Kry-logo
Ladda ned

KVINNOHÄLSA

Vid vilken ålder börjar klimakteriet?

illustration-lila-kvinnor-ansikten-i-olika-färger
Senast uppdaterad:
ons 6 apr. 2022
När du hamnar i klimakteriet är olika från person till person, även om det finns en ungefärlig tidslinje. Elisabeth Rosén, läkare på Kry specialiserad inom gynekologi och obstetrik, förklarar hur det ligger till.

Klimakteriet är den period i livet då äggstockarnas funktion förändras. Ägglossningen upphör, produktionen av östrogen och progesteron sjunker drastiskt, och mensen upphör. Upplevelsen varierar från person till person och oftast sker en gradvis förändring under några års tid, vilket innebär att du har tid att anpassa dig och söka hjälp vid eventuella symptom.

Vad är förklimakteriet och hur vet jag att det har börjat?

Förklimakteriet brukar perioden innan själva klimakteriet ibland kallas.
– Första tecknet är ofta att menstruationscykeln förändras, säger Elisabeth.
– Vanligtvis blir menscykeln först kortare, sedan mer oregelbunden, ofta med kraftigare och längre blödningar.

Förklimakteriet är den period då äggstockarnas funktion börjar avta. Kvaliteten på äggblåsorna (vätskefyllda påsar som innehåller en äggcell) försämras, färre ägg mognar och färre ägglossningar sker.

Menstruationscykeln förändras

– Menscykeln blir kortare eftersom du producerar mindre progesteron vilket gör att slemhinnan stöts ut från livmodern snabbare, förklarar Elisabeth.

Så småningom får de få ägg som finns kvar svårt att mogna varje månad, men kroppen fortsätter att producera hormoner som styr äggstockarnas funktion och påverkar slemhinnan i livmodern. Detta leder till längre och oregelbundna blödningar.

Hormonförändringar

När kroppens produktion av östrogen och progesteron minskar kan du uppleva flera symptom som är typiska för klimakteriet, bland annat vallningar och torra slemhinnor i slidan.

– De flesta kvinnor upplever någon typ av psykiska och/eller fysiska besvär under klimakteriet. Vissa känner bara av dem under något år, medan andra kan ha symptom i tio år eller längre, säger Elisabeth.

Vanliga symptom under klimakteriet

Om du befinner dig i klimakteriet kan du uppleva vissa, eller alla, symptom nedan:

Vid vilken ålder brukar klimakteriet börja?

Klimakteriet börjar i genomsnitt vid 47,5 års ålder, men det varierar beroende på etnicitet, genetiska förutsättningar och livsstilsfaktorer. Klimakteriet varar i genomsnitt i fyra år och avslutas när du får din sista menstruation.

– När äggstockarnas funktion är så nedsatt att de inte längre producerar tillräckligt med hormon för att livmoderslemhinnan kan växa till upphör mensen, säger Elisabeth.

Flera olika faktorer kan påverka när du träder in i klimakteriet, bland annat:

  • hur gammal din mamma var när hon nådde klimakteriet
  • dina levnadsvanor
  • ditt blodtryck
  • ditt BMI
  • hur mycket du har vistats i solen.

Det finns också ett bevisat samband mellan rökning och tidigare klimakterium.
– Högintensiv fysisk aktivitet, en kost med mycket fleromättade fetter och högt blodtryck kan också sänka klimakterieåldern, säger Elisabeth.

Graviditet och amning kan göra att klimakteriet skjuts fram, förmodligen eftersom ingen ägglossning sker under dessa perioder och äggen därför inte förbrukas lika snabbt.

Hur vet jag när klimakteriet är över?

Östrogenproduktionen fortsätter att minska under flera år efter att du har nått klimakteriet. Ungefär fem år efter din sista menstruation har kroppens östrogenproduktion minskat till en jämn och mycket låg nivå, vilket markerar slutet på klimakteriet.

– Tiden efter klimakteriet pågår resten av livet, förklarar Elisabeth. I det läget upphör många klimakteriesymptom. Kroppen lär sig att reglera temperaturen och vallningarna försvinner. De flesta upplever också att humöret blir mer stabilt.

Vissa förändringar kan dock vara bestående, till exempel torra slemhinnor i slidan.
– Det kan klia och göra ont att ha sex, säger Elisabeth. Om du upplever det som ett problem bör du uppsöka läkare.

Vad är prematur ovarialsvikt?

Prematur ovarialsvikt beskriver ett tillstånd där äggstockarnas funktion sviktar innan 40 års ålder. Trots höga nivåer av hormonet FSH uteblir ägglossning och menstruationen, och fertiliteten påverkas. Det är vanligt att tillståndet pendlar, vilket innebär att under vissa månader sker ägglossning och andra månader uteblir den.

Risken att drabbas är cirka en procent. Orsakerna bakom tillståndet varierar men kan innefatta genetiska sjukdomar, biverkningar av läkemedel, miljöfaktorer och autoimmuna sjukdomar.

I vissa fall kan rätt behandling rätta till prematur ovarialsvikt och fertiliteten ökar.

– Om din mens börjar bli oregelbunden innan du har fyllt 40 bör du söka hjälp, säger Elisabeth.

När ska jag söka vård för mina klimakteriesymptom?

Det är helt okej att boka tid hos läkare för dina klimakteriesymptom.
– Om du inte mår bra kan det verkligen underlätta att någon förklarar vad det handlar om, säger Elisabeth.

Alla upplever klimakteriet på olika sätt. Om du har det väldigt jobbigt kan hormonbehandlingar som HRT eller lokalt östrogen användas för att behandla olika symptom, bland annat värmevallningar, som beror på låga östrogennivåer.

– Behandling med HRT har övervägande positiva effekter om den inleds före 60 års ålder, och om lägsta effektiva dos ges under kortast möjliga tid. Den kan också minska risken för hjärtsjukdom. För vissa har den också stor effekt på de psykologiska symptomen, säger Elisabeth.

Elisabeth rekommenderar också att du söker vård om:

  • du har torra slemhinnor i slidan
  • du menstruerar oftare än var tredje vecka
  • du har mycket kraftiga menstruationer eller mellanblödningar
  • du har en postmenopausal blödning
  • du har svårt att hantera klimakterierelaterade besvär.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp i samband med klimakteriet. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid klimakteriebesvär kan vi också erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog och läkare.
Boka möte
Innehållet ovan har granskats av:

Elisabeth Rosén

legitimerad läkare, specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik

Senast uppdaterad:

Fler artiklar