Ladda ned Ladda ned

Förmaksflimmer och förmaksfladder

Förmaksflimmer är den mest vanliga form av rytmisk störning av hjärtrytmen hos vuxna. Vanliga symptom är hjärtklappning och en snabbare eller oregelbunden puls. Symptomen kan komma och gå i perioder eller vara mer konstanta. Förmaksflimmer och förmaksfladder ökar risken för stroke och behandlas i första hand med läkemedel.

Hjärtat är en muskel som ständigt arbetar med att pumpa runt blod till kroppens alla delar för att förse organen med syre. Hjärtat består av två förmak och två kammare. Förmaken förser kamrarna med blod som pumpar ut blodet i blodomloppet.

Normalt styrs hjärtat rytm från sinusknutan som ligger i höger förmak och är en del av hjärtmuskelns elektriska ledningssystem. De elektriska impulserna får muskeln att dra ihop sig och blodet att cirkulera genom kärlsystemet. Impulserna kan förändras av vissa sjukdomar eller av skada. Då slår hjärtat oregelbundet och mindre effektivt. Det leder till försämrad cirkulation och risk för hjärtsvikt. Förmaksflimmer ökar risken för att blodpropp bildas.

Vid förmaksflimmer och förmaksfladder har signalsystemen i hjärtat kommit i oordning. När hjärtat slår i otakt kallas det arytmi och slår det för snabbt kallas det för takykardi. Förmaksflimmer kan komma och gå under en period (så kallad paroxysmalt) eller vara bestående (permanent). När hjärtats rytm är rubbad är pulsen förändrad. Vid en normal puls slår hjärtat mellan 60 till 90 slag per minut i vila.

Ibland blandas orden hjärtflimmer och förmaksflimmer ihop.

Förmaksfladder

Förmaksfladder är mer ovanligt men liknar förmaksflimmer. Skillnaden är hur hjärtats slag beter sig och känns. Förmaksfladder kan ge både snabb och regelbunden puls (cirka 150 slag/minut) men det kan också ge en snabb oregelbunden puls.

Förmaksflimmer och förmaksfladder kan vara symptomfria men de vanligaste symptomen är hjärtklappning och känsla av oregelbundenhet i hjärtrytmen.

Andra symptom som är förknippade med förmaksflimmer och förmaksfladder är:

  • trötthet
  • försämrad ork vid fysisk ansträngning
  • andfåddhet eller svårighet att andas
  • obehag eller smärta i bröstet
  • svimningskänsla
  • tyngdkänsla och svullna ben
  • oroskänsla.

Förmaksflimmer och förmaksfladder är ovanligt hos personer under 60 år. Det finns andra underliggande sjukdomar som kan ge flimmer eller fladder:

För att bedöma om du har förmaksflimmer eller förmaksfladder kan din läkare göra flera olika undersökningar:

  • Kroppsundersökning med blodtrycks- och pulsmätning.
  • Lyssna på hjärtljud.
  • EKG-undersökning som mäter hjärtats rytm och takt.
  • Långtidsmätning ‒ du har en bärbar EKG som mäter hjärtaktiviteten under 24 till 48 timmar.
  • Kartläggning av levnadsvanor, till exempel motion, kaffe, tobak, stress och alkohol.
  • Ultraljudsundersökning av hjärtat kan göras för att se hur hjärtmuskeln och hjärtklaffarna fungerar.
  • Blodprover som mäter blodvärde, blodsocker, njurfunktion och sköldkörtelfunktion.
  • Sammanräkning av riskfaktorer, till exempel tidigare hjärtsjukdom, ålder, diabetes, högt blodtryck (CHADS-poäng).

Behandlingen beror på hur stora dina besvär är. Förmaksflimmer och förmaksfladder behandlas med läkemedel som reglerar din hjärtfrekvens och hjärtrytm. Du kan också bli ordinerad blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodpropp. Proppen kan bildas i hjärtats förmak och fortsätta upp till hjärnan där den kan orsaka TIA-attack eller stroke.

Elkonvertering kan används för att återställa hjärtrytmen vid långvarigt förmaksflimmer eller förmaksfladder om läkemedel inte hjälper. Då sövs du en kort stund och får en elektrisk stöt genom bröstkorgen som ska hjälpa hjärtat att återfår sin normala rytm. Elkonvertering förbereds och följs upp med läkemedelsbehandling.

Det är vanligt med återfall efter både läkemedelsbehandling och elkonvertering. Då betraktas förmaksflimret som bestående. Vid förmaksfladder är resultatet av elkonvertering oftare mer bestående.

En ytterligare möjlighet till behandling är så kallad abladering ‒ ett litet kirurgiskt ingrepp vid närheten av sinusknutan i hjärtat.

Vanliga råd för att motverka hjärt- och kärlsjukdomar och därmed förmaksflimmer och förmaksfladder har med livsstil att göra.

  • Ha en god och hälsosam kosthållning.
  • Reglera stress.
  • Avstå från stimulerande produkter som kaffe, rökning, snus och alkohol.
  • Regelbunden fysisk aktivitet.

Om du behandlas med läkemedel är det viktigt att du följer din ordination.

Du bör söka vård för att utreda förmaksflimmer eller förmaksfladder om du upplever en kombination av följande symptom:

  • Hjärtklappning.
  • Att ditt hjärta slår oregelbundet.
  • Försämrad ork eller andfåddhet.
  • Oroskänsla.
  • Sömnsvårigheter och nattligt kissande.
  • Om du känner dig konstant trött.
  • Oförklarlig viktuppgång.

Sök vård akut vid:

  • Kraftfull bröstsmärta.
  • Andnöd.
  • Medvetandeförändring.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp med förmaksflimmer och förmaksfladder. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt, hänvisad eller remitterad till vidare vård. Förmaksflimmer och förmaksfladder kräver en fysisk undersökning.

Våra psykologer kan hjälpa till med stödjande samtal om du har fått diagnos eller behöver någon att prata med.

Senast uppdaterad:
25 feb 2020
Granskare:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin