Kry-logo
Ladda ned

VAGINAL HÄLSA OCH MENSTRUATION

8 tänkbara orsaker till att mensen är sen

illustration-kalender-med-kryss-röd-mensdroppe
Senast uppdaterad:
tis 21 juni 2022
Att mensen är sen kan bero på många olika saker, allt från graviditet till preventivmedel och stress. Vi går går igenom tänkbara orsaker och när du bör söka vård.

Trygg vård för hela familjen

Boka möte

Att mensen inte kommer i tid kan naturligtvis kännas lite oroande, särskilt om du i vanliga fall har en regelbunden menscykel.

Men vad räknas egentligen som sen menstruation?
– Normalt betraktas mensen som sen om det har gått mer än 5 dagar sedan den borde ha startat, säger Elisabeth Rosén, läkare och specialist inom gynekologi och obstetrik.

– Att hålla koll på sin menscykel är ett bra sätt att lära sig vad som pågår i kroppen. Det är mycket lättare att upptäcka när mensen är sen (eller om något annat inte är som det ska) om du vet vad som är normalt för just dig.

Vad räknas som en normal menscykel?

De flesta har en genomsnittlig menscykel på 28 dagar, men en sund och normal menscykel kan vara allt mellan 21 och 35 dagar.

Även om vissa kvinnor får sin mens exakt enligt schema är oregelbunden menstruation ganska vanligt. Ibland kan mensen upphöra helt. Utebliven menstruation i mer än tre månader kallas amenorré och om du drabbas av detta bör du uppsöka läkare.

Varför är mensen sen?

Menscykelns främsta syfte är att förbereda kroppen för graviditet varje månad, förklarar Elisabeth. Under varje cykel växer livmoderslemhinnan för att miljön ska vara optimal för en potentiell graviditet. Om ägget inte befruktas brister slemhinnan och stöts ut. Det är detta som är mensen.

Så länge det har skett en ägglossning och ägget ej befruktats, kommer menstruationsblödning att komma cirka 14 dagar senare.

Nedan följer några möjliga orsaker till att mensen inte kommer när den brukar.

1. Din ägglossning var sen

Det är vanligt att vi säger att mensen är sen, fast det i själva verket handlar om att ägglossningen var sen. Stress kan påverka menscykeln och leda till tidig eller sen ägglossning. Ibland kan stress orsaka en anovulatorisk cykel, vilket innebär att ingen ägglossning alls sker under den cykeln.

– Om menstruationen är sen beror det alltså oftast på att ägglossningen ej skett som planerat, säger Elisabeth.

2. Du är gravid

Om du är sexuellt aktiv och mensen inte kommer kan det hända att du är gravid.

– Om du blir gravid fäster ett befruktat ägg på livmoderslemhinnan och det finns inget som behöver stötas ut.

Det är viktigt att betona att det finns många orsaker till att mensen är sen och att det inte nödvändigtvis betyder att du är gravid. Det kan vara en besvikelse om du försöker bli med barn eller en lättnad om du vill undvika graviditet.

Oavsett vilket är det bra att göra ett graviditetstest för att utesluta detta alternativ. Graviditetstester kan normalt visa om du är gravid från den uteblivna menstruationens första dag.

3. Du äter p-piller

Om du precis har börjat eller slutat äta p-piller kan bortfallsblödningen (som blödningen kallas om du äter p-piller) påverkas och bli försenad. Vissa typer av preventivmedel, till exempel spiral, gestagena (östrogenfria) p-piller och p-sprutor, kan göra att mensen upphör helt.

– Både kombinerade p-piller och p-piller som enbart innehåller gestagen kan påverka menscykeln genom att minska kroppens egen hormonproduktion, säger Elisabeth. Kombinerade p-piller innehåller syntetiska versioner av hormonerna östrogen och progesteron. Dessa hormon förhindrar ägglossning och kan påverka hur ofta du får mens.

Gestagena p-piller kan också göra att mensen antingen upphör eller blir mer frekvent, mindre eller oregelbunden. Gestagenet gör så att slemhinnan i livmodern blir tunn och oemottaglig för en graviditet. Slemhinnan tenderar att ramla av lite då och då, vilket är kan orsaka sparsamma men konstanta blödningar.

4. Du är på väg in i klimakteriet

Under vissa perioder i livet är det helt normalt att mensen är oregelbunden, bland annat när mensen börjar för första gången och när klimakteriet inträffar.

– Många får oregelbunden mens åren före klimakteriet, säger Elisabeth. Under förklimakteriet varierar kroppens produktion av östrogen och progesteron, vilket påverkar ägglossningen och livmoderslemhinnan och resulterar i oregelbunden mens.

Klimakteriet sker normalt mellan 45 och 55 års ålder. Hos vissa kan det dock komma tidigare än så. Om du har svåra klimakteriesymptom bör du uppsöka läkare.

5. Du är extremt stressad

Om du är utsatt för hög stress – både fysiskt och psykiskt – kan det påverka menscykeln. Enligt en studie är oregelbunden mens vanligare bland de som upplever höga stressnivåer.

– Stress sliter på kroppen, förklarar Elisabeth. När du är stressad frigörs höga nivåer av stresshormonet kortisol, som påverkar kroppens produktion av östrogen och progesteron: två hormon som är helt avgörande för menscykeln. Låga nivåer av dessa hormon kan göra mensen oregelbunden eller försenad.

Om du tror att stress kan påverka din menscykel och livsstilsfaktorer som prioriterad sömn och avslappningstekniker inte hjälper bör du söka vård.

6. Du tränar för hårt/mycket

Det råder ingen tvekan om att fysisk aktivitet är bra för hälsan. Men för vissa kan träningen övergå till en sorts mani och bli ohälsosam. Om det sker kan de hormon som styr mensen rubbas på samma sätt som när du är stressad.

En undersökning bland tävlingsdansare visade att mensen uteblev hos 57 procent på grund av deras extremt hårda träning.

7. Du har gått upp eller gått ner mycket i vikt

Viktförändring är en annan vanlig orsak till att mensen är sen. – Om du är underviktig och begränsar hur många kalorier du äter minskar produktionen av de hormon som krävs för ägglossning, säger Elisabeth. – Precis som stress och överdriven träning kan en alltför stor viktnedgång påverka de reproduktionshormon som styr menscykeln.

– Om du går upp väldigt mycket i vikt kan kroppen också producera för mycket östrogen, vilket kan göra att mensen försenas eller upphör helt.

8. Du har en kronisk sjukdom

Oregelbunden eller sen mens kan också vara ett tecken på något allvarligare. Både PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) och sköldkörtelproblem kan påverka menscykeln.

– PCOS orsakar en hormonell obalans som gör att kroppen producerar mer testosteron än normalt, säger Elisabeth. Det påverkar menscykeln och ägglossningen kan antingen bli oregelbunden eller utebli helt.

– Sköldkörtelhormonerna fyller en viktig funktion i kroppen genom att bland annat reglera menscykeln. Om du har en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos) som inte producerar tillräckligt med hormon kan det hända att mensen blir oregelbunden.

När ska jag söka hjälp?

– Menscykeln varierar från person till person, men om din mens är mer än 2–3 månader sen utan uppenbar förklaring bör du kontakta vården, rekommenderar Elisabeth.

Sök hjälp om:

  • tre menstruationer eller mer uteblir
  • du har oregelbunden mens som varierar i längd och konsistens från månad till månad
  • du har blödningar eller stänkblödningar efter klimakteriet eller mellan menstruationer
  • din mens varar längre än 7 dagar
  • din menscykel är kortare än 21 dagar eller längre än 35 dagar.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp med menstruella besvär. En läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.
Boka möte
Innehållet har granskats av:

Elisabeth Rosén

legitimerad läkare, specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik

Senast uppdaterad:

Fler artiklar

Vaginal hälsa och menstruation – 1 juni 2022 

Menscykeln – så fungerar den
Tror du att din menscykel bara handlar om själva blödningen? Nej, din cykel är faktiskt mer komplex än så. Om du förstår din menstruationscykel kan du också enklare ta kontroll över din allmänna hälsa.
illustration-lila-kvinnligt-könsorgan-förstoringsglas
Vaginal hälsa och menstruation – 20 apr. 2022 
Hur går ett HPV-test till?
Alla personer med en livmoder mellan 23 och 70 år blir regelbundet kallade till screening med HPV-test. Att tidigt upptäcka och åtgärda förändringar på livmoderhalstappen räddar liv. Vi berättar vad du kan förvänta dig när det är dags för din undersökning.