Ladda ned Ladda ned

Luftvägsinfektioner

En luftvägsinfektion påverkar slemhinnorna i luftvägarna. De vanligaste infektionerna brukar kännetecknas av snuva, halsont, hosta och ibland feber. Symptomen försvinner som regel inom ett par veckor. Vid svårare infektioner kan det finnas anledning att behandla med antibiotika – men bara om besvären har orsakats av bakterier.

Luftvägsinfektioner kan orsakas av både virus och bakterier.

Övre luftvägsinfektioner, till exempel förkylningar, är de vanligaste anledningarna till korttidssjukskrivningar och skolfrånvaro i Sverige. Det är lätt att bli smittad. De allra flesta övre luftvägsinfektioner orsakas av virus som sprids genom direktkontakt, luftburna partiklar eller droppsmitta. Ibland kan en virusinfektion leda till en sekundär bakteriell infektion. En försvagad slemhinna kan ha svårare att stå emot bakterieangrepp, särskilt vid kroniska sjukdomar som astma och KOL med inflammation i luftvägarna.

Nedre luftvägsinfektioner, som bronkit och lunginflammation, är inte lika vanliga som övre luftvägsinfektioner. De orsakas av både virus och bakterier och brukar ge mer besvärliga symptom eftersom de sitter djupare ner i det så kallade luftträdet. En övre luftvägsinfektion kan ibland leda till en nedre luftvägsinfektion.

Besvären varierar beroende på vad som orsakat din infektion. Övre luftvägsinfektioner påverkar slemhinnorna i näsan, munnen, halsen eller öronen. Det är vanligt att bli snuvig och få ont i halsen. Det kan kännas svårt att svälja och du kan ha mycket slem i halsen eller tvärtom känna dig torr i halsen. Andra vanliga symptom är hosta, värk i öronen och feber. Kanske blir du hes och tappar rösten några dagar.

Nedre luftvägsinfektioner ger besvär i de nedre luftvägarnas slemhinnor, det vill säga luftrören (bronkerna) eller längre ner i lungorna. Då är det vanligt att ha feber, djupare hosta och ibland även andningsbesvär.

Vid en vanlig förkylning brukar du må bättre efter en vecka. Om besvären beror på till exempel influensavirus eller bakterier tar det ofta längre tid innan du är symptomfri.

Vanliga symptom vid övre luftvägsinfektioner:

  • snuva
  • halsont
  • hosta i form av rethosta, torrhosta eller slemhosta
  • feber
  • svullna lymfkörtlar på halsen
  • svullna tonsiller i svalget
  • heshet
  • värk i öronen eller lock för öronen
  • blåsor i munnen och svalget.

Vanliga symptom vid nedre luftvägsinfektioner:

  • djup hosta, ofta med slem
  • bröstsmärtor vid djupa andetag
  • feber
  • trötthet
  • andfåddhet och andningsbesvär.

Andra tänkbara förklaringar

Allergi ger ofta snuva, men kännetecknas inte av halsont eller feber. Astma och KOL kan orsaka andningsbesvär, andfåddhet och hosta. Ibland kan proppar i lungorna eller allvarliga sjukdomar ge luftvägsbesvär med andningsproblem – men då har du sällan symptom från öronen, näsan eller halsen.

Luftvägsinfektioner orsakas oftast av virus som gör att slemhinnorna svullnar och gör det svårare för luften att passera fritt. Virusinfektioner brukar drabba stora delar av slemhinnorna i luftvägarna med besvär från såväl näsan som halsen och lungorna. Det kan röra sig om influensavirus, RS-virus eller exempelvis coronavirus.

De bakteriella infektionerna är däremot oftast begränsade till ett organ, till exempel halsen, öronen eller lungorna. Exempel på vanliga bakterier är streptokocker och pneumokocker.

Övre luftvägsinfektioner beror på en inflammation i de övre luftvägarnas slemhinnor – näsan, halsen, öronen eller bihålorna. Vid nedre luftvägsinfektioner är det slemhinnorna i luftrören och lungorna som drabbats.

Vanliga övre luftvägsinfektioner:

  • förkylning – akut övre luftvägsinfektion som orsakas av virus, typiska besvär är snuva och halsont, ibland med feber och hosta
  • influensa – virusinfektion som kännetecknas av hög feber, hosta, halsont och värk i kroppen
  • öroninflammation – infektion i mellanörat som orsakas av bakterier eller virus, typiska besvär är värk i örat, tillfälligt nedsatt hörsel och ibland sprucken trumhinna, vanligast hos barn i samband med förkylning
  • bihåleinflammation – orsakas ofta av virus och är en vanlig komplikation vid förkylning, typiska besvär är tjock snuva, ibland feber och smärta i kinderna, pannan eller överkäken
  • halsfluss – infektion i halsmandlarna som orsakas av virus eller bakterier, kännetecknas av halsont, svullna lymfkörtlar, problem att svälja och ofta feber, vanligast hos barn och unga vuxna
  • halsböld – börjar ofta med halsfluss och ger stigande feber, halsont och svullnad som är värre på ena sidan och ibland även värk i örat
  • körtelfeber – orsakas av herpesviruset Epstein-Barr och ger bland annat feber, halsont, svullna lymfkörtlar och värk i kroppen, vanligast hos barn och tonåringar
  • viruskrupp – virusinfektion i struphuvudet som kännetecknas av andningsbesvär och ”skällande” hosta, vanligast hos yngre barn
  • stomatit – orsakas ofta av herpesvirus som ger blåsor och sår i munnen, näsan och halsen.

Vanliga nedre luftvägsinfektioner:

  • akut bronkit (luftrörskatarr) – orsakas av virus eller bakterier, brukar börja som en förkylning som sedan ger djupare hosta och ont i bröstet vid djupa andetag
  • lunginflammation (pneumoni) – infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier eller virus där hosta, andfåddhet och feber är vanliga besvär
  • lungsäcksinflammation – inflammation i bindvävshinnan runt lungorna som orsakas av virus eller bakterier, kännetecknas av smärta i bröstkorgen, snabb och ytlig andning
  • bronkiolit – orsakas ofta av RS-virus som ger en inflammation i de minsta luftrören och ger hosta, andningsbesvär och pipande eller väsande andningsljud, vanligast hos barn under två år.

Det finns ett antal olika faktorer som kan göra dig mer sårbar för luftvägsinfektioner än andra. Det kan bero på läkemedel eller bakomliggande sjukdomar som gör att kroppen inte har samma förmåga att bekämpa virus och bakterier. Rökning är också en bidragande orsak till luftvägsinfektioner.

Alla luftrörsinfektioner behöver inte behandlas, men om du inte känner dig bättre efter några dagar kan du behöva göra en läkarundersökning. Det gäller särskilt om du har allvarliga besvär eller ett försämrat allmäntillstånd. Läkaren gör en kroppsundersökning och kompletterar ofta med blodprover och ibland med odlingar. Vid akuta eller särskilt svåra luftvägsinfektioner kan du även behöva göra en lungröntgen.

Läkemedel i inhalationsform kan lindra besvär i samband med vissa infektioner, särskilt om du har astma eller KOL. Om det visar sig att du har en bakteriell infektion kan du behandlas med antibiotika.

Om du är allmänpåverkad av din luftvägsinfektion och känner dig trött ska du vila och ta det lugnt så att kroppen får möjlighet att återhämta sig. Vid hosta kan du lindra besvären genom att ha extra kuddar bakom ryggen eller halvsitta istället för att ligga ner när du sover, så att luftvägarna inte blockeras av slem.

Tänk på att:

  • dricka ordentlig – om du har feber är det är viktigt att ersätta den vätska du förlorar, då tunnar du även ut eventuellt tjockt slem som blir lättare att hosta upp
  • vila – låt kroppen återhämta sig om du känner dig sjuk
  • avstå från motion – fysisk ansträngning vid feber kan vara direkt skadligt och hosta och andningsbesvär brukar förvärras vid ansträngning
  • vila rösten – om dina stämband är påverkade och du känner dig hes och tappar rösten är det bra att vila rösten och helst inte prata alls under några dagar.

Vid behov finns receptfria, smärtstillande och febernedsättande läkemedel på apotek – de förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären. Nässpray och sugtabletter kan också lindra symptomen vid luftvägsbesvär.

Så här kan du minska risken att bli smittad:

  • tvätta händerna ofta
  • rör inte vid ansiktet om du har tagit i till exempel dörrar eller ledstänger på allmän plats
  • undvik nära kontakt med personer som har sjukdomssymptom
  • undvik om möjligt stora folksamlingar i influensatider.

Viktigt att veta om Reyes syndrom

Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever med symptom som medvetandepåverkan, kramper, magsmärtor, kräkningar och medvetslöshet. Ibland kan Reyes syndrom ha dödlig utgång.

Om du har fått en luftvägsinfektion med feber och andningspåverkan som inte har blivit bättre efter några dagar bör du söka vård. Det gäller särskilt om du tillhör en medicinsk riskgrupp.

Sök vård direkt om du snabbt blir sämre i samband med en luftvägsinfektion och får hög feber eller frossa.

Uppsök en akutmottagning eller kontakta 112 om du eller någon i din närhet har svårt att andas eller upplever ett tryck över bröstet.

Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp i samband med luftvägsinfektioner. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
13 apr 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin