Ladda ned Ladda ned

Allergi

Allergi beror på överkänslighet mot ett eller flera ämnen. Klåda, snuva och svullna luftvägar är typiska symptom. Födoämnesallergi kan ge problem med magen medan kontaktallergi irriterar huden. För att må bättre gäller det att undvika orsaken till dina besvär, men det finns även läkemedel och behandlingar som kan lindra symptomen.

Allergi drabbar ungefär var femte person i Sverige – pollen och pälsdjur är allra vanligast . Små barn är ofta allergiska mot födoämnen som komjölksprotein och ägg, men det går oftast över med tiden. Luftburen allergi brukar debutera i skolåldern, men även vuxna kan drabbas.

När kroppen utsätts för ett allergen frigörs histamin i slemhinnorna. Då vidgas blodkärlen och slemhinnan svullnar vilket påverkar exempelvis hud och luftvägar – oftast drabbas näsa och ögon, men reaktionen kan även leda till nässelutslag och astma.

Symptomen varierar beroende på vilket typ av ämne (allergen) som orsakar besvären. Vanliga reaktioner är rinnande näsa, nysningar, kliande ögon och andningsbesvär. Utslag och klåda är också vanligt i samband med allergi och eksem kan uppstå eller förvärras av allergen. Allergiska problem kan även orsaka huvudvärk och göra dig trött i perioder.

Är du allergisk mot något du äter eller dricker får du ofta svullna läppar och klåda eller svullnad i hals och svalg. Många får även problem med magen i form av illamående, magsmärtor och diarré. Små barn som drabbas av födoämnesallergi kan tappa aptiten och gå ner i vikt.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att symptom som klåda eller magbesvär inte behöver betyda att du är allergisk. Både huden och magen är känsliga och kan reagera kraftigt men övergående på exempelvis insektsbett eller variation i kosten. Allergier ger långvariga, återkommande symptom.

Besvär som kan likna allergiska symptom:

  • astma – kronisk luftvägsinflammation som kan orsakas/försämras av allergener
  • atopiskt eksem – hudinflammation som ger torr och kliande hud (kallas även böjveckseksem/barneksem som kan försämras av exempelvis fisk, mjölk, vetemjöl och ägg)
  • hyperreaktiva slemhinnor – överkänslighet vid exempelvis dofter och rök som leder till nysningar och hosta
  • insektsbett – kan ge kraftiga, lokala reaktioner utan att det är en allergisk reaktion (bara 1 av 100 är allergiska mot bi- och getingstick)
  • laktosintolerans – då reagerar du på mjölksocker med gasbildning och diarré
  • glutenintolerans (celiaki) – en autoimmun reaktion mot protein i vete, korn och råg som orsakar skador i tunntarmens slemhinna.

Allergisk chock

Allergisk chock (anafylaxi) är en akut, livshotande reaktion som kräver vård omedelbart. Symptomen kommer snabbt – det börjar med klåda i handflator och fotsulor. Inom kort får du hjärtklappning, andningsbesvär, magsmärtor, blodtrycksfall och försämrad blodcirkulation. Hos barn framkallas chocken främst av födoämnesallergi. För vuxna handlar det ofta om bi- och getingstick.

Allergi orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar mot vissa ämnen (allergen) som den egentligen borde tåla. Ibland kan överkänslighet bero på att du inte tidigare har utsatts för en viss sorts nöt eller frukt eller inte har umgåtts med till exempel katter, hundar eller hästar. Tvärtom kan det också handla om överexponering.

Ärftlighet är en väsentlig faktor, men i många fall vet man inte vad som orsakar allergi. Trots att exempelvis pollenallergi drabbar allt fler finns inga tydliga förklaringar till varför så många är allergiska.

Vanliga allergier:

  • pollenallergi – vanligast är björkpollen, gräspollen och gråbopollen
  • pälsdjursallergi – då reagerar du på djurens päls, talgkörtlar, saliv eller urin
  • kvalsterallergi – orsakas av små, små spindeldjur som ofta finns i sängen
  • födoämnesallergi – exempelvis komjölksprotein, ägg, nötter, frukt, fisk och skaldjur
  • kontaktallergi – huden reagerar mot till exempel nickel, krom, parfym och kemikalier
  • korsallergi – är du allergisk mot ett ämne kan du även reagera på snarlika allergener.

Om du vet vad du är allergisk mot ska du i första hand undvika allergen som orsakar dina besvär. För att lindra besvären finns annars såväl receptfria som receptbelagda läkemedel med antihistamin och kortison.

Om du har allvarliga besvär eller inte vet vad som orsakar din allergi kan sjukvården göra en allergiutredning. Vid svår allergi kan du få behandling i form av allergivaccination, så kallad hyposensibilisering. Behandlingen pågår ofta under flera år.

Allergisk chock (anafylaxi) kräver akutvård. Om du har haft besvär tidigare och redan har exempelvis en adrenalinpenna ska den användas i väntan på ambulans.

Först och främst handlar det om att försöka undvika de allergen som orsakar problemen – är du allergisk mot katt ska du helst inte vara nära katter, till exempel. Men det är ibland lättare sagt än gjort eftersom exempelvis pollen och kvalster är svåra att skydda sig mot.

På apotek finns receptfria läkemedel med antihistamin som ofta hjälper vid allergi, såsom ögondroppar, tabletter och nässpray. Receptfria salvor kan dämpa symptomen vid kontaktallergi och allergiska eksem.

Vid allergisk chock ska du uppsöka en akutmottagning. KRY kan hjälpa dig med allergier som inte är akuta. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Om du misstänker att du är allergisk och inte blir hjälpt av receptfria läkemedel bör du rådgöra med sjukvården för att få bättre lindring.

Får du symptom som tyder på allergisk chock (anafylaxi) ska du vända dig till en akutmottagning. Sök vård omedelbart om du har:

  • hjärtklappning och tryck över bröstet
  • andningsbesvär, magsmärtor
  • svimningskänsla med blodtrycksfall
  • kalla händer och fötter till följd av försämrad blodcirkulation.
Senast uppdaterad:
24 oktober 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin