Kry-logo
Kry-logo
nasselutslag-pa-barn-med-ljus-hud
Bild på nässelutslag på baksida kropp ©DermNet New Zealand med tillstånd.

Nässelutslag – urtikaria

Nässelutslag är upphöjda, kliande utslag som kan breda ut sig över större eller mindre hudområden. De kan vara ljusröda eller hudfärgade och brukar komma plötsligt som en reaktion på exempelvis infektioner, födoämnen, allergier eller läkemedel. Utslagen försvinner som regel av sig själva, men vid långvariga besvär kan du ibland behöva läkemedelsbehandling.

Vad är nässelutslag?

Nässelutslag kallas ibland nässelfeber i dagligt tal och heter urtikaria på läkarspråk efter latinets ord för nässla. Hudreaktionen liknar de utslag som brännässlor kan ge. Vissa får enstaka utslag på kroppen, andra får besvär på större hudområden. Reaktionen beror på att de så kallade mastcellerna i huden släpper ut vätska med olika ämnen som orsakar svullnad, klåda och rodnad.

Utslagen kallas antingen akuta eller kroniska. Akuta nässelutslag drabbar ungefär var femte person någon gång i livet. De försvinner ofta redan inom några timmar eller dagar. Så kallad kronisk urtikaria är ovanlig och ger kontinuerliga besvär i mer än två månader, ibland betydligt längre än så, men de flesta blir symptomfria inom några år.

Symptom på nässelutslag

Nässelutslag eller nässelfeber kännetecknas av flyktiga symptom – de blossar upp snabbt och kan lika fort ändra både form och placering. Utslagen börja ofta klia redan innan du ser hudreaktionen med blotta ögat. Klådan kan vara kraftig och kännas som brännande utslag på kroppen.

Nässelutslag ger ofta symptom i form av ljusröda eller hudfärgade fläckar. De kan vara blekare i mitten och känns som upphöjda små svullnader i huden. Fläckarna brukar uppstå på överkroppen eller på armarna och benen, antingen som enstaka utslag eller i kluster över stora, sammanhängande hudområden. De försvinner för det mesta inom några dagar och lämnar inga märken.

Angioödem är en sorts reaktion i hud eller slemhinna som kan uppstå enskilt eller i kombination med vanliga nässelutslag. Det ger en djupare svullnad utan den typiska klådan. Svullnaden brukar sitta i ansiktet, till exempel på ögonlocken, i munhålan eller svalget. Om svullnaden sitter i svalget kan det vara ett livshotande tillstånd, så kallad anafylaktisk chock, som kräver akut behandling.

Andra tänkbara förklaringar

Kliande hudutslag kan ha många olika förklaringar. Hudreaktioner kan till exempel bero på torr hud, eksem eller insektsbett – men då är inte utslagen lika flyktiga som vid nässelutslag. Barn får ofta virusutslag i samband med infektioner. Bakteriella infektioner kan också ge hudutslag, exempelvis svinkoppor. Men hudreaktioner kan även ha många andra förklaringar – från svampinfektioner till akne och psoriasis.

Orsaker till nässelutslag

Urtikaria eller nässelutslag hos barn eller dig som vuxen kan ha många olika förklaringar. Besvären kan vara antingen allergiska eller icke-allergiska. Oavsett vad som orsakar utslagen reagerar mastcellerna i huden genom att släppa ut bland annat histamin som orsakar svullnad, rodnad och klåda.

Utslagen kan uppstå vid direktkontakt med hudirriterande ämnen eller vara en reaktion på något du har ätit eller druckit. Infektioner och läkemedel kan också orsaka nässelutslag. Du kan även få stressutslag, värmeutslag och utslag i samband med kyla eller solljus. I ungefär hälften av fallen uppstår nässelutslag utan någon tydlig orsak.

Nässelutslag, nässelfeber eller akuturtikaria hos barn beror oftast på virusinfektioner – utslagen är särskilt vanliga i samband med förkylningar men kan även förekomma vid exempelvis covid-19. Utslagen kan också vara en reaktion på födoämnen som ägg, mjölkprotein, fisk och nötter.

Nässelutslag kan ha olika orsaker:

  • infektioner – exempelvis luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner 

  • födoämnen eller födoämnesallergi – som nötter, fisk, skaldjur, jordgubbar, ost och alkohol

  • kontaktallergi – ibland kan det uppstå en allergisk reaktion om din hud kommer i kontakt med exempelvis latex eller nickel

  • yttre faktorer – utslag kan till exempel bero på kyla eller värme, solljus, tryck, vatten och ansträngning

  • läkemedel – vissa får utslag av exempelvis antibiotika eller antiinflammatoriska läkemedel

  • psykisk påverkan – nässelutslag kan ibland utlösas av exempelvis stress eller ångest

  • allvarliga sjukdomstillstånd – nässelutslag kan vara en sekundär reaktion vid autoimmuna sjukdomar eller olika maligna tillstånd. 

Utredning och behandling vid nässelutslag

Nässelutslag kräver i allmänhet ingen behandling utan brukar försvinna av sig själva inom några dagar eller veckor. I vissa fall kan receptfri medicin mot allergi lindra besvären.

Vid återkommande eller långvariga problem kan en läkare behöva utreda orsaken till dina besvär genom bland annat provtagning och allergitester. Ibland finns det anledning att behandla med antihistamin, eventuellt i kombination med kortison. Vid allvarliga reaktioner med andningsbesvär krävs akut behandling med adrenalin.

Kronisk urtikaria kan i vissa fall behöva utredas av en hud- eller allergiläkare som ibland förskriver även andra läkemedel.

Vad kan jag göra själv?

Om du har fått nässelutslag som du själv ser en tydlig förklaring till ska du försöka undvika ämnen och situationer som orsakar dina utslag. Får du utslag av värme är det bra att undvika att bada eller duscha alltför varmt. Om utslagen uppstår i samband med kyla bör du inte vistas utomhus för länge vintertid. Tänk också på att stress ibland både kan utlösa och förvärra dina besvär.

På apotek finns receptfria tabletter med antihistamin som kan lindra klådan vid nässelutslag. Där finns även kylbalsam och mild kortisonsalva som kan strykas på huden.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du får utslag som inte försvinner inom ett par veckor, eller om utslagen återkommer. Det gäller även om du misstänker att dina nässelutslag beror på allergi.

Sök vård akut om utslagen snabbt breder ut sig eller om du känner dig allmänpåverkad. Uppsök en akutmottagning om du svullnar upp i ansiktet, till exempel på läpparna eller tungan.

Ring 112 om du har problem att andas eller om du får en akut allergisk reaktion som tyder på anafylaktisk chock – dit hör hjärtklappning och tryck över bröstet, andningsbesvär, magsmärtor, svimningskänsla och kalla händer och fötter.

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid nässelutslag. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. 

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Vanliga patienfrågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

HudutslagAllergiEksemKlådaUtslag hos barn SvampinfektionerInsektsbett