Kry-logo
Kris

Kris

En psykisk kris kan uppstå som en naturlig reaktion på att något i ditt liv har förändrats. Omständigheterna runt en kris kan vara mer eller mindre svåra. Plötsliga händelser som en förlust, eller en längre tid av motgång, kan utlösa en krisreaktion. Kris är ett övergående tillstånd som kan vara olika länge. Du kan behöva stöd för att bearbeta upplevelsen av och dina reaktioner på en kris.

Allmänt om kris

Tillståndet kris är både normalt och tillfälligt. Det kan drabba alla en eller flera gånger under livet. En kris kan uppstå i samband med en händelse som du inte har förutsett, som exempelvis en plötslig livsförändring eller förlust av en viktig person. Det kan också utlösas av en krissituation som en olycka eller naturkatastrof. Även sådant som varit problematiskt länge, exempelvis långvarig sjukdom, problem med ekonomin eller en separation, kan orsaka en livskris.

Hur du hanterar en kris är beroende på de erfarenheter du bär med dig ‒ det påverkar hur du reagerar på och tar dig igenom krisen. Du kan bli grubblande eller ha ett ökat behov av att prata om det du varit med om. Eller så drar du dig undan. Känslan av maktlöshet är vanlig vid kris då många saker sätts i ett nytt ljus ‒ din identitet och värdegrund omprövas. Det som utmärker en kris är att förändringen fått dig att bli överväldigad och tappa fotfästet – du känner dig oförmögen att hantera vardagen.

En kris kan också leda till att du vill ta reda på mer om orsakerna runt händelsen. Lägger du ner mycket tid på att förstå kan du ha en bättre förutsättning att bearbeta upplevelsen. Men om situationen blir svårhanterlig kan du behöva söka professionell hjälp hos en psykolog, läkare eller jurist, beroende på krisens orsak.

Krisens olika faser

Kris beskrivs ofta som ett förlopp och krisens faser är olika stadier som du kan gå igenom. Även om de ser ut att avlösa varandra så är en krisprocess varken linjär eller likformig. Beroende på krisens omfattning och dina tidigare erfarenheter så är din process unik för dig.

Här följer en beskrivning av en typisk krisreaktion och de faser en person kan uppleva som hamnat i kris. Chockfasen kännetecknar det första stadiet i en kris. Overklighetskänslor är vanliga och det kan vara svårt att förstå vad som har hänt. Både koncentration och minne kan tillfälligt vara försämrade. Reaktionsfasen följer när chocken har lagt sig och övriga känslor blir tillgängliga igen. Den kan bestå av en variation av starka känslor såsom skuld, ilska, förvirring och rädsla. Det kan också finnas inslag av både sorg och ångest.
Bearbetningsfasen inträder när det har gått en tid och händelsen som utlöste krisen blivit mer avlägsen. I samband med en ökad acceptans till det som har hänt kan det kännas lättare att anpassa sig till nya omständigheter och livsvillkor. Nyorienteringsfasen handlar om att börja anpassa sig och inrätta livet efter den förändring som krisen medfört. Här kan det bli möjligt att blicka framåt och att våga känna glädje igen.

Symptom vid kris

Under den period som krisen pågår kan du känna dig påverkad på flera sätt. Olika personer reagerar och hanterar kriser på olika vis. De flesta människor som drabbas av en förlust eller stor en förändring påverkas känslomässigt och några av dessa symptom kan förekomma:

  • Identitetsförlust ‒ du känner inte igen dig själv eller dina reaktion.
  • Känsloreaktioner ‒ du kan ha starka och skiftande känslor såsom skuld, oro, ångest, sorg, och ilska.
  • Kognitiva förändringar ‒ du kan få svårt med koncentrationen och att minnas saker. Du kan bli orkeslös och tappa intresset för sådant du tidigare gillat.
  • Sömnstörningar ‒ du kan få svårt att somna eller sova dåligt.
  • Förändrad aptit ‒ du äter mer än vanligt eller mindre än du behöver.
  • Flyktbeteende ‒ du söker distraktion med hjälp av exempelvis alkohol eller spelande.

De flesta människor som drabbas av en förlust eller stor förändring påverkas känslomässigt, där några av symptomen ovan kan förekomma.

En kris innebär att du får nya förutsättningar. Livet fortsätter, men på ett nytt sätt.

Orsaker till kris

Förlust av olika slag, svåra eller traumatiska händelser, men även större förändringar i livet kan utlösa en krisreaktion.

Utredning och behandling

Det finns många verksamheter i samhället som kan hjälpa till vid kris.

Om du har behov att kontakta vården får du vid den första vårdkontakten berätta om din situation för att kartlägga händelsen som har utlöst krisen. Du får också beskriva din sociala situation ‒ hur ditt liv ser ut och fungerar. Vidare får du berätta om eventuella tidigare sjukdomar eller händelser som har påverkat ditt liv. Vården tar också hänsyn till om det finns fysiska symptom eller annan pågående behandling.

Behandlingen är individuell och beror på vad som framkommer under vårdmötet. Den första vårdkontakten innebär ofta ett rådgivande samtal med vidare vägledning till rätt behandling inom de olika typer av sjukvård och verksamheter som finns i samhället, utifrån krisens orsak.

Är krisreaktionen långvarig eller omfattande kan det ibland finnas orsak till sjukskrivning och/eller läkemedelsbehandling. Finns underliggande depression eller ångestsjukdom kan det också bli aktuellt med medicinsk behandling.

Psykologisk behandling ingår alltid vid svårare kris.

Vad du själv kan göra

Det finns mycket som du själv kan göra för att underlätta din situation. Forskning har visat att socialt stöd är en av de viktigaste faktorerna för att hantera svåra livshändelser. För de flesta är det därför viktigt att prata med vänner och familj om det som hänt. Samtidigt är alla olika och att dra sig undan och hantera saker själv är inte fel, så länge det endast handlar om en kortare period.

  • Försök att upprätthålla dina vardagsrutiner, även om det kan kännas jobbigt.
  • Ät och motionera regelbundet.
  • Se till att vara ute i dagsljuset varje dag.
  • Undvik ett vanemässigt alkoholintag.
  • Försök att få tillräckligt med sömn och vila. Behovet av återhämtning kan öka eftersom kroppen har en stressliknande reaktion och det tar både tid och energi att ta sig igenom en kris.
  • Kom ihåg att ta en paus från krisen ‒ gör något vanligt och vardagligt.

Om du kan, försök samtala med vänner eller träffa de stödgrupper som finns. Behöver du en neutral kontakt så finns det många olika stödlinjer du kan ta kontakt med, både över telefon och dator. De som svarar har både utbildning och går under sekretess.

Våga be andra om hjälp, och berätta vilka behov du har och hur du önskar bli bemött.

Då bör du söka vård

Har du svårt att hantera vardagen hemma eller på jobbet, så kan du behöva professionell hjälp från vården.

Det kan också vara aktuellt att söka vård om du upplever att du fastnat i krisprocessen och inte mår bättre trots att det har gått lång tid.

Om du mår så dåligt att du får tankar om att skada dig själv eller ta ditt liv så finns både Självmordslinjen och Jourhavande medmänniska ‒ organisationer med människor som är vana att lyssna.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid kris. En psykolog, sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid kris och andra relaterade besvär kan vi erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog och läkare.

Om du bokar ett digitalt vårdmöte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Martin Forster

legitimerad psykolog

Inger Wallin

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad: