Ladda ned Ladda ned

Matförgiftning

Matförgiftning beror på att du har fått i dig något som kroppen inte tål. Ofta rör det sig om bakterier eller virus i mat som inte har förvarats eller tillagats på rätt sätt. Typiska symptom är diarré och kräkningar – det är kroppens sätt att göra sig av med problemet. Besvären brukar gå över efter ett dygn.

Matförgiftning drabbar de allra flesta någon gång i livet. Många blir riktigt dåliga, men besvären brukar gå över snabbt. Om matförgiftningen däremot har orsakas av parasiter och gifter, till exempel giftig svamp, kan du behöva hjälp av sjukvården.

Vid matförgiftning brukar symptomen komma snabbt, ofta inom någon eller några timmar. I vissa fall kan inkubationstiden vid matförgiftning vara längre – ibland tar det flera dagar innan du blir sjuk. De vanligaste symptomen är diarré, illamående och kräkningar. Många får även magsmärtor och feber i samband med matförgiftning.

Symptomen brukar i de flesta fall gå över efter något dygn, men var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på allvarlig vätskebrist. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att diarré, illamående och kräkningar inte behöver orsakas av just matförgiftning. Det kan även handla om exempelvis virus, som vinterkräksjuka, IBS (känslig tarm) eller magkatarr.

Matförgiftning orsakas för det mesta av mat (eller dryck) som inte har förvarats tillräckligt kallt eller inte har tillagats i tillräckligt hög temperatur. Då frodas bakterier och virus. Ibland kan det röra sig om livsmedel som är smittade av exempelvis salmonellabakterier. Du kan också bli sjuk av giftämnen (toxiner) som finns i bland annat jord som lätt följer med exempelvis ris och grönsaker. Matförgiftning kan även orsakas av parasiter, kemikalier och gifter.

Vanliga orsaker till matförgiftning:

  • kylvaror som stått framme för länge i rumstemperatur
  • mat som inte har hettats upp ordentligt
  • förorenat dricksvatten och mat som sköljts i förorenat vatten
  • livsmedel som innehåller bakterier
  • smittade personer som har hanterat maten
  • bristande hygien vid hantering av livsmedel.

Det är viktigt att ersätta den vätska som kroppen förlorar, men i regel krävs ingen annan behandling vid matförgiftning. Besvären går ofta över inom 12–24 timmar. I vissa fall, om symptomen inte är övergående, kan det krävas en utredning som exempelvis kan leda till antibiotikabehandling. Om matförgiftningen har orsakats av parasiter, gifter eller kemikalier kan det behövas akuta sjukvårdsinsatser.

Kräkningar och diarré kan göra kroppen uttorkad. Därför behöver du få i dig vätska, små mängder i täta intervaller. Det kan vara särskilt bra att tänka på om du drabbas av matförgiftning i samband med graviditet. När du har slutat kräkas kan du börja äta igen. Välj gärna skonkost i små portioner – buljong, blåbärssoppa, kokt fisk, ris och vitt bröd är lättsmält. Vänta med mjölkprodukter tills magen har återhämtat sig och kan bryta ned mjölksockret igen.

Om du äter p-piller bör du tänka på att kraftiga diarréer och kräkningar kan påverka effekten av preventivmedlet.

Så här kan du minska risken att drabbas av matförgiftning:

  • hetta upp maten ordentligt
  • låt inte mat och matrester stå framme i rumstemperatur
  • undvik bufféer där många kommer i kontakt med maten
  • tvätta händerna innan du lagar mat
  • diska knivar och skärbrädor om du först har skurit rått kött och sedan grönsaker.

Om du eller ditt barn har kraftiga diarréer eller kräkningar som inte går över bör du rådgöra med sjukvården. Det gäller även kraftiga magsmärtor, hög feber eller om du fortfarande känner dig sjuk, trött och svag efter ett par dygn. Allvarliga symptom på vätskebrist ska också följas upp av vården.

Har du blod i avföringen eller kräks blod bör du söka vård akut. Det gäller även vid svåra magsmärtor som inte går över, hög feber och frossa.

Misstänker du att du har fått i dig ett giftigt ämne ska du kontakta giftinformationscentralen eller en akutmottagning.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp i samband med matförgiftning. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
15 oktober 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin