande medicin eller andra läkemedel som komplement till KBT.

Vad kan jag göra själv?

Det är naturligt att vilja fly och snabbt försöka bli av med ångest, men det gör inte att ångestkänslorna försvinner. Ett flyktbeteende kan istället förstärka dina besvär – du kan till exempel börja undvika situationer där du är rädd att få ångest, vilket gör att livet begränsas.

Ett bra sätt att hantera ångest är istället att försöka stanna kvar i känslan och påminna dig själv om att det inte är farligt. Då kommer du upptäcka att ångest alltid går över och att du faktiskt kan hantera situationen. På så sätt får ångesten mindre kontroll över dig.

Så här kan du minska risken att drabbas av ångest:

  • rör på dig – motion och fysisk aktivitet är ett bra sätt att motverka och lindra ångest på ett naturligt sätt
  • prioritera sömnen – goda sömnrutiner gör dig mindre sårbar för ångest
  • undvik stress – se över din livssituation och försök att hitta en bra balans i vardagen
  • var försiktig med alkohol – alkohol och andra droger används ibland som så kallad självmedicinering för tillfällig ångestlindring, men leder på sikt till ännu större besvär.

Självtest vid ångest och oro

Om du har stora besvär med ångest kan du göra vårt test – då får du lära dig mer om din ångest och när du kan behöva professionell hjälp.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du upplever ångest som gör det svårt att hantera vardagen. Det gäller även om du upplever ångest som en del av andra besvär, exempelvis depression eller utmattningssyndrom.

Sök vård om du har återkommande bröstsmärtor eller andra smärtor som du är osäker på om de är kopplade till ångest eller kan vara tecken på någonting annat.

Sök vård akut eller ring 112 om du får akuta bröstsmärtor, tryckande eller krampartad smärta eller en obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter. Det gäller även om du har andningsbesvär som inte är övergående.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid ångest och oro. En psykolog, sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid ångestrelaterade besvär kan vi erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog och läkare.

Om du bokar ett digitalt vårdmöte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under vårdmötet.

För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Granskare:

Dag Härdfeldt

legitimerad psykolog

Kristina Bergstrand

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad:

Relaterade artiklar