Ladda ned Ladda ned

Magkatarr

Magkatarr drabbar de flesta vuxna någon gång i livet. Det brukar svida, kännas som ett sug och göra ont högt upp i maggropen. Halsbränna är också typiskt. Balans i vardagen brukar få magen att må bättre. Du kan lindra symptomen genom att undvika stress och viss kost. Vid långvariga eller allvarliga besvär kan du behöva behandling med läkemedel.

Magkatarr visar sig ofta i form av magsmärtor i övre delen av magens mitt. Det är typiskt att känna ett sug från magsäcken och ha en brännande känsla i magen. Många besväras även av halsbränna med sura uppstötningar, rapningar och illamående. Symptomen brukar förvärras när du äter eller dricker.

Vanliga symptom:

Andra tänkbara förklaringar

Magen är känslig och kan reagera på variation i kosten, stress och andra vardagliga, yttre faktorer – det behöver alltså inte alltid handla om just magkatarr. Magkatarr, med det typiska suget i övre delen av magen, uppstår ofta i kombination med magsår och IBS.

Magkatarr används i dagligt tal som ett samlingsnamn där besvären kan vara olika svåra och pågå olika länge. I lindrigare fall är det ofta stress, oro eller oregelbundna matvanor som ligger bakom.

Om magkatarren inte ger med sig kan den leda till akut eller kronisk gastrit – en inflammation i magsäckens slemhinna som gör att det bildas för mycket saltsyra. Det kan vara en reaktion på exempelvis långvarig stress, men även alkohol eller smärtstillande läkemedel. Kronisk magkatarr kan dessutom orsakas av bakterien helicobacter pylori, som även kan ge upphov till magsår.

Magkatarr kan ge refluxbesvär som ibland orsakar inflammation i matstrupen, så kallad esofagit. Vid långvariga besvär kan slemhinnan i svalget bli irriterad och ge upphov till klumpkänsla, harklingar eller skador på tänderna.

Dyspepsi är en samlingsdiagnos för smärtor och obehag i övre delen av magen – magkatarr och sura uppstötningar är vanliga symptom. Funktionell dyspepsi kan vara kopplat till alkohol, rökning eller antiinflammatoriska läkemedel. Så kallad organisk dyspepsi kan bland annat bero på celiaki eller laktosintolerans.

I vissa fall kan symptombilden vid magkatarr höra ihop med födoämnesallergi, gallsten, kärlkramp och mer allvarliga sjukdomar.

Det finns både receptfria och receptbelagda läkemedel som kan lindra symptomen. För att behandla långvarig magkatarr brukar det krävas en läkarundersökning med så kallad skopi. Det är särskilt viktigt att följa upp besvären om de debuterar när du är över 50 år eftersom risken för bakomliggande sjukdom ökar med stigande ålder.

Du kan ofta lindra eller bli av med din magkatarr genom sunda och regelbundna levnadsvanor. Många mår bättre av att äta kokt och milt kryddad mat vid magkatarr. Du kan också uppleva ett mindre sug i magen om du väljer mindre portioner fördelat över fler måltider. Det brukar också vara klokt att undvika stekt mat, sura drycker och vissa läkemedel. Tänk på att magen tycker om lugn och ro, så försök att minska på stressen i vardagen.

Det här kan vara bra att undvika:

  • starkt kryddad mat
  • hårt stekt mat
  • kaffe
  • sura drycker, exempelvis juice och läsk
  • alkohol
  • rökning
  • antiinflammatoriska läkemedel.

På apotek finns receptfria produkter som minskar eller neutraliserar magsyran och lindrar problem om du har halsbränna och ont i magen.

Sök vård om du har långvariga besvär eller kraftiga magsmärtor och inte får någon lindring av receptfria läkemedel. Det gäller även långvarig eller återkommande halsbränna – särskilt om du är över 50 år och inte har haft problem tidigare.

Sök vård vid ofrivillig viktnedgång eller minskad aptit.

Sök vård akut om du har kraftiga magsmärtor, blodiga kräkningar eller svart avföring.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp i samband med magkatarr. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid besvär och smärta i magen krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
21 okt 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin