Ladda ned Ladda ned

Struma

En förstorad sköldkörtel kallas för struma. Struma kan bero på förändrad mängd sköldkörtelhormoner, inflammation eller knölar i själva körteln. Struma är vanligtvis smärtfri men kan ge obehag beroende på storlek och tillväxt. Den behandlas om den ger besvär.

Sköldkörteln (tyreoidea) är en hormonproducerande körtel som sitter på framsidan av halsen, strax nedanför struphuvudet. Den hör till det hormonella systemet och utsöndrar hormoner som kontrollerar metabolismen ‒ hur kroppens celler använder energi. Hormonerna påverkar hjärtfrekvens, kroppstemperatur, tarmarnas takt, musklernas styrka och många andra funktioner i kroppen.

Normalt syns eller känns inte sköldkörteln, men den kan växa till och förstoras av olika orsaker. Struma är vanligare hos kvinnor.

Struma ses främst i länder med jodbrist. Sköldkörteln behöver jod för att producera ämnesomsättningshormoner. I Sverige har jod varit en tillsats i bordssalt sedan länge, därför är struma orsakad av jodbrist ovanlig för den som är född här. Istället kan den ha ett samband med hög och låg ämnesomsättning, hyper- eller hypotyreos.

I andra delar av världen, när en stor del av befolkningen inom samma område är drabbade kallas det endemisk struma.

Svullnaden kan ge trycksymptom mot kläder utåt eller mot andra kroppsvävnader inåt. Tillväxten kan ge upphov till röstförändring, heshet, ont i halsen och svårighet att svälja.

Du kan ha struma och vara symptomfri. Beroende på placering och storlek så kan en variation av symptom kännas:

  • svullnad på halsens framsida
  • obehag vid tex polotröja, slips
  • hosta
  • heshet
  • obehag eller svårighet att svälja.

Hypofysen som sitter i hjärnan reglerar hur mycket sköldkörtelhormon som produceras och utsöndras i blodet. Olika sjukdomstillstånd påverkar sköldkörtelns möjlighet att tillverka ämnesomsättningshormoner ‒ i vissa fall kan det leda till struma.

Hashimotyroidit är ett autoimmunt tillstånd där sköldkörteln angrips av det egna immunförsvaret. När körteln förstörs blir hormonproduktionen otillräcklig. Blir nivån för låg utsöndrar hypofysen mer tyreoideastimulerande hormon (TSH). Denna stimulering kan få sköldkörteln att växa. Vid Hashimotos kan du få struma och hypotyreos, låg ämnesomsättning.

En annan vanlig orsak till struma är Graves sjukdom. Då producerar immunsystemet proteinet sköldkörtelstimulerande immunglobulin (TSI) som får sköldkörteln att förstoras. TSI stimulerar även sköldkörteln att göra för mycket hormon vilket orsakar hypertyreos. Även om hypofysen slutar utsöndra TSH fortsätter sköldkörteln växa och skapa sköldkörtelhormon. Vid Graves sjukdom kan du få struma och hypertyreos. Ett folkligt namn för hypertyreos är giftstruma, vilket är en omskrivning för hög halt av sköldkörtelhormon.

En eller flera hormonproducerande knölar i sköldkörteln kan orsaka struma och kallas multinodös struma eller kolloidstruma. Det är vanligare hos äldre personer eftersom de utvecklas över lång tid.

Sköldkörtelcancer är ovanligt men kan visa sig som en smärtfri knöl i körteln. Beroende på knölens placering kan den vara synlig utåt, som struma. Den kan också kännas som ett tryck in mot halsen. En knöl i sköldkörteln behöver inte betyda att du har cancer men ska alltid utredas.

Det är känt att vissa läkemedel påverkar sköldkörtelns funktion och kan sättas i samband med struma.

Jodintag, via salt, alger och naturläkemedel kan påverka sköldkörtelns hormonproduktion.

Struma behöver inte ge några besvär. Blodprover visar om ämnesomsättningen är förändrad, då kan medicinering bli aktuellt. Knölar i sköldkörteln bör alltid utredas fysiskt av en läkare.

En synlig struma undersöks fysiskt, för att notera ömhet eller förändrad form, men också med ultraljud, finnålspunktion och cellprov. Finns det en känsla av tryck mot närliggande vävnader så kan röntgen eller datortomografi användas för vidare utredning.

Operation av din sköldkörtel kan bli aktuellt om det finns symptom som inte förbättras av medicinering, eller om det finns tryck mot luft- eller matstrupen som skapar obehag. Struma kan också opereras bort av kosmetiska skäl, även om det inte finns någon sjukdom eller hormonell förändring.

Välj att äta salt som är berikat med jod. Gravida och ammande har ett ökat behov. Mjölk och fisk innehåller också jod.

Sök vård akut vid ömhet eller smärta över sköldkörteln i kombination med sjukdomskänsla eller feber, oro, rastlöshet, hjärtklappning och viktnedgång.

Har du struma i kombination med hjärtklappning, ökad puls, svettningar, oro och har minskat i vikt bör du söka vård.

Vid struma i kombination med trötthet, frusenhet, depression och viktuppgång, så kan du söka vård för utredning.

Är din sköldkörtel förstorad, svullen, ömmar eller gör ont bör du söka vård.

Gravida bör söka vård vid misstanke om av struma, för att utreda om ämnesomsättningen är förändrad.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp med struma. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt, hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär, så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
19 jan 2020
Granskare:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin