Kry-logo
Sorg och sörjande

Sorg och sörjande

Sorg är en naturlig känsla som kan uppstå i samband med en förlust eller en stor förändring i livet. Det kan påverka allt från dina tankar och känslor till ditt beteende. Förutsättningarna i tillvaron är förändrade vid sorg och en sorgeprocess kan ta tid. Men om sorgen gör dig så pass nedstämd att vardagen är svår att hantera så finns det hjälp att få.

Allmänt om sorg

Känslan av sorg är allmänmänsklig, det är en naturlig reaktion på en förändring. Att sörja är en process där du bitvis bearbetar din upplevelse och samtidigt anpassar dig till dina nya omständigheter. För de allra flesta personer är tiden den avgörande faktorn för att läka. Det som till en början kan kännas omöjligt att förhålla sig till förändras, för att så småning bli lite lättare att acceptera. Sorg och saknad kan finnas kvar ‒ det blir en del av din livserfarenhet och verklighet.

Sorgearbetet kan vara krävande eftersom det snabbt kan växla mellan olika kraftfulla känslotillstånd. Det är lika vanligt att ha en variation av starka känslor som att inte känna något alls ‒ ingen sorgeprocess är den andra lik. Du kan till och med känna dig sjuk och få kroppsliga symptom under den tid sorgebearbetningen pågår.

Sorg kan övergå i nedstämdhet och depression. Besvären vid sorg och depression kan också likna varandra. Sorg kan också innebära en ökad sårbarhet för den som redan har någon form av psykisk ohälsa.

En plötslig död eller traumatisk förlust kan ibland leda till posttraumatisk stress.

Symptom vid sorg

Under en sorgeprocess kan såväl känsloläge som förmågan till initiativ och handling skifta. Sorg påverkar hela människan ‒ såväl psyke som kropp, samt tankar och beteende berörs ‒ men alla reagerar olika.

Symptom vid sorg varierar i intensitet och längd, beroende på vad sorgen beror på. Vanliga symptom vid sorg:

  • Trötthet ‒ du kan vara alltifrån orkeslös till utmattad.
  • Sömnstörningar ‒ du sover för mycket eller för lite.
  • Förändrad aptit ‒ du äter för mycket eller för lite.
  • Starka känslor ‒ du kan gråta mycket och vilja dra dig undan.
  • Snabba känsloväxlingar ‒ du kan pendla mellan ledsenhet och ilska.
  • Obehagskänslor ‒ du kan känna oro, ångest och ha overklighetskänslor.
  • Existentiell oro ‒ du kan grubbla, känna skuld och ha meningslöshetskänslor.
  • Psykiska tillstånd ‒ du kan bli nedstämd och deprimerad.
  • Fysiska reaktioner ‒ du kan få smärta och sjukdomskänsla.
  • Infektionskänslighet ‒ du kan lättare bli sjuk.

Orsaker till sorg

Förlust eller förändringar av olika slag, som vid en separation, sjukdom eller när någon dör, kan orsaka sorg. Även starka känslor såsom besvikelse och kris, kan utlösa sorg. Långvarig sorg kan i vissa fall övergå till depression eller posttraumatisk stress.

Utredning och behandling

Många går igenom sorgeprocessen utan att behöva professionell hjälp. Sorg är en naturlig reaktion när någon närstående dör eller vid andra typer av förluster. För vissa kan sorgen bli så pass tung eller långdragen att det kan bli nödvändigt att söka hjälp. Förutom vården finns det många verksamheter i samhället som kan hjälpa till i sorgearbetet.

Vid en första vårdkontakt får du berätta om din situation för att kartlägga händelsen som har utlöst sorgen. Du får också beskriva din sociala situation ‒ hur ditt liv ser ut och fungerar. Vidare får du berätta om eventuella tidigare sjukdomar eller händelser som har påverkat ditt liv. Vården tar också hänsyn till om det finns fysiska symptom eller annan pågående behandling.

Behandlingen är individuell och beror på vad som framkommer under vårdmötet. Ett första rådgivande samtal är vanligt. Där får du vidare vägledning till rätt behandling inom de olika typer av sjukvård och verksamheter som finns i samhället, utifrån sorgens orsak.

En vanlig komplikation vid sorg är att den kan övergå i en depression. Då kan det bli aktuellt med psykologisk behandling. Blir sorgearbetet långvarigt eller depressionen svår kan det finnas orsak till sjukskrivning och/eller läkemedelsbehandling. Finns det underliggande ångestsjukdom kan det också behöva bli aktuellt med medicinsk behandling.

Psykologisk behandling ingår alltid vid svårare sorgearbete.

Vad du själv kan göra

Det finns mycket som du själv kan göra för att underlätta din situation.

  • Gör ditt bästa för att upprätthålla dina vardagsrutiner, även om det kan kännas jobbigt.
  • Ät och motionera regelbundet.
  • Se till att vara ute i dagsljuset varje dag.
  • Undvik ett vanemässigt alkoholintag.
  • Försök att få tillräckligt med sömn och vila. Behovet av återhämtning kan öka eftersom kroppen har en stressliknande reaktion och det tar både tid och energi att ta sig igenom en sorgeprocess.
  • Kom ihåg att ta en paus från sorgearbetet för att göra något vanligt och vardagligt.

Forskning har visat att socialt stöd är en av de viktigaste faktorerna för att hantera svåra livshändelser. För de flesta är det därför viktigt att prata med vänner och familj om det som hänt. Samtidigt är alla olika – att dra sig undan och hantera saker själv är inte fel, så länge det endast handlar om en kortare period.

Om du kan, försök samtala med vänner eller träffa de stödgrupper som finns. Behöver du en neutral kontakt så finns det många olika stödlinjer du kan ta kontakt med, både över telefon och dator. De som svarar har både utbildning och går under sekretess.

Du kanske kan bli hjälpt av att göra saker som känns meningsfulla samt att delta i några utvalda sociala aktiviteter och sammanhang.

Våga be om andra om hjälp ‒ berätta vilka behov du har och hur du önskar bli bemött.

Då bör du söka vård

Har du svårt att hantera vardagen hemma eller på jobbet, så kan du behöva professionell hjälp från vården.

Det kan också vara aktuellt att söka vård om du upplever att du fastnat i sorgeprocessen och inte mår bättre trots att veckorna har övergått till månader.

Om du mår så dåligt att du får tankar om att skada dig själv eller ta ditt liv så finns både Självmordslinjen och Jourhavande medmänniska ‒ organisationer med människor som är vana att lyssna.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid sorg. En psykolog, sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid sorg och andra relaterade besvär kan vi erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog och läkare.

Om du bokar ett digitalt vårdmöte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Martin Forster

legitimerad psykolog

Inger Wallin

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad: