Ladda ned Ladda ned

Lunginflammation (pneumoni)

Lunginflammation är en infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier eller virus. Hosta, andfåddhet och feber är vanliga symptom. En bakteriell lunginflammation behandlas med antibiotika. Om sjukdomen beror på virus brukar den läka av sig själv. Äldre, sjukliga personer och personer som har andra sjukdomar måste ofta vårdas på sjukhus.

Lunginflammation, som heter pneumoni på läkarspråk, drabbar ungefär 1 av 100 personer varje år. Sjukdomen kan orsakas av både virus och bakterier, men det är vanligast att bli sjuk av bakterier som heter pneumokocker. De flesta blir helt friska inom en månad. Äldre personer och små barn är mer sårbara för lunginflammation än andra åldersgrupper. Det gäller även personer som redan har någon annan sjukdom, till exempel astma eller KOL.

Ibland kan virus eller bakterier orsaka stora utbrott av lunginflammation. Det gäller exempelvis mykoplasma, RS, influensavirus och coronavirus. Alla som smittas blir inte allvarligt sjuka utan får lindrigare besvär som liknar en vanlig förkylning.

Vaccination mot lunginflammation

Det finns inget allmänt vaccin mot lunginflammation eftersom sjukdomen kan orsakas av olika bakterier och virus.

Om du tillhör en så kallad riskgrupp bör du vaccinera dig mot pneumokocker och säsongsinfluensa. Medicinska riskgrupper omfattar personer som är äldre än 65 år och personer som har diabetes, hjärtsjukdom, lungsjukdom eller nedsatt immunförsvar av någon annan orsak.

Vaccination mot ett antal olika pneumokocker liksom bakterien som kallas Hib, haemophilus influenzae typ b, ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige.

De vanligaste symptomen vid lunginflammation är hosta, feber och nedsatt allmäntillstånd. Du kan känna dig andfådd och få ont i bröstet när du hostar eller tar ett djupt andetag. Slemhinnan i luftvägarna svullnar och det kan samlas vätska och slem långt ner i lungvävnaden. Då får lungorna svårare att syresätta blodet och det känns tyngre att andas.

Sjukdomen kan uppstå direkt, men börjar ofta som en förkylning eller långdragen hosta med feber som sedan övergår i lunginflammation.

Eftersom lunginflammation orsakas av olika sorters virus och bakterier kan symptomen variera. Besvären skiljer sig dessutom från person till person och är ofta olika svåra i olika åldersgrupper. Vissa får till exempel snabbt hög feber och frossa, medan andra bara har en mindre temperaturhöjning. Äldre personer har ibland ingen feber alls – då kan ett nedsatt allmäntillstånd eller förvirring och snabb andning vara de enda symptomen på lunginflammation.

Barn som får lunginflammation kan bli bleka, trötta och likgiltiga. De kan även få ont i magen och må illa.

Vanliga symptom:

  • trötthet och försämrat allmäntillstånd
  • feber, ibland med frossa
  • hosta i form av rethosta, torrhosta eller slemhosta
  • bröstsmärtor vid djupa andetag
  • andfåddhet och andningsbesvär
  • väsande eller pipande andning
  • huvudvärk
  • förvirring, särskilt hos äldre personer.

Magsmärtor, diarré, illamående och kräkningar kan också vara symptom vid lunginflammation, även hos vuxna. I svåra fall, i samband med bakomliggande hjärt- eller lungsjukdomar, kan lunginflammation orsaka andnöd eller sepsis.

Andra tänkbara förklaringar

Luftrörskatarr, så kallad bronkit som ofta orsakas av virus, har liknande luftrörssymptom som lunginflammation men brukar inte påverka allmäntillståndet på samma sätt. Astma, influensa och andra virusinfektioner kan ibland också misstas för lunginflammation.

KOL ger andningsbesvär, andfåddhet och hosta. Ibland kan proppar i lungorna och allvarliga sjukdomar som tuberkulos ge liknande symptom som vid lunginflammation.

Lunginflammation beror på att lungvävnaden har blivit inflammerade. Inflammationen kan orsakas av både virus och bakterier. Vissa sprids lättare än andra.

Den vanligaste bakteriella orsaken är pneumokocker. De brukar ha lätt att få fäste i samband med virusinfektioner i luftvägarna.

Lunginflammation som orsakas virus eller till exempel bakterien mykoplasma överförs ofta genom hostningar och nysningar som bildar droppar i luften – då kan du bli smittad om du tar i något som dropparna har hamnat på, till exempel ett handtag eller en ledstång.

Små barn och äldre personer drabbas oftare av lunginflammation än andra. Det beror på att immunförsvaret inte är helt utvecklat hos barn och att äldre personer ofta har ett försvagat immunförsvar. Att ligga ner mycket eller vara fysiskt inaktiv innebär också en ökad risk för lunginflammation eftersom lungorna då bara används till viss del.

Exempel på bakterier som kan orsaka lunginflammation:

  • Pneumokocker
    Den vanligaste orsaken till lunginflammation. Uppstår ofta som en komplikation efter exempelvis en förkylning eller influensa. Förekommer i alla åldrar, men är vanligare bland små barn och äldre personer.
  • Mykoplasma
    En smittsam bakterie som överförs genom direktkontakt eller droppsmitta. Ofta drabbas flera personer i omgivningen ungefär samtidigt. Vanligast bland personer som är yngre än 50 år, även barn.
  • Hib – haemophilus influenzae typ b
    Överförs främst genom droppsmitta. Barn som inte är vaccinerade kan till exempel smittas via leksaker, men det är ovanligt i Sverige eftersom Hib ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Personer som drabbas är ofta äldre eller personer med bakomliggande sjukdom, främst KOL.
  • TWAR – klamydiapneumoni
    Överförs genom direktkontakt eller droppsmitta. Förekommer i alla åldrar och det är vanligt att infekteras före 20 års ålder.
  • Legionella – legionärssjuka
    Bakterien förökar sig i vatten som är 18–45 grader varmt och smittar genom inandning av vattendroppar i luften, till exempel i en dusch, bubbelpool eller via luftkonditionering. Det är vanligast att smittas utomlands. Förekommer i alla åldrar.

Exempel på virus som kan orsaka lunginflammation:

  • RS-virus
    RS-virus är en förkortning av respiratoriskt syncytievirus. Överförs genom direktkontakt och droppsmitta – barn kan till exempel smittas via leksaker. RS orsakar varje år epidemier bland yngre barn och kan ibland leda till allvarliga sjukdomstillstånd.
  • Influensavirus
    Överförs genom direktkontakt eller droppsmitta. Förekommer i alla åldrar och kan ibland orsaka större utbrott av lunginflammation som vid exempelvis svininfluensan eller hongkonginfluensan.
  • Coronavirus
    Coronavirus är en familj av olika virus. Ett fåtal virus smittar från djur till människa och sprids mellan människor genom direktkontakt eller droppsmitta. Exempel på coronavirus är sars, mers och covid-19.

Det finns ett antal olika faktorer som kan göra dig mer sårbar för lunginflammation än andra. Ofta beror det på ett nedsatt immunförsvar som gör att kroppen inte har samma förmåga att bekämpa virus och bakterier.

Riskfaktorer som ökar sårbarheten för lunginflammation:

  • hjärtsjukdomar
  • kroniska lungsjukdomar
  • diabetes
  • nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedel
  • rökning
  • hög ålder.

För att vara säker på att du har just lunginflammation och för att ta reda på om det är virus eller bakterier som ligger bakom besvären behöver du göra en läkarundersökning. Blodprover kompletteras ibland med odlingar. Om besvären är akuta eller särskilt svåra kan du även behöva göra en lungröntgen.

Lunginflammation som beror på bakterier behandlas ofta med antibiotika. Om det är virus som orsakat besvären får inflammationen som regel läka ut av sig själv, men i vissa fall finns det anledning att behandla med virushämmande läkemedel. Svår lunginflammation kan kräva sjukhusvård med vätska, näring och antibiotika direkt i blodet. Ibland behövs även syrgas för att underlätta andningen.

Om du har lunginflammation ska du vila och ta det lugnt så att kroppen får möjlighet att återhämta sig.

Tänk på att:

  • dricka ordentlig – det är viktigt att ersätta den vätska du förlorar om du har feber, samtidigt tunnas slemmet ut och blir lättare att hosta upp
  • vila – låt kroppen återhämta sig innan du går till skolan eller arbetet igen
  • avstå från motion – fysisk ansträngning vid feber kan vara direkt skadligt och hosta och andningsbesvär brukar förvärras vid ansträngning.

Vid behov finns receptfria, smärtstillande och febernedsättande läkemedel på apotek – de förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären.

Så här kan du minska risken att bli smittad:

  • tvätta händerna ofta
  • rör inte vid ansiktet om du har tagit i till exempel dörrar eller ledstänger på allmän plats
  • undvik nära kontakt med personer som har sjukdomssymptom
  • undvik om möjligt stora folksamlingar i influensatider
  • vaccinera dig mot pneumokocker och säsongsinfluensa om du tillhör en medicinsk riskgrupp.

Viktigt att veta om Reyes syndrom

Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever med symptom som medvetandepåverkan, kramper, magsmärtor, kräkningar och medvetslöshet. Ibland kan Reyes syndrom ha dödlig utgång.

Vid misstanke om lunginflammation bör du söka vård. Det är särskilt viktigt när det gäller äldre personer och barn, eller om du har KOL eller någon annan sjukdom. Om ditt barn inte orkar leka eller intressera sig för något annat ska du också kontakta vården.

Sök vård direkt om du eller ditt barn snabbt blir sämre och får hög feber eller frossa.

Uppsök en akutmottagning eller kontakta 112 om du eller någon i din närhet har svårt att andas eller upplever ett tryck över bröstet.

*Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén. *

Du kan vända dig till oss på KRY för att få råd och information i samband med lunginflammation. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid lunginflammation krävs en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
1 apr 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin