Krupp – viruskrupp

Krupp och viruskrupp är samma sak – en virusburen luftvägsinfektion som orsakar svullnad i halsen, skällande hosta och svårigheter att andas.På läkarspråk heter krupp akut obstruktiv laryngit. Sjukdomen kallades tidigare för falsk krupp eller pseudokrupp. Det beror på att difteri, som orsakas av en bakterie, ibland kallas för äkta krupp. För att undvika missförstånd kallas difteri internationellt numera även för difterisk krupp istället för äkta krupp. Det är en mycket ovanlig sjukdom i Sverige eftersom difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Krupp drabbar nästan uteslutande små barn och är vanligast hos barn som är mellan tre månader och tre år gamla. Efter sex års ålder är det ovanligt att få krupp – då har luftrören hunnit utvecklas och är inte längre lika trånga och känsliga.

Det finns många olika virus som kan orsaka krupp och därför är det svårt att undvika smitta. Virus som kan leda till krupp smittar främst genom direktkontakt och luftburna droppar, till exempel om någon hostar eller nyser. Det är vanligast att få infektionen under vinterhalvåret. Vissa barn får krupp flera gånger, ofta i samband med förkylningar, andra får bara besvär någon enstaka gång.

Krupp orsakar en svullnad kring stämbanden och kännetecknas främst av en skällande hosta – ljudet liknar alltså en hund som skäller. Andra typiska symptom är heshet och andningsbesvär. Det är också vanligt att höra ett pipande eller väsande biljud vid inandning.

Krupp börjar ofta som en förkylning med snuva, halsont och ibland lätt feber. Men hostan kan även komma direkt, utan några andra symptom. Hostan brukar bli särskilt intensiv på natten – barnet vaknar med andnöd och blir oroligt och gråter. Stress, snabb andning och en liggande ställning förvärrar besvären. Det syns tydligt att barnet får kämpa med andningen, huden på halsen och mellan revbenen kan dras inåt vid inandning och hjärtat slår fortare.

Vid svår krupp kan barnet få syrebrist med blåfärgade läppar och fingrar. Då behöver barnet akutvård.

Kruppbesvären är nästan alltid som värst den första natten. De blir som regel betydligt lindrigare inom ett par dygn, men kan ibland pågå i en vecka.

Vanliga symptom:

• ansträngd andning

• pipande eller väsande andning

• skällande hosta

• heshet.

Symptom vid allvarliga besvär:

• andnöd

• indragning av huden vid revbenen

• blåa läppar och fingrar

• trötthet och orkeslöshet.

Andra tänkbara förklaringar

Den skällande hostan är typisk vid krupp, men det finns andra sjukdomstillstånd som kan ge liknande andningssvårigheter i samband med hosta hos både barn och vuxna.

En infektion som orsakas av RS-virus kan ibland ge svåra andningsproblem och liknande symptom som vid allvarlig krupp. Även kikhosta kan likna krupp, men hostan är mer långvarig och ger hostattacker med kikningar. RS-virus och kikhosta är vanligast hos barn. Kikhosta är däremot en ovanlig sjukdom i Sverige tack vare det allmänna vaccinationsprogrammet.

Krupp eller kruppliknande hosta hos såväl vuxna som barn kan ibland misstas för astma som också kännetecknas av ansträngd och väsande andning. Krupp gör det svårare att andas in, men vid astma brukar det vara svårare att andas ut.

Struplocksinflammation, som heter epiglottit på läkarspråk, kännetecknas utöver andningsproblem även av svårighet att svälja med saliv runt munnen. Epiglottit kan drabba både vuxna och barn, men det är också en ovanlig sjukdom i Sverige eftersom vaccinationsprogrammet ger ett bra skydd.

Krupp är en övre luftvägsinfektion som orsakar svullna stämband och slemhinnor i halsen, i höjd med struphuvudet. Infektionen drabbar små barn eftersom deras luftrör är särskilt små och smala – då kan även en liten svullnad göra det svårt för luften att passera fritt och leda till andningsbesvär.

Krupp kan orsakas av flera olika virus. Ofta är det ett så kallat parainfluensavirus som ligger bakom, men det kan också röra sig om exempelvis rhinovirus, influensavirus eller RS-virus.

Krupp med lättare andningsbesvär brukar inte kräva behandling av läkare, men vid svåra andningsbesvär bör du kontakta vården. Ofta räcker det med en enkel kroppsundersökning – provtagning behövs inte för att ställa diagnosen.

Om symptomen inte är tydliga kan det ibland finnas anledning att ta prover, testa lungornas kapacitet med hjälp av spirometri eller göra en lungröntgen för att utesluta andra besvär som kan påverka luftrören.

Om barnet har särskilt besvärlig krupp, som inte går att häva utan läkemedelsbehandling, kan kortison och adrenalin lindra inflammationen och minska svullnaden i halsen. Antibiotika hjälper inte mot virus. Vid svåra andningsbesvär kan barnet behöva behandlas på sjukhus, ibland med syrgas.

Krupp och krupphosta är en obehaglig upplevelse både för dig och ditt barn. Andningsbesvären och den skällande hostan kan verka dramatiska och kännas oroande. När det blir tungt att andas är det vanligt att barnet blir stressat och gråter, så att hostan och andningen förvärras. Då är det viktigt att veta att symptomen brukar bli bättre om du själv behåller lugnet, lyfter upp barnet och går ut i friska luften – eller låter barnet andas sval luft genom ett fönster.

Så här kan du lindra besvären vid ett kruppanfall:

• försök att behålla lugnet – om du själv försöker vara lugn blir det lättare att trösta ett stressat barn så att andningen blir mindre ansträngd, skrik och gråt gör att slemhinnorna svullnar ytterligare

• håll barnet i upprätt läge – en stående, sittande eller halvsittande ställning gör att svullnaden minskar

• låt barnet andas kall luft – öppna ett fönster, ta med barnet på en promenad utomhus i kall luft och försök att ha svalt i sovrummet så hjälper du till att minska svullnaden i slemhinnorna.

Om ditt barn har haft besvär med krupphosta tidigare och har fått receptbelagda läkemedel för att lindra krupp är det viktigt att använda medicinen så fort barnet får besvär. Det brukar inte vara effektivt att ge hostmedicin till barn med krupp – den minskar oftast inte svullnaden och kan istället ge oönskade biverkningar.

För att minska risken för krupp gäller samma rekommendationer som förhindrar all smittspridning av virus – tvätta händerna, undvik kontakt med personer som har förkylningssymptom liksom stora barngrupper och folksamlingar. Det gäller i såväl förkylnings- och influensatider som i samband med exempelvis coronavirus.

Kontakta sjukvården om ditt barn har andningsbesvär och inte blir bättre av att sitta i upprätt läge eller andas frisk luft.

Sök vård direkt om ditt barn snabbt blir sämre vid krupp eller får hög feber eller frossa i samband med ett anfall. Det gäller även om barnet har nedsatt allmäntillstånd, är svårt att få kontakt med eller är onormalt trött.

Uppsök en akutmottagning eller kontakta 112 om ditt barn har mycket svårt att andas, drabbas av andningsuppehåll eller inte kan svälja och dreglar. Barn som får blåfärgade läppar eller fingrar behöver också akutvård.

Vid misstanke om smittsamma luftvägsinfektioner är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid krupp. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Krupp kräver ofta ett fysiskt vårdmöte.

Tänk på att barnet behöver närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.