Ladda ned Ladda ned

Nässelutslag

Nässelutslag är ljusröda eller hudfärgade utslag som kliar. Utslagen kan bero på virusinfektioner eller vara en reaktion på till exempel allergi eller läkemedel. De flesta nässelutslag försvinner av sig själva efter några dagar. På KRY kan du få hjälp vid nässelutslag.

Det börjar ofta klia redan innan du ser nässelutslagen. Efter bara några minuter kan de dyka upp. De är ljusröda eller hudfärgade och ofta blekare i mitten. Drar du försiktigt med fingrarna över det drabbade området kan du känna dem som upphöjda svullnader i huden. Nässelutslag kommer inte bara snabbt – de försvinner lika fort. De kan också ändra utseende och byta placering på kroppen kvickt. Utslagen kan vara allt ifrån några enstaka till att täcka ytor på 30 centimeter eller mer. Ofta försvinner de av sig själva inom två veckor.

Nässelutslag sitter oftast på överkroppen samt armar och ben. Det kan vara skönt att veta att de inte ger ärr.

Angioödem är en form av nässelutslag där svullnaden sitter lite djupare i huden. Svullnaderna kliar oftast inte och försvinner efter ett par dagar. Du kan ha angioödem utan nässelutslag eller tillsammans med nässelutslag. Angioödem kan sätta sig i munhålan, svalget eller ögonlocken.

Nässelutslag kan bero på flera olika orsaker. Men det är svårt att veta vad. Nedan hittar du några typer av nässelutslag och vad som ligger bakom dem.

Akut spontan urtikaria

Orsakerna till akut urtikaria kan vara både allergiska och icke-allergiska. Den vanligaste är icke-allergisk. Vid akut spontan urtikaria försvinner utslagen och klådan ofta inom sex veckor.

Allergiska nässelutslag kan bero på att du ätit något du inte tål, till exempel jordnötter eller skaldjur. Men de kan också vara reaktioner på insektsbett – exempelvis getingstick–, läkemedel och en del växter, som brännässlor.

Icke-allergiska nässelutslag kan komma i samband med en infektion. De kan även utlösas av mat och läkemedel – utan att vara en allergisk reaktion. Olika parasiter – som tarmparasiter och vägglöss – kan också ge besvär i form av nässelutslag.

Kronisk urtikaria ger nästan dagliga besvär i över sex veckor. Orsaken kan vara en infektion där utslagen finns kvar trots att infektionen är över. Utslagen går ofta över av sig själva – ibland efter något år – ibland efter längre tid.

Kronisk urtikaria delas in i två undergrupper inducerbar och spontan urtikaria.

Inducerbar urtikaria innebär att utslagen är en reaktion på någon yttre påverkan. Det kan till exempel vara:

  • kyla/värme – ger rodnad och svullnad främst i ansikte och på händerna. Tror du att utslagen beror på kyla eller värme ska du undvika att bada själv i kallt/varmt vatten. Beror urtikarian på kyla ska du inte äta eller dricka kallt.
  • ljus – ger röd kliande hud efter kortare tid i solljus.
  • tryck – ger utslag främst på fotsulor, händer och sätesmuskulaturen.

Kronisk spontan urtikaria kan bero på andra sjukdomar. Men det är ofta svårt att veta vad som orsakar nässelutslagen. I ungefär hälften av fallen hittas ingen orsak.

Nässelutslag hos barn beror oftast på en virusinfektion. Barn kan ibland också få feber i samband med utslagen, så kallad nässelfeber.

Har du kronisk urtikaria är det bra att försöka undvika stress, eftersom stress både kan utlösa och förlänga dina besvär.

Kliar utslagen mycket finns det receptfria tabletter som innehåller antihistamin och är klådstillande. Kylbalsam som stryks på huden kan också lindra. Fråga vilket läkemedel som passar dig eller ditt barn bäst på apotek.

Nässelutslag är lätta att känna igen, men det kan vara svårt att veta vad som orsakar dem. Går det att fastställa vad som ger utslagen är det bra – eftersom en viktig del i behandlingen är att undvika det som ger utslag.

Utslagen behandlas oftast med antihistamin. Vid svåra besvär kan kortison vara aktuellt, efter läkares bedömning.

Sök vård om du tror att utslagen beror på allergi. Men även när utslagen kommer tillbaka eller inte försvinner av sig själva inom någon vecka.

Sök vård akut om:

  • om det kliar väldigt mycket
  • om du får problem att andas och känner dig väldigt sjuk
  • om du blir svullen i ansiktet, till exempel på läpparna eller tungan
  • om utslagen snabbt breder ut sig.
  • Rådgivning
  • Individuell bedömning och recept vid behov
Senast uppdaterad:
24 mars 2019
Granskare:
Joakim Röstlund, Medicinskt ansvarig läkare
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin