Ladda ned Ladda ned

Kikhosta

Kikhosta är en övre luftvägsinfektion. Både vuxna och barn kan smittas, men det är barn som får de typiska symptomen med kikningar i samband med hostattacker. Barn som är yngre än sex månader kan bli allvarligt sjuka med andningssvårigheter. De behandlas med antibiotika, ibland på sjukhus. Hos äldre barn och vuxna brukar kikhosta gå över utan behandling.

Kikhosta heter pertussis på läkarspråk. Sjukdomen orsakas av en bakterie som smittar lätt – droppsmitta i samband med hosta är den vanligaste smittvägen.

Kikhosta är en vanlig sjukdom världen över, särskilt i låginkomstländer, men det är ovanligt att bli allvarligt sjuk i Sverige eftersom kikhosta ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vaccinet skyddar däremot inte hela livet. Därför händer det att personer som har lindriga symptom, och ofta inte vet om att de har kikhosta, smittar andra. Det är vanligast att vuxna smittar barn som inte är vaccinerade – eller barn som är yngre än sex månader och ännu inte är fullt skyddade av vaccinet.

Kikhosta smittar som mest de två första veckorna, innan kikningarna börjar hos barn, men smittan kan ibland föras vidare i upp till sex veckor. Om du en gång har haft kikhosta blir du immun i ungefär 15 år – du kan få kikhosta igen, men då brukar symptomen vara lindrigare.

Vaccin mot kikhosta

I Sverige har det funnits vaccin mot kikhosta sedan 1950-talet, men vaccinationerna avbröts en period efter 1979 eftersom de inte hade tillräckligt bra skyddseffekt. Sedan 1996 erbjuds nyare typer av vaccin. Numera vaccineras barn vid tre, fem och tolv månaders ålder. Eftersom skyddet avtar med tiden vaccineras de även vid 5–6 års ålder och 14-16 års ålder.

Vaccinet ger inte ett hundraprocentigt skydd, men symptomen brukar bli lindrigare för den som ändå blir smittad.

Kikhosta omfattas av smittskyddslagen

Kikhosta är en av de sjukdomar i Sverige som lyder under smittskyddslagen. Lagen finns till för att förhindra spridningen av vissa sjukdomar. Om du misstänker att du eller ditt barn har smittats av kikhosta ska du därför kontakta vården. Vid konstaterad kikhosta kan sjukvården spåra smittan och meddela Folkhälsomyndigheten om smittspridningen.

Inkubationstiden för kikhosta är 1–3 veckor, det vill säga tiden från smittotillfället till de första symptomen. Det börjar ofta som en förkylning med snuva, hosta och ibland lätt feber. Efter 1–2 veckor bildas mer slem i luftrören och hostan blir mer intensiv.

Kikhosta hos barn kännetecknas av hostattacker och kikningar vid inandning. Hostattackerna kan komma några gånger per dygn eller flera gånger i timmen. Barn kan utöver kikningarna även tappa andan och hosta så mycket att de kräks. Hostan förvärras när barnet ligger ner och därför är det vanligt med särskilt kraftiga besvär på natten.

Äldre barn och vuxna brukar bara få långvarig hosta, utan kikningar och kräkningar.

Hostan blir som regel lindrigare efter ett par veckor, men kan också vara mer långvarig. Den brukar försvinna helt inom 6–8 veckor, men ibland finns hostan kvar ännu längre.

Vanliga symptom hos barn:

  • ökad slembildning i halsen
  • hosta med kikningar vid inandning
  • hostattacker, ofta med kräkningar
  • andningsbesvär under hostattackerna
  • röda ögon och svullnad runt ögonen.

I svårare fall, särskilt hos spädbarn, kan hostattackerna leda till syrebrist och andningsuppehåll. Barnet kan få en blå färg i ansiktet och syrebristen kan även orsaka kramp och göra att barnet förlorar medvetandet en kort stund. Då krävs akutvård.

Andra tänkbara förklaringar

Krupp kan ge liknande besvär som kikhosta hos små barn, men krupp kännetecknas inte av kikningar utan av en skällande hosta. Astma kan orsaka långvarig hosta och ansträngd, väsande andning med pipljud.

RS-virus är en vanlig orsak till långvarig rethosta hos barn som ibland även ger svåra andningsproblem. Både barn och vuxna kan få luftvägsinfektioner med långvarig hosta som ibland orsakar andningsbesvär i samband med exempelvis förkylning, influensa eller covid-19 som orsakas av coronavirus. Ibland kan långvarig hosta vara tecken på bronkit. Lunginflammation kan ge liknande symptom, ofta med feber och ett försämrat allmäntillstånd.

Kikhosta är en övre luftvägsinfektion som orsakas av bakterien bordetella pertussis. Bakterien fastnar på slemhinnan i luftvägarna och utsöndrar ett sorts gift som gör att slemhinnorna i halsen blir inflammerade och svullnar. Hostreflexen är kroppens naturliga försvar för att hålla luftvägarna fria. Den aktiveras om något försvårar andningen och hostan hjälper till att transportera bort slem.

Kikhosta smittar via droppsmitta, oftast hosta.

Diagnosen kikhosta ställs genom odling eller provtagning. Sjukdomen brukar inte behöva behandlas hos äldre barn och vuxna – den går över av sig själv.

Kikhosta hos små barn behandlas som regel med antibiotika. Det är viktigt att sätta in antibiotika så fort som möjligt – dels för att lindra besvären, men också för att minska risken för smittspridning.

Barn med vissa kroniska sjukdomar behandlas också med antibiotika vid tecken på kikhosta. Det gäller även kvinnor som får kikhosta efter vecka 27 under graviditeten.

Antibiotika används ibland även i förebyggande syfte när det gäller kikhosta. Det gäller:

  • spädbarn som har utsatts för kikhosta
  • äldre barn med kikhosta som träffar spädbarn
  • vuxna med kikhosta som har nära kontakt med barn som är yngre än ett år.

Spädbarn med kikhosta brukar läggas in för observation på sjukhus när kikningarna är som svårast eftersom de kan behöva hjälp med andningen. Det gäller även barn med vissa kroniska sjukdomar.

Det är framförallt viktigt att skydda barn under sex månader från smitta eftersom de inte har hunnit få fullt skydd av vaccinet mot kikhosta. Var också särskilt uppmärksam på symptom hos barn under ett års ålder.

För att lindra kikhosta som inte kräver vård direkt gäller samma rekommendationer som vid all sorts hosta – det brukar hjälpa att dricka mycket och sova i högläge så att luftvägarna inte blockeras av slem. Eftersom barn ofta kräks i samband med hostattacker på natten kan det vara bra att ha något att kräkas i intill sängen.

Så här kan du lindra besvären vid kikhosta:

  • drick ordentligt – både kall och varm vätska har en slemlösande effekt som dämpar rethosta och gör att slem blir lättare att hosta upp, undvik däremot komjölk som istället kan ge ökad slembildning
  • halvsitt istället för att ligga – om du höjer upp huvudändan av sängen eller lägger extra kuddar bakom ryggen blir det lättare att andas eftersom luftvägarna inte blockeras av slem.

På apotek finns receptfria läkemedel som kan lindra symptomen vid kikhosta hos äldre barn och vuxna. Hostmedicin brukar inte lindra besvären och hostan ska inte dämpas i onödan eftersom den hjälper kroppen att transportera bort slem och minskar risken för ytterligare infektioner.

Viktig information om smittspridning

Om du eller ditt barn visar tecken på kikhosta är du enligt smittskyddslagen skyldig att kontakta sjukvården för eventuell provtagning. Vid antibiotikabehandling bör varken barn eller vuxna träffa personer utanför familjen de första dagarna.

Barn med kikhosta kan gå till exempelvis förskolan när de svåra kikningarna har gått över och de känner sig friska – smittan har antagligen redan spridits och då hjälper det inte att barnet stannar hemma. Men spädbarn ska inte umgås med barn som kan vara smittade eftersom en bebis som får hostan kan bli allvarligt sjuk.

Det är viktigt att berätta för exempelvis förskolepersonal och andra föräldrar om ditt barn har fått kikhosta, så att familjer med spädbarn kan skyddas från smittan. Höggravida kvinnor ska också försöka undvika nära kontakt med personer som har kikhosta.

Om du tror att du eller ditt barn har kikhosta ska du söka vård. Barn som är yngre än ett år ska alltid undersökas av läkare om de kan ha utsatts för smitta. Om du eller ditt barn har hostat i flera veckor, men du är osäker på vad som har orsakat hostan, bör du också kontakta sjukvården.

Om du eller ditt barn har andningsbesvär, snabbt blir sämre eller får hög feber eller frossa ska du söka vård direkt. Barn som har nedsatt allmäntillstånd, är svåra att få kontakt med eller är onormalt trötta behöver också vård.

Sök vård akut om ditt barn är yngre än sex månader och har hosta med kikningar. Det gäller även barn som har vissa kroniska sjukdomar, till exempel astma eller nedsatt immunförsvar.

Uppsök en akutmottagning eller kontakta 112 om du eller du eller ditt barn har mycket svårt att andas eller drabbas av andningsuppehåll. Barn som blir blå i ansiktet eller får blåfärgade läppar eller fingrar behöver också akutvård.

Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid kikhosta. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att barnet behöver närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
23 apr 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin