Ladda ned Ladda ned

Blodbrist (anemi)

Blodbrist innebär att blodet innehåller för lite hemoglobin – ett protein som finns i de röda blodkropparna. Det leder till att kroppens organ inte får tillräcklig med syre. Symptomen är inte alltid tydliga, men du kan känna dig trött, yr och få ont i huvudet. Ofta kan blodvärdet normaliseras med hjälp av vitaminer, men i allvarligare fall kan det krävas andra läkemedel eller en blodtransfusion.

Blodbrist, som kallas anemi på läkarspråk, innebär att de röda blodkropparna i blodet är för få eller innehåller för lite hemoglobin. Eftersom hemoglobin hjälper till att transportera syre från lungorna ut i kroppen leder blodbrist även till syrebrist i kroppens celler. Har du för låga hemoglobinvärden är det ofta tecken på järnbrist eller brist på B-vitaminerna B12 eller folat.

Hemoglobinvärdet, eller Hb-värdet, varierar från person till person och även över dygnet. Det påverkas dessutom av till exempel fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Män har generellt ett något högre Hb än kvinnor, men från 70 års ålder jämnas värdet så småningom ut mellan könen. Barn har i allmänhet ett något lägre blodvärde än vuxna och kvinnor kan få ett lågt Hb-värde under graviditet och menstruation.

Vid blodbrist kan du känna dig orkeslös, yr och frusen. Men alla får inte tydliga symptom – du kan ha ett lågt blodvärde utan att märka det själv. Vitaminbrist, hormonbrist eller inflammatoriska sjukdomar brukar utvecklas över tid och ger inte tydliga besvär till en början. Plötsliga symptom brukar vara tecken på att blodbristen har utvecklats snabbt, till exempel i samband med en akut blödning, blodsjukdom eller läkemedelspåverkan.

Vanliga symptom vid blodbrist:

På sikt kan allvarlig blodbrist leda till bland annat bensvullnad, lågt blodtryck och hög puls, oregelbunden hjärtrytm, blåsljud på hjärtat och hjärtsvikt.

Blodbrist betyder att du har en minskad mängd hemoglobin i blodet, vilket ofta är tecken på järnbrist eller brist på B-vitaminerna B12 eller folat. Det kan bero på att kroppen inte får tillräckligt med vitaminer genom kosten, men det kan också röra sig om exempelvis blödningar, infektioner eller olika inflammatoriska sjukdomar.

Tillfällig blodbrist är relativt vanligt vid menstruation, graviditet och om du nyligen har fött barn. Olika sjukdomstillstånd liksom stigande ålder innebär en förhöjd risk för blodbrist.

Blodbrist kan orsakas av:

  • Blödning
    Blödning är den vanligaste orsaken till blodbrist. Kvinnor kan till exempel få blodbrist i samband med riklig menstruation. I andra fall kan det handla om inre blödningar från till exempel mag-tarmkanalen, som vid magsår eller en tarmsjukdom, eller blodförlust i samband med en olycka. Blodförtunnande/proppförebyggande läkemedel ger en ökad risk för blödningar och kan därför också orsaka anemi.

  • Vitaminbrist
    Järnbrist, brist på B12 eller folat kan leda till blodbrist. Vitaminbristen kan till exempel bero på att kroppen får för lite vitaminer genom kosten, eller att du behöver extra tillskott av järn vid exempelvis menstruation eller graviditet. Den kan även bero på bakomliggande tarmsjukdomar som leder till sämre upptag av vitaminerna. Ibland kan hormonrubbningar orsaka vitaminbrist.

  • Låg produktion av röda blodkroppar
    Eftersom de röda blodkropparna bildas i benmärgen kan du få blodbrist i samband med sjukdomstillstånd som påverkar just benmärgen. Det kan röra sig om exempelvis blodsjukdomar, tarmsjukdomar, njursjukdomar eller kroniska, inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism.

  • Sönderfall av röda blodkroppar
    I mer ovanliga fall beror blodbrist på att de röda blodkropparna bryts ner för tidigt under sin livscykel. Det kallas för hemolytisk anemi. Då hinner inte kroppen bilda nya, röda blodkroppar i tid. Orsaken kan vara en autoimmun reaktion som gör att kroppen felaktigt angriper något som den egentligen behöver. Ibland kan de röda blodkropparna gå sönder i förtid på grund av ärftliga blodbristsjukdomar, som vid så kallad thalassemi.

Blodvärdet kontrolleras genom ett stick i fingret eller armen. Blodprovet visar om du har blodbrist, det vill säga ett lågt Hb-värde. Om det finns anledning att göra en anemiutredning kan du behöva lämna ett avföringsprov eller göra en undersökning av ändtarmen. Har du blod i avföringen kan tarmarna undersökas med hjälp av så kallad skopi för att lokalisera blödningen.

Eftersom blodbrist kan bero på många olika saker krävs också olika behandling. Blodkropparnas storlek ger till exempel viktig information om vad som orsakat det låga blodvärdet. Läkaren behöver dessutom en samlad bild av dina kostvanor, eventuella sjukdomar och om du använder några läkemedel. Genetiska faktorer vägs också in, liksom menstruationsblödningar hos kvinnor.

Ibland räcker det att tillföra vitaminer för att normalisera ett lågt Hb-värde. Om det låga blodvärdet är en följd av exempelvis en sjukdom eller en blödning kan du behandlas med läkemedel. Vid allvarlig blodbrist kan du behöva syrgas eller en blodtransfusion.

Om dina prover tyder på att blodbristen orsakats av mindre allvarlig vitaminbrist kan det ibland räcka att äta en varierad kost. Kosten bör då innehålla mycket järn, vitamin B12 och folat – ett sorts B-vitamin som i syntetisk form kallas för folsyra.

Vitaminer i olika livsmedel:

  • järn – finns bland annat i lever, kött, skaldjur, ägg, spenat, fullkornsprodukter och nötter
  • B12 – finns bland annat i lever, kött, fisk, skaldjur, ägg, mjölk och ost
  • folat – finns bland annat i lever, spenat, fullkornsprodukter, filmjölk, yoghurt, frukt och bär.

Ibland kan du behöva vitaminer som kosttillskott, till exempel extra järn om du har rikliga menstruationsblödningar. Är du gravid behöver du ofta tillföra både järn och folsyra. Veganer kan också behöva extra vitaminer, eller välja livsmedel som är berikade med B12. Rådgör med exempelvis en barnmorska eller läkare om ditt faktiska behov. Glöm inte att ta dina läkemedel om du redan fått recept på exempelvis järntabletter.

Om du misstänker att du har blodbrist bör du vända dig till vården. Det gäller även om du känner dig onormalt andfådd eller trött.

Har du svart eller blodig avföring ska du uppsöka en akutmottagning. Har du mörka, kaffesumpsliknande kräkningar ska du också söka vård akut.

Vid misstanke om blodbrist kan vi på KRY hjälpa dig. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid anemi krävs en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
12 nov 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin