Ladda ned Ladda ned

Vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka är ett virus med snabbt förlopp. Typiska symptom är illamående och kräkningar, diarré och magsmärtor. Som regel blir du sjuk högst två dygn efter smittotillfället och tillfrisknar sedan inom ett till tre dygn, utan behandling.

Vinterkräksjuka är mycket smittsamt – det är inte ovanligt att en enda person smittar ner hela arbetsplatser, skolor och sjukhusavdelningar. Varje år drabbas ungefär en halv miljon människor i Sverige. De flesta blir sjuka under vintermånaderna, därav namnet. Allra vanligast är det att bli sjuk mellan januari och mars.

Viruset leder till ett hastigt insjuknande – inkubationstiden vid vinterkräksjuka brukar sträcka sig från 12-48 timmar. Typiska symptom är illamående och kräkningar, diarré och magsmärtor. Många får även muskelvärk, huvudvärk och feber. Kräkningar brukar vara det vanligaste symptomet bland barn med vinterkräksjuka, vuxna drabbas oftare av diarré. Vissa bär på viruset utan att få några symptom alls.

Besvären brukar i de flesta fall gå över efter några dygn, men var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på allvarlig vätskebrist. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att illamående, diarré och magsmärtor inte behöver betyda att du har drabbats av just vinterkräksjuka. Du kan även smittas av magsjuka/maginfluensa som orsakas av andra virus. Matförgiftning har liknande förlopp och symptom. Ibland handlar besvären om exempelvis IBS (känslig tarm) eller magkatarr.

Vinterkräksjuka orsakas av så kallat calicivirus som sprider sig snabbt genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer. Enligt den senaste forskningen kan viruset finnas i små, luftburna vattendroppar vilket ytterligare ökar smittspridningen.

Smittan kan spridas genom:

  • direktkontakt med smittade personer
  • droppar i luften (till exempel nysningar)
  • mat som hanterats av smittade personer
  • förorenat vatten (sköljda grönsaker och bär)
  • råa skaldjur
  • textilier (exempelvis lakan, kläder och gosedjur).

Samma person kan drabbas av vinterkräksjuka flera gånger, andra verkar ha genetiska egenskaper som minskar risken för sjukdom.

Det är viktigt att ersätta den vätska som kroppen förlorar, men i regel krävs ingen annan behandling vid vinterkräksjuka. Besvären går ofta över efter ett till tre dygn. I vissa fall, om symptomen inte är övergående, kan det röra sig om något annat än vinterkräksjuka. Då kan det krävas en utredning.

Kräkningar och diarré kan göra kroppen uttorkad. Därför behöver du få i dig vätska, små mängder i täta intervaller. Det är särskilt bra att ha i åtanke om du drabbas av vinterkräksjuka i samband med graviditet. När du har slutat kräkas kan du börja äta igen. Välj gärna skonkost i små portioner – buljong, blåbärssoppa, kokt fisk, ris och vitt bröd är lättsmält. Vänta med mjölkprodukter tills magen har återhämtat sig och kan bryta ned mjölksockret igen.

Om du äter p-piller bör du tänka på att kraftiga diarréer och kräkningar kan påverka effekten av preventivmedlet.

När du känner dig frisk igen bör du stanna hemma ett par dagar extra, det gäller såväl barn som vuxna – smittan kan spridas upp till två dygn, ibland längre, när symptomen har försvunnit. Hantera inte livsmedel som andra ska äta så länge du är smittad. Det kan vara bra att veta att många bär på viruset utan att ha några symptom ­– därför är det extra viktigt att alla i hushållet är noga med hygienen, särskilt i samband med matlagning och toalettbesök.

Så här kan du minska risken att drabbas av vinterkräksjuka:

  • tvätta alltid händerna noga med tvål – handsprit rår inte på viruset – använd pappershandduk när du torkar dig
  • undvik kontakt med smittade personer och miljöer
  • undvik bufféer där många kommer i kontakt med maten
  • koka importerade, frysta bär och grönsaker
  • tvätta textilier och gosedjur – viruset kan annars överleva länge.

Om du eller ditt barn har kraftiga diarréer eller kräkningar som inte går över bör du rådgöra med sjukvården. Det gäller även kraftiga magsmärtor, hög feber eller om du fortfarande känner dig sjuk, trött och svag efter ett par dygn. Allvarliga symptom på vätskebrist ska också följas upp.

Har du blod i avföringen eller kräks blod bör du söka vård akut. Det gäller även vid svåra magsmärtor som inte går över, hög feber och frossa.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp i samband med vinterkräksjuka. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
30 september 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, leg. läkare, specialist i allmänmedicin