Ladda ned Ladda ned

Ångest och oro

Ångest kan beskrivas som en stark känsla av obehag och en intensiv olust som påverkar både kropp och tanke. Det är övergående och kan drabba alla någon gång i livet. Är det mer återkommande, påverkar vardagen och försämrar livskvaliteten så finns det hjälp att få. Psykologisk behandling är en effektiv metod för hjälp mot ångest. Ibland behövs stöd av läkemedel.

Besväras du av ångest? Gör vårt självtest för att lära dig mer om din ångest och när professionell hjälp kan behövas.

Oro och rädsla är naturliga känslor som berättar för dig att något är farligt. De gör kroppen redo att mobilisera kraft för att kunna hantera situationen. Medan oro kan upplevas som en malande känsla, kan rädsla och ångest beskrivas som mer direkta.

I samband med att du känner dig rädd i förhållande till en förväntad eller en faktisk fara så kan ångest utlösa ett kraftigt obehag i kroppen. Ångest kan också uppstå i samband med tankar på hur något ska bli i framtiden, såväl generellt som specifikt. Du kan också ha ångest utan att veta orsaken.

Upplevelsen av ångest är på många sätt lik en stressreaktion, där de kroppsliga reaktionerna såsom snabbare hjärtslag och snabbare andning förekommer ‒ ofta i samband med en känsla av att förlora kontrollen.
Ångest kan framkalla allt från starka fysiska reaktioner med hårda hjärtslag och en känsla av tyngd över bröstkorgen till en känsla av svaghet och darrningar. Reaktionerna är olika människor emellan och kan också kännas som att du är allvarligt sjuk.

Ångest kan komma som korta attacker eller vara mer diffus och långvarig. Hos en del kan ångest vara så pass intensivt att den står i vägen för att leva som vanligt och på så vis kan livskvaliteten försämras.

Flertalet psykologiska tillstånd har ångest som gemensamt symptom.

Kroppsliga symptom och nedstämdhet är vanligt vid ångestsyndrom. Fokus och koncentration kan försämras liksom initiativet att ta kontakt och vara i relation till andra människor. Det kan finnas en frånvaro av glädje och lust.

Vid ett obehandlat ångestsyndrom finns risk att utveckla depression. Missbruk är också en riskfaktor på grund av självmedicinering. Ett ångestsyndrom behöver i regel behandlas för att förhindra en gradvis försämring med långvarig problematik och nedsatt funktionsförmåga. Psykologisk behandling är mest effektiv vid de flesta former av ångestproblematik men ibland kan medicin mot ångest bli nödvändigt.

Ångest förekommer i alla åldrar. Det uppkommer oftast i samband med en specifik situation, eller att du får tankar om något som oroar dig väldigt mycket. Intensitet och längd hos ångest varierar för olika personer ‒ den är övergående och obehaget ebbar ut, men har en tendens att återkomma i liknande situationer igen. Det är inte farligt men de kroppsliga reaktioner som uppkommer i samband med ångest kan vara förknippade med stark olust och obehag.

Vanliga symptom vid ångest:

  • Hårda, snabba hjärtslag.
  • Muskelspänningar.
  • Svårighet att andas och hyperventilering.
  • Yrsel.
  • Overklighetskänsla.
  • Muntorrhet.
  • Tyngd eller obehag över bröstkorgen.
  • Illamående eller oro i magtrakten.
  • Kissnödig.
  • Svettningar eller kallsvett.
  • Svag, matt och darrig.
  • Stickningar eller domningar, särskilt i händer och fötter.

Tänk på att stimulantia såsom koffein, alkohol och andra droger samt vissa läkemedel kan utlösa tillfällig ångest, utan att det finns en tidigare ångestproblematik.

Ibland kan andra tillstånd som exempelvis hypertyreos orsaka symptom som liknar ångest.

Det finns många olika faktorer som kan påverka ångesttillstånd:

  • rädslor
  • uppväxtförhållanden
  • ärftlighet
  • obehandlade trauman.

Det spelar också roll hur du hanterar situationer där du känner dig orolig eller ångestfylld. Undviker du ett förväntat obehag så kan ångest lättare återkomma i framtiden, vid liknande situationer.

För att få rätt hjälp vid ångest och oro är det viktigt att göra en utredning om varför symptomen uppstår. Vid en utredning får du beskriva din situation och om du har andra kroppsliga eller psykologiska besvär. Du får också berätta hur länge du har haft besvären och hur det påverkar din vardag.

Vidare får du beskriva din sociala situation, arbetssituation och eventuella medicinering. Du kan få göra blodprover för att utesluta hormonell påverkan eller om det finns bakomliggande sjukdom samt mäta din puls och ditt blodtryck.

Behandlingen för ångest och oro är individuell och beror på vad som framkommer under vårdmötet. Psykologisk behandling rekommenderas som förstahandsval vid behandling av ångest och ibland kompletteras den med läkemedel, om det bedöms som nödvändigt.

Alla känslor har en naturlig cykel där de kommer och sedan går över ‒ även känslor som ger ett intensivt obehag har ett slut. Även förväntan om och motståndet till att uppleva ångest kan trigga igång en ångestattack.

Det finns mycket som du själv kan göra både för att kunna hantera ångest på lång sikt men också för att lindra vid upplevd ångest i stunden.

Gör det som brukar fungera för dig för att dämpa ångest eller prova följande tips:

  • lägg händerna på magen för att fokusera på din andning och försök att andas lugnt och som vanligt
  • låt inte ångesten distrahera dig, försök återgå till det du gjorde innan du fick ångest så snart som möjligt
  • beskriv det du faktiskt känner i stunden, för dig själv eller en vän
    kom ihåg och lita på att det är tillfälligt ‒ det går över.

Jobba aktivt för att minska din ångest på sikt genom att:

  • Bli medveten om ifall du undviker situationer och försök, i din egen takt närma dig dessa.
  • Hitta sätt att slappna av om ditt allmänna stressläge är högt.
  • Göra mer av det som får dig att må bra fysiskt, i form av träning men också känslomässigt, i form av umgänge och sysselsättning.
  • Prova meditation eller yoga för att öva närvaro, kroppskontakt och återhämtning.
  • Upprätthålla goda vardagsrutiner såsom regelbunden sömn, fysisk aktivitet och hälsosam mat.
  • Dra ner på eller sluta röka, snusa och dricka kaffe.
  • Inte använda alkohol och droger som ångestdämpning.

Försök samtala med vänner eller träffa en stödgrupp. Behöver du en neutral kontakt så finns det många olika stödlinjer du kan ta kontakt med, både över telefon och dator.

Har du svårt att hantera vardagen hemma eller på jobbet på grund av ångest, så kan du behöva professionell hjälp.

Om du mår så dåligt att du får tankar om att skada dig själv eller ta ditt liv så finns både Självmordslinjen och Jourhavande medmänniska ‒ organisationer med människor som är vana att lyssna.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid ångest och oro. En psykolog eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter erbjudas psykologisk eller medicinsk behandling vid behov alternativt, bli hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär, så behöver barnet närvara under vårdmötet med läkare. Samtal med psykolog bör däremot inledas med ett föräldrasamtal, utan barnet.

Senast uppdaterad:
15 jun 2020
Granskare:
Jesper Enander, Chefspsykolog
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin