Ladda ned Ladda ned

PMS och PMDS

PMS står för premenstruellt syndrom – ett samlingsnamn för olika besvär som kan uppstå mellan ägglossning och menstruation. Ofta påverkas kroppen både psykiskt och fysiskt. Särskilt svåra besvär kallas för PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. Du som mår väldigt dåligt kan få lindring med hjälp av läkemedel och kognitiv beteendeterapi.

PMS och PMDS är kopplade till kvinnligt könshormon. Besvären är vanliga hos kvinnor i fertil ålder – många känner sig negativt påverkade dagarna före mens och en av tre har uttalade besvär. Ungefär 3-5 procent har PMDS med svåra mentala eller fysiska symptom som påverkar relationer, vardagsliv och arbetsliv.

Du som har PMS eller PMDS kan uppleva att du mår sämre ju äldre du blir, men de premenstruella syndromen försvinner när mensen upphör under klimakteriet.

Premenstruella besvär orsakar ofta både psykiska och fysiska förändringar. Du kan känna dig energilös, nedstämd, lätt blir irriterad eller ha nära till gråt. Det är vanligt att kroppen samlar på sig vätska, så att du känner dig svullen och tillfälligt går upp i vikt.

Besvären kan vara mer eller mindre svåra och börjar någon gång efter ägglossningen i din menstruationscykel, det vill säga dagarna eller veckorna före mens. När du får mens brukar besvären försvinna, men återkommer ofta efter nästa ägglossning.

Vanliga psykiska symptom:

Vanliga fysiska symptom:

  • svullna, spända och ömma bröst
  • spänd och svullen mage
  • allmän svullnadskänsla i hela eller delar av kroppen
  • ledvärk
  • huvudvärk
  • trötthet och minskad energi
  • ökad aptit och sötsug.

Vid PMDS brukar de psykiska besvären vara mer uttalade och påverka din vardag i stor utsträckning. Du kan känna stark ångest och oro, ha koncentrationssvårigheter och uppleva symptom som liknar depression.

Det kan vara bra att känna till att andra sjukdomstillstånd tillfälligt kan förvärras i samband med PMS och PMDS, till exempel migrän och herpes i underlivet.

Andra tänkbara förklaringar

PMS och PMDS kännetecknas av temporära besvär efter ägglossningen som brukar försvinna när mensen kommer igång. Depression kan ge liknande, psykiska symptom som ibland kan förvärras just inför menstruationen. Ibland kan till exempel utmattningssyndrom och sköldkörtelproblem som hypotyreos misstas för PMS eller PMDS.

Det är inte helt klart vad som orsakar premenstruella besvär, men de verkar ha en särskild koppling till det kvinnliga könshormonet progesteron, som även kallas gulkroppshormon. Efter ägglossningen och fram till menstruationen är progesteronnivån särskilt hög. Du som har PMS eller PMDS är antagligen extra känslig för hur hjärnan och kroppen påverkas när könshormonet bryts ner.

Eftersom menstruationen påverkar olika personer på olika sätt varierar behovet av behandling. Vissa behöver ingen hjälp alls medan andra har stora besvär som kan lindras på en rad olika sätt.

Ibland kan antidepressiva läkemedel hjälpa vid PMS och PMDS, trots att det inte finns en tydlig serotoninbrist. De används då enbart under perioden före mens, alltså inte långvarigt och utan avbrott som vid en depression. För vissa kvinnor kan hormonella preventivmedel minska de premenstruella besvären. Studier visar även att samtalsstöd och kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara ett bra alternativ till läkemedel.

Har du främst problem med svullnad i kroppen kan vätskedrivande läkemedel lindra dina besvär.

Om du använder någon form av hormonpreparat, exempelvis p-piller, kan PMS eller PMDS vara en biverkan av läkemedlet. Då kan det finnas anledning att byta läkemedel eller prova en annan preventivmetod.

PMS kan ofta lindras genom att vara fysiskt aktiv – motion och rörelse motverkar såväl fysiska besvär som nedstämdhet och sömnproblem. Det kan också hjälpa att föra dagbok så att du lär känna din menscykel och är förberedd på att hormonförändringarna efter ägglossning kan påverka dig.

På apotek finns receptfria, smärtstillande läkemedel som bland annat lindrar huvudvärk.

Så här kan du själv lindra dina besvär:

  • var fysiskt aktiv – motion ger mer energi och frisätter endorfiner som motverkar exempelvis nedstämdhet
  • välj hälsosam kost – kalcium och D-vitamin har särskilt positiv inverkan vid PMS och PMDS
  • prioritera sömnen – när du är utvilad är kroppen bättre rustad för påfrestningar
  • försök att stressa mindre – stress kan lätt förstärka premenstruella besvär
  • drick lite mindre kaffe – koffein kan bidra till ett ökat stresspåslag i kroppen
  • var försiktig med alkohol – de negativa effekterna kan förstärka dina besvär
  • prova avslappningsövningar – studier visar att exempelvis yoga, akupunktur och mindfulness kan ha positiv effekt
  • håll koll på din menscykel – då är du förberedd och kan försöka stressa mindre och sova ordentligt när du har som mest besvär
  • sök hjälp om du mår dåligt – ibland hjälper det inte med egenvård, då kan kontakt med läkare eller psykolog lindra dina besvär.

Du som röker har mycket att vinna på att sluta röka – rökning påverkar kroppen negativt och kan även förstärka PMS och PMDS.

Sök vård om du har PMS eller PMDS som påverkar din vardag och din livskvalitet negativt, oavsett om det är fysiska eller psykiska besvär. Många mår dåligt i onödan – det finns hjälp att få.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp i samband med PMS och PMDS. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Vid premenstruella besvär kan vi också erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till läkare och psykolog – du kan till exempel få hjälp med kognitiv beteendeterapi.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
18 feb 2020
Granskare:
Elisabeth Rosén, legitimerad läkare, specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik