Kry-logo
Ladda ned

Klåda

Klåda i huden kan bero på allt från torr hud och eksem till nässelutslag, virusutslag och insektsbett. Det är vanligt att själv förvärra besvären genom att klia och riva på huden. Då kan det uppstå små sår som leder till infektion i huden. Behandlingen varierar beroende på vad som orsakar klådan.

Symptom vid klåda

Klåda är en irriterande känsla och vår reflex är att klia. Om du kliar och river hårt i huden känner du smärta istället för klåda. Att klia kan förvärra klådan och dessutom skada huden – vid sårbildning kan det komma in bakterier som kan leda till infektion.

Orsaker till klåda

Torr hud är en vanlig orsak till klåda, särskilt under vintern när det är kallt ute och luftfuktigheten är låg. Andra vanliga anledningar till klåda är nässelutslag samt olika sjukdomar som ger hudinflammation, till exempel eksem och psoriasis. Klåda kan även ha helt andra förklaringar – nedan följer en rad olika exempel.

Vanliga orsaker till klåda:

  • Eksem – en vanlig hudreaktion som beror på en inflammation i hudens yttersta lager. Typiska symptom är röd, fjällande och kliande hud. Besvären orsakas av torr och skadad hud, allergier eller hudirriterande ämnen. Eksem behandlas främst med mjukgörande salva och kortisonsalva.

  • Allergi – överkänslighet mot ett eller flera ämnen. Klåda, snuva och svullna luftvägar är typiska symptom. Födoämnesallergi kan ge problem med magen medan kontaktallergi irriterar huden. För att må bättre gäller det att undvika orsaken till dina besvär, men det finns även läkemedel och behandlingar som kan lindra symptomen.

  • Psoriasis – autoimmun, inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av röda utslag täckta med silvervita fjäll, ibland med klåda. Infektion, stress, rökning och vissa läkemedel kan utlösa psoriasis. Besvären kräver olika typer av läkemedelsbehandling.

Andra vanliga orsaker till klåda:

  • Skabb – ger intensiv klåda, ofta mellan fingrarna, runt handlederna, i armhålorna och runt könsorganen. Säkrast diagnos får du via sjukvården där skabbdjur analyseras i mikroskop. Det finns receptfritt läkemedel mot skabb som du köper på apotek.

  • Svampinfektionerfotsvamp, ljumsksvamp och ringorm är exempel på några vanliga svampinfektioner. På apotek hittar du receptfria läkemedel – fråga apotekspersonalen om råd så att du får den produkt som passar dig bäst.

  • Vattkoppor och andra virusutslag – vattkoppor är en mycket smittsam barnsjukdom. Sjukdomen börjar ofta med lätt feber, huvudvärk och trötthet. Efter en eller två dagar kommer röda koppor som kan klia rejält. Andra virusinfektioner kan också ge olika typer av utslag, till exempel tredagarsfeber och höstblåsor.

  • Svinkoppor – smittsam bakterieinfektion i huden som främst drabbar barn. Infektionen börjar ofta med en liten röd prick som utvecklas till en vätskefylld blåsa. Vätskan övergår till var och slutligen torkar blåsan och får då en honungsfärgad sårskorpa.

  • Insektsbett – kan orsakas av exempelvis myggor, getingar eller fästingar. På apotek finns receptfria läkemedel som lindrar klåda och smärta. I vissa fall krävs receptbelagda läkemedel och vid en allergisk reaktion kan du behöva vård akut.

  • Invärtes sjukdomar – vissa invärtes sjukdomar som leversjukdomar, njursjukdomar och blodsjukdomar.

  • Stress – stress kan ge upphov många olika symptom, bland annat huvudvärk, magont och klåda. Eksem försämras till exempel vid stress.

  • Läkemedel – vissa läkemedel kan göra att kroppen reagerar med klåda, till exempel viss antibiotika, insulin och p-piller.

Klåda i hårbotten:

  • Huvudlöss – kliar i hårbotten och drabbar främst barn, men vuxna kan också få löss. Det mest effektiva sättet att bli av med lössen är att kombinera kamning med lusmedel.

  • Mjälleksem – gör att huden blir röd, kliar och fjällar. Hos små barn kallas mjälleksem för skorv. Besvären uppstår i till exempel i hårbotten, bakom öronen och i olika hudveck, som armhålorna och ljumskarna. Det finns receptfria produkter som lindrar symptomen.

  • Svamp i hårbotten – en infektion som främst drabbar barn. Svampinfektionen ger ofta symptom som hårlösa fläckar som kan klia och fjälla. För att bekräfta diagnosen och ge effektiv behandling krävs provtagning.

Klåda i underlivet:

  • Analfissur – innebär du har fått en spricka i huden vid ändtarmsöppningen. Sprickan kan klia, bli svullen och det kan göra ont att bajsa. Du kan behandla med fuktkräm och mild kortisonsalva. Fråga på apoteket vilket läkemedel som hjälper dig mest.

  • Flatlöss – kan smitta vid samlag eller till exempel vid kontakt med lakan. Lössen ger klåda och sitter främst vid könsorganen, men kan också finnas i ögonbryn och skägg. Du kan behandla flatlöss själv med parasitdödande medel som finns receptfritt på apotek.

  • Hemorrojder – sitter antingen inne i ändtarmen eller just utanför. De uppstår ofta i samband med förstoppning. Symptomen varierar från klåda och sveda till små knutor som kan blöda och göra ont. Besvären brukar försvinna av sig själva, men ibland kan du behöva behandling som lindrar besvären.

  • Springmask – en smittsam infektion som ger klåda runt ändtarmsöppningen. Den drabbar oftast barn som har fått maskägg på händerna och stoppar fingrarna i munnen. Infektionen stoppas främst genom noggrann hygien, annars kan det krävas läkemedelsbehandling.

  • Svamp i underlivet – en svampinfektion som är vanlig i slidan, men ovanlig på penis. Infektion i slidan gör att det kliar i underlivet runt slidöppningen och på blygdläpparna. Infektionen är ofarlig och kan behandlas med receptfria läkemedel.

Behandling av klåda

Vilken behandling som är aktuell beror på vad som orsakar klådan.

Vad kan jag göra själv?

Klåda som har en tydlig, bakomliggande orsak kräver olika typer av behandling, antingen i form av egenvård eller med hjälp av olika läkemedel.

Några generella råd som kan lindra klåda:

  • tvätta inte huden för ofta – tvål och vatten torkar ut huden

  • smörj in huden – mjukgörande salva och krämer skyddar huden

  • undvik att klia – kliande förvärrar besvären och kan orsaka infekterade sår

  • använd bomullshandskar på natten – då minskar du risken att klia sönder huden

  • välj hudvänliga, luftiga kläder – värme och till exempel åtsittande kläder kan förvärra klådan

  • undvik orsaken till klådan – försök att undvika exempelvis stress eller vissa födoämnen.

När bör jag söka vård?

Sök vård vid långvarig klåda som inte lindras med hjälp av mjukgörande salva. Det gäller även om klådan har orsakat en infektion i huden.

Sök vård om du har klåda i kombination med andra symptom, till exempel magbesvär, långvarig trötthet, ofrivillig viktminskning eller nedsatt allmäntillstånd.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid klåda. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. I vissa fall krävs ett fysiskt vårdmöte på någon av våra vårdcentraler för diagnos och behandling.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Innehållet har granskats av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Vasiliki Vanky

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad: