Ladda ned Ladda ned

RS-virus (RSV)

RS-virus kan infektera både de övre och nedre luftvägarna. Smittan sprids mest bland små barn och ger olika svåra besvär – från förkylningssymptom till inflammation i lungorna. En lindrig infektion läker av sig själv inom ett par veckor. Nedre luftvägsinfektioner med andningssvårigheter kan kräva behandling och ibland sjukhusvård. Barn som är yngre än ett år är särskilt sårbara för RS-virus.

RS-virus, som även kallas RSV, står för respiratoriskt syncytialvirus. Smittan sprids lätt genom direktkontakt och droppsmitta, ibland även via mikroskopiska partiklar i luften. Eftersom det ofta är barn som blir sjuka är det vanligt att bli smittad via till exempel leksaker.

RS-virus orsakar varje år epidemier bland yngre barn, främst under vinterhalvåret. Smittan brukar ge samma symptom som en vanlig förkylning, men små barn kan få en kraftigare infektion.

RS-virus är den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektioner hos barn under ett år – ungefär vart fjärde barn får allvarliga andningsbesvär och kan behöva sjukhusvård. Spädbarn, för tidigt födda barn och barn som tillhör medicinska riskgrupper är särskilt sårbara.

Vid två års ålder har de flesta barn haft minst en RSV-infektion. Då har de ett bättre immunförsvar mot RS-virus vilket minskar risken att få allvarliga besvär nästa gång de utsätts för smittan.

Barn som har haft en allvarlig RSV-infektion under sitt första levnadsår kan få upprepade och långdragna luftvägsinfektioner med astmaliknande andningsbesvär – även som vuxna.

Äldre personer och personer med exempelvis KOL eller nedsatt immunförsvar är också extra känsliga för RS-virus, liksom för infektioner i allmänhet.

Det finns hittills inget vaccin mot RS-virus, men forskning pågår.

Inkubationstiden för en RSV-infektion är 3–6 dygn, det vill säga tiden från smittotillfället till de första symptomen. Ofta handlar det om en övre luftvägsinfektion med förkylningsliknande besvär som snuva och hosta. Feber och pipande andningsljud är också vanligt. En lindrig RS-infektion brukar gå över inom ett par veckor, men barn kan få mer långvarig hosta.

Om RS-virus får fäste i de nedre luftvägarna kan infektionen leda till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit med andningsbesvär. Det är vanligast hos barn under ett års ålder. Andningsbesvären orsakar trötthet och små barn kan bli så energilösa att de inte orkar äta.

Äldre personer och personer som ingår i en medicinsk riskgrupp kan också få allvarliga besvär av RS-virus.

Vanliga symptom:

  • tjock snuva
  • hosta med segt slem
  • lätt feber
  • pipande andningsljud
  • andfåddhet.

Symptom vid allvarligare besvär:

  • djupare hosta
  • hög feber, ibland med frossa
  • svåra andningsbesvär
  • andningsuppehåll
  • trötthet
  • sämre aptit.

Vid svåra besvär syns det tydligt att barnet får kämpa med andningen – huden mellan revbenen kan dras inåt vid inandning och hjärtat slår fortare.

Andra tänkbara förklaringar

Hos små barn kan andningsbesvär och hosta även orsakas av krupp, men krupp kännetecknas av en “skällande” hosta.

En RSV-infektion kan ibland vara svår att skilja från en förkylning, men en vanlig förkylning brukar gå över fortare. Vid tecken på lunginflammation är det inte alltid RS-virus som ligger bakom – influensavirus, coronavirus och bakterier kan också orsaka luftvägsinfektioner, särskilt hos vuxna.

Astma kan orsaka andningsbesvär, andfåddhet och hosta hos både barn och vuxna. Vuxna kan få liknande symptom vid KOL.

RS är ett mycket smittsamt virus som sprids via direktkontakt, droppsmitta och ibland genom luften. Det är lätt att bli smittad om någon nyser eller hostar nära någon annan. Smittan kan även spridas om du tar i föremål som någon smittad person har tagit i eller om droppar av viruset från till exempel nysningar har landat där. Om du sedan petar dig i ansiktet är det lätt att viruset får fäste i slemhinnorna i munnen, näsan eller ögonen.

Eftersom en RSV-infektion ofta är svår att skilja från en vanlig förkylning är det lätt att föra smittan vidare utan att veta om det. En infekterad person smittar som regel i 3–8 dagar, men små barn kan smitta betydligt längre än så.

RS-virus angriper så kallade epitelceller i luftvägarnas slemhinnor vilket leder till svullnad och ökad slemproduktion. Tjockt, segt slem i näsan och luftrören täpper till luftvägarna och därför kan det kännas svårt att andas.

Spädbarn är särskilt sårbara för RS-virus eftersom de inte har ett fullt utvecklat immunsystem. Luftrören är dessutom så små och smala att även en liten svullnad och ökad slembildning kan orsaka andningsbesvär. Barn som är för tidigt födda är ännu känsligare för infektioner: De kan sakna skyddande antikroppar från mamman, som annars passerar via moderkakan sent under graviditeten. Lungorna är heller inte färdigutvecklade förrän i slutet av graviditeten.

Barn som är extra känsliga för RS-virus:

  • spädbarn
  • för tidigt födda barn
  • barn med hjärtsjukdomar eller lungsjukdomar
  • barn med neurologiska och muskulära sjukdomar
  • barn med nedsatt immunförsvar
  • barn med Downs syndrom eller andra kromosomavvikelser.

RS-virus som ger förkylningsliknande symptom med hosta kräver som regel ingen behandling – infektionen brukar läka av sig själv. Antibiotika hjälper inte vid virusinfektioner.

Besvärliga RSV-infektioner kan kräva läkarbesök och ibland sjukhusvård. Ett prov från näsan visar om det rör sig om just RS-virus. Läkemedel i inhalationsform och syrgasbehandling kan underlätta andningen. Små barn kan behöva hjälp att få bort slem från luftvägarna och sondmatas om de inte orkar äta. I särskilt allvarliga fall krävs intensivvård och ibland andningshjälp via respirator.

Små barn under två år kan ibland få förebyggande behandling i form av så kallad passiv immunisering med antikroppar. Det gäller endast barn i medicinska riskgrupper, främst för tidigt födda barn med en kronisk lungsjukdom.

Det är viktigt att försöka skydda små barn som är yngre än ett år från att bli smittade av RS-virus – särskilt för tidigt födda barn och barn som tillhör en medicinsk riskgrupp. För att minska risken för RSV-infektioner gäller samma rekommendationer som förhindrar all smittspridning av virus:

  • tvätta händerna ofta
  • undvik nära kontakt med personer som har sjukdomssymptom
  • undvik om möjligt stora folksamlingar och barngrupper i förkylningstider.

Så här kan du lindra besvären under en virusinfektion:

  • drick ordentligt – vätska har en slemlösande effekt och en bebis som är förkyld eller har feber kan behöva dricka eller ammas oftare för att minska risken för uttorkning
  • halvsitt istället för att ligga – om du höjer upp huvudändan av sängen eller lägger extra kuddar bakom ryggen blir det lättare att andas eftersom luftvägarna inte blockeras av slem
  • skölj näsan – vid tjock snuva kan koksaltlösning lösa upp slemmet och göra det lättare att andas
  • undvik rökiga miljöer – rök irriterar luftvägarna och förvärrar hostan.

På apotek finns receptfria, smärtstillande och febernedsättande läkemedel – de kan lindra besvären, men gör inte att infektionen går över fortare. Nässpray och produkter som du kan skölja näsan med finns också att köpa på apotek, men ge bara koksaltlösning till små barn.

Viktigt att veta om Reyes syndrom

Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever med symptom som medvetandepåverkan, kramper, magsmärtor, kräkningar och medvetslöshet. Ibland kan Reyes syndrom ha dödlig utgång.

Om du eller ditt barn har fått en luftvägsinfektion med feber och andningspåverkan som inte har blivit bättre efter några dagar bör du söka vård. Du bör alltid söka vård om du misstänker att barn som tillhör en medicinsk riskgrupp har smittats av RS-virus.

Sök vård direkt om du eller ditt barn snabbt blir sämre i samband med en luftvägsinfektion och får hög feber eller frossa.

Sök vård akut vid kraftig hosta och andningssvårigheter eller tecken på vätskebrist. Det gäller även barn som har nedsatt allmäntillstånd, är svåra att få kontakt med eller inte orkar äta eller dricka.

Uppsök en akutmottagning eller kontakta 112 om du, ditt barn eller någon i din närhet har svårt att andas, drabbas av andningsuppehåll eller upplever ett tryck över bröstet. Barn som får blåfärgade läppar eller fingrar behöver också akutvård.

Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid RSV-infektioner och andra luftvägsinfektioner. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina egna eller barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
22 apr 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin