Ladda ned Ladda ned

Nässelutslag (urtikaria)

Nässelutslag är upphöjda hudutslag som kliar. De är ljusröda eller hudfärgade och brukar komma plötsligt som en reaktion på exempelvis infektioner, födoämnen, allergier eller läkemedel. De försvinner som regel av sig själva, men vid långvariga besvär kan du ibland behöva läkemedelsbehandling.

Nässelutslag eller nässelfeber kallas urtikaria på läkarspråk efter latinets ord för nässla. Hudreaktionen liknar de utslag som brännässlor kan ge. Vissa får enstaka utslag på kroppen, andra får besvär på större hudområden.

Utslagen kallas antingen akuta eller kroniska. Den akuta formen drabbar ungefär var femte person någon gång i livet och försvinner ofta redan inom några timmar eller dagar. Så kallad kronisk urtikaria är ovanlig och ger kontinuerliga besvär i mer än två månader, ibland betydligt längre än så, men de flesta blir symptomfria inom några år.

Nässelutslag kännetecknas av att de är flyktiga – de blossar upp snabbt och kan lika fort ändra både form och placering. Utslagen börja ofta klia redan innan du ser hudreaktionen med blotta ögat. Klådan kan vara kraftig och kännas brännande.

Nässelutslag är ljusröda eller hudfärgade, ofta blekare i mitten, och känns som upphöjda små svullnader i huden. De brukar sitta på överkroppen eller på armarna och benen, antingen som enstaka utslag eller i kluster över stora, sammanhängande hudområden. De försvinner för det mesta inom några dagar och lämnar inga märken.

Angioödem är en sorts reaktion i hud eller slemhinna som kan uppstå enskilt eller i kombination med vanliga nässelutslag. Det ger en djupare svullnad utan den typiska klådan. Svullnaden brukar sitta i ansiktet, till exempel på ögonlocken, i munhålan eller svalget. Om svullnaden sitter i svalget kan det vara ett livshotande tillstånd, så kallad anafylaktisk chock, som kräver akut behandling.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att kliande hudutslag inte behöver vara tecken på just nässelutslag. Hudreaktioner kan även bero på till exempel torr hud, eksem eller insektsbett – men då är inte utslagen lika flyktiga som vid nässelutslag.

Nässelutslag kan precis som angioödem ha många olika förklaringar som antingen är allergiska eller icke-allergiska. Oavsett vad som orsakar utslagen reagerar de så kallade mastcellerna i huden genom att släppa ut vätska med bland annat histamin som orsakar svullnad, rodnad och klåda.

Utslagen kan uppstå vid direktkontakt med hudirriterande ämnen eller vara en reaktion på något du har ätit eller druckit. Infektioner och läkemedel kan också orsaka nässelutslag. Du kan även få stressutslag, värmeutslag och utslag i samband med kyla eller solljus. I ungefär hälften av fallen finns det ingen tydlig förklaring.

Nässelutslag hos barn beror oftast på virusinfektioner, men kan också vara en reaktion på födoämnen som ägg, mjölkprotein, fisk och nötter.

Nässelutslag eller angioödem kan bero på:

  • infektioner – exempelvis luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner
  • födoämnen eller födoämnesallergi – som nötter, fisk, skaldjur, jordgubbar, ost och vin
  • kontaktallergi – till exempel latex eller rotfrukter
  • insektsbett och parasiter – exempelvis getingstick, vägglöss, skabb eller tarmparasiter
  • fysikaliska stimuli – kyla eller värme, solljus, tryck, vatten och ansträngning
  • läkemedel – till exempel antibiotika, febernedsättande eller antiinflammatoriska läkemedel och opiater
  • psykisk påverkan – som stress eller ångest
  • allvarliga sjukdomstillstånd – nässelutslag kan vara en sekundär reaktion vid autoimmuna sjukdomar eller olika maligna tillstånd.

Nässelutslag kräver i allmänhet ingen behandling utan brukar försvinna av sig själva inom några dagar eller veckor. Receptfri allergimedicin kan lindra besvären.

Vid återkommande eller långvariga problem kan en läkare behöva utreda orsaken till dina besvär genom bland annat provtagning och allergitester. Ibland finns det anledning att behandla med antihistamin, eventuellt i kombination med kortison. Vid allvarliga reaktioner med andningsbesvär krävs akut behandling med adrenalin.

Kronisk urtikaria kan i vissa fall behöva utredas av en hud- eller allergiläkare som ibland förskriver även andra läkemedel.

Om du har fått nässelutslag som du själv ser en tydlig förklaring till ska du försöka undvika ämnen och situationer som orsakar dina utslag. Får du utslag av värme är det bra att undvika att bada eller duscha alltför varmt. Om utslagen uppstår i samband med kyla bör du inte vistas utomhus för länge vintertid och avstå från särskilt kall mat och dryck. Tänk också på att stress ibland både kan utlösa och förvärra dina besvär.

På apotek finns receptfria tabletter med antihistamin som kan lindra klådan. Där finns även kylbalsam och mild kortisonsalva som kan strykas på huden.

Om du får utslag som inte försvinner inom ett par veckor, eller om utslagen återkommer, bör du vända dig till sjukvården. Det gäller även om du misstänker att nässelutslagen beror på allergi.

Sök vård akut om utslagen snabbt breder ut sig eller om du känner dig allmänpåverkad. Uppsök en akutmottagning om du svullnar upp i ansiktet, till exempel på läpparna eller tungan.

Ring 112 om du har problem att andas eller om du får en akut allergisk reaktion som tyder på anafylaktisk chock – dit hör hjärtklappning och tryck över bröstet, andningsbesvär, magsmärtor, svimningskänsla och kalla händer och fötter.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid nässelutslag. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
28 jan 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin