Kry-logo
Hjärnhinneinflammation

Hjärnhinneinflammation – meningit

Hjärnhinneinflammation kännetecknas främst av huvudvärk, feber och nackstelhet. Det är vanligast att bli infekterad av virus. Om bakterier orsakar inflammationen kan du få kraftigare symptom med kräkningar, kramper och förvirring. Vid hjärnhinneinflammation behöver du behandling och i vissa fall vårdas akut på sjukhus.

Om du eller någon i din närhet visar tecken på hjärnhinneinflammation, eventuellt med hudutslag som sprider sig snabbt och inte går att trycka bort, ska du söka vård akut. Ring 112 och invänta ambulans.

Allmänt om hjärnhinneinflammation

Hjärnhinneinflammation heter meningit på läkarspråk och meningitis på engelska. Det är en infektion i hjärnhinnorna, som omger hjärnan och ryggmärgen. Det är vanligt att först få en virusinfektion i luftvägarna eller mag-tarmkanalen som sedan sprider sig via blodomloppet till hjärnhinnorna.

En hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier är ovanligare och nästan alltid allvarligare. Då insjuknar du fortare, ofta inom några timmar. Vissa bakterier kan föröka sig i blodomloppet och orsaka sepsis – det visar sig ofta i form av rödaktiga utslag på kroppen. Både bakteriell hjärnhinneinflammation och sepsis är mycket allvarliga och ibland livshotande tillstånd som kräver vård akut.

Hjärnhinneinflammation som orsakas av virus smittar inte direkt från person till person. Du kan däremot smittas av virusinfektioner som vattkoppor eller mässling, som i sin tur kan leda till hjärnhinneinflammation i sällsynta fall. Bakteriell hjärnhinneinflammation kan spridas direkt via saliv, ofta i form av droppsmitta efter hosta och nysningar.

Bakteriell meningit förekommer främst hos spädbarn, tonåringar och personer som är över 80 år. Vaccin mot vissa typer av virus och bakterier som kan orsaka hjärnhinneinflammation ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Symptom vid hjärnhinneinflammation

Hjärnhinneinflammation kännetecknas bland annat av hög feber, kraftig huvudvärk, illamående och stelhet i nacken. Nackstelheten gör att du inte kan böja hakan hela vägen ner mot bröstet.

Om besvären orsakas av virus, som är vanligast, blir du ofta sjuk i två steg. Många får först en övre luftvägsinfektion med halsont och feber. Andra får feber med illamående eller diarré. Om du får en hjärnhinneinflammation efter ett fästingbett är det vanligt att först få feber och huvudvärk med ledvärk eller muskelsmärtor.

En bakteriell hjärnhinneinflammation ger ofta kraftigare symptom som kommer plötsligt. Sjukdomen utvecklas inom ett dygn, ofta redan inom några timmar och du får snabbt ett försämrat allmäntillstånd.

Hjärnhinneinflammation som orsakas av vissa typer av pneumokocker kan även leda till infektion i lungorna, bihålorna eller öronen. Det är däremot ovanligt i Sverige eftersom barn vaccineras mot den här allvarliga infektionen i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Vanliga symptom vid hjärnhinneinflammation:

  • feber
  • huvudvärk
  • stelhet i nacken
  • ljuskänslighet
  • illamående och kräkningar
  • medvetandepåverkan med exempelvis förvirring
  • ibland röda eller blåröda hudutslag.

I vissa fall kan hjärnhinneinflammation leda till bakterier i blodet, så kallad blodförgiftning eller sepsis.

Hjärnhinneinflammation kan ibland ge långvariga komplikationer efter ett kritiskt sjukdomstillstånd. Det kan till exempel handla om hjärntrötthet med minnesstörningar och koncentrationssvårigheter. Personlighetsförändringar kan också förekomma efter en hjärnhinneinflammation och i ovanliga fall bestående förlamning.

Andra tänkbara förklaringar

Hjärninflammation, som heter encefalit på läkarspråk, ger liknande symptom som hjärnhinneinflammation. Då är det hjärnvävnaden som är infekterad, men ibland påverkas även hjärnhinnorna. Både hjärnhinneinflammation och hjärninflammation kan orsakas av fästingbett, som vid TBE, eller vara en följd av andra infektioner som exempelvis herpes simplex.

Förstorade lymfkörtlar i samband med halsinfektioner kan ibland ge en stelhet i nacken. Ibland kan exempelvis lunginflammation eller urinvägsinfektion hos äldre personer orsaka feber och förvirring, men inte nackstelhet.

Orsaker till hjärnhinneinflammation

Hjärnan och ryggmärgen omges och skyddas av hjärnhinnor. Om virus, bakterier eller exempelvis svamp når fram till hjärnhinnorna kan du få en hjärnhinneinflammation. Den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation är ett virus som heter enterovirus, men även andra virus som herpes och TBE kan ligga bakom besvären.

Borrelia är det vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation. Borrelia brukar ge lindrigare besvär än om du blir smittad av bakterier som pneumokocker och meningokocker.

Meningokockbakterier finns naturligt i luftvägarna hos vissa människor. De flesta blir aldrig sjuka och vet inte om att de har bakterierna – men de kan ändå smitta andra och ibland bli sjuka själva om bakterierna skulle spridas via blodomloppet till hjärnhinnorna.

Vanliga förklaringar till hjärnhinneinflammation:

  • Virus

Enterovirus är det vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation. Viruset finns i många olika former och ger ofta först förkylningssymptom, halsont eller mag-tarmbesvär. Herpesvirus som orsakar herpes i underlivet kan ibland också orsaka hjärnhinneinflammation. Även påssjuka, mässling, vattkoppor och bältros kan utvecklas till hjärnhinneinflammation i ovanliga fall. TBE-virus, som sprids via fästingbett, är en annan förklaring.

  • Bakterier

Borreliabakterier, som smittar via fästingbett, är den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation. Då rör det sig oftast om så kallad neuroborrelios där bland annat ansiktsförlamning kan vara ett av flera symptom. Akut, bakteriell hjärnhinneinflammation kan orsakas av pneumokocker eller meningokocker som sprids via en luftvägsinfektion. Det händer även att listeriabakterier, som finns i vissa livsmedel, orsakar hjärnhinneinflammation. Även andra bakterier kan ge hjärnhinneinflammation, men det är mycket ovanligt hos annars friska personer.

Hjärnhinneinflammation som inte orsakas av virus eller bakterier kan bero på exempelvis svamp, kirurgiska ingrepp eller läkemedelsallergier.

Faktorer som ger en ökad sårbarhet för hjärnhinneinflammation:

  • undernäring
  • tidigare hjärnhinneinflammation
  • infekterade eller skadade slemhinnor
  • skallskador och neurokirurgiska ingrepp
  • rökning
  • alkoholmissbruk
  • diabetes, framför allt om sjukdomen är dåligt kontrollerad
  • nedsatt immunförsvar som exempelvis beror på dåligt kontrollerad HIV, behandling med cellgifter och andra biologiska läkemedel som dämpar immunförsvaret.

Hjärnhinneinflammation hos barn

Hjärnhinneinflammation förekommer främst hos barn som är yngre än ett år, annars är besvären vanligast hos barn över 15 år.

Spädbarn under två månader är särskilt sårbara för hjärnhinneinflammation – dels för att en bebis saknar vissa antikroppar vid födseln, men också för att bakterier kan överföras från den vuxna kroppen i samband med en förlossning.

Små barn som är äldre än två månader drabbas oftast av hjärnhinneinflammation som orsakas av virus. Då är det vanligt att barnet först har haft en luftvägsinfektion eller virussjukdom som vattkoppor. Virus ger oftast lindrigare symptom än en bakteriell hjärnhinneinflammation. Hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier beror oftast på att meningokocker eller pneumokocker har överförts genom droppsmitta från hostningar eller nysningar. Ibland kan listeriabakterier i livsmedel leda till hjärnhinneinflammation hos barn, men det är mer ovanligt.

Symptomen hos små barn varierar och är inte alltid tydliga. Spädbarn kanske inte vill amma, är ovanligt trötta eller känns kalla och bleka på händerna och fötterna. Ibland kan fontanellen på huvudet kännas spänd. Irritation, diarré, kramper och kräkningar kan vara andra tecken på hjärnhinneinflammation hos små barn.

Vanliga symptom hos lite äldre barn:

  • feber
  • huvudvärk
  • ljuskänslighet
  • nackstelhet
  • illamående och kräkningar
  • kramper
  • svårighet att få kontakt med barnet
  • röda eller blåaktiga utslag eller blödningar i huden.

Om ditt barn har hjärnhinneinflammation eller om någon i barnets närhet har insjuknat är det viktigt att vara medveten om smittorisken. Syskon kan till exempel behöva behandlas med antibiotika i förebyggande syfte.

Utredning och behandling

Vid misstänkt hjärnhinneinflammation ska du alltid undersökas av läkare så fort som möjligt. Det är vanligt att få lämna blodprov och ofta behövs även ett ryggvätskeprov för analys av spinalvätska.

Behandlingen vid hjärnhinneinflammation varierar beroende på vad som orsakat besvären. Du kan exempelvis få virushämmande läkemedel eller behandlas med antibiotika.

Om du har haft nära, fysisk kontakt med någon som har insjuknat i hjärnhinneinflammation som orsakats av så kallade meningokocker kan det ibland finnas anledning att få antibiotikabehandling för att inte bli sjuk eller föra smittan vidare.

Din återhämtning efter en hjärnhinneinflammation beror bland annat på vad som orsakat besvären. De flesta blir helt återställda inom några veckor, men vissa får långvariga och ibland kvarstående symptom.

Vad kan jag själv göra?

Vid misstänkt hjärnhinneinflammation ska du alltid söka vård för att få rätt diagnos och behandling. Receptfria, smärtlindrande läkemedel kan lindra huvudvärken. Det kan även kännas skönt att ligga i ett tyst och mörkt rum.

Så här kan du minska risken för hjärninflammation:

  • undvik närkontakt med smittade personer– om du är fysiskt nära någon som har konstaterad hjärnhinneinflammation finns det en risk att du själv smittas, försök att hålla fysiskt avstånd och dela till exempel inte dricksglas med andra
  • se över ditt skydd mot mässling, påssjuka och vattkoppor – mässling och påssjuka ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, om du inte har haft vattkoppor som barn bör du överväga vaccination
  • vaccinera dig mot TBE – vaccin mot TBE-virus är särskilt viktigt om du vistas mycket i skog och mark
  • vaccinera dig inför utlandsresor – hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokocker är ovanligt i Sverige, men det finns vaccin för dig som exempelvis ska resa till vissa afrikanska länder eller Mellanöstern där bakterien är vanligare
  • skydda dig mot fästingbett – om du vistas i skog och mark är det bra att använda kläder med långa ärmar och ben, ta även för vana att gå igenom kroppen varje kväll så att du alltid upptäcker om en fästing har bitit sig fast i huden.
  • vaccinera dina barn – se till att dina barn får alla vaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet, då skyddar du både barnen och äldre personer som inte har fått samma skydd som barn.

Då bör du söka vård

Sök vård akut om du får hög feber med huvudvärk och kräkningar. Om du är stel i nacken, är ljuskänslig, har kramper eller känner dig förvirrad behöver du också vård direkt. Det gäller även om du har känselbortfall eller drabbas av någon form av förlamning.

Ring 112 om du eller någon i din närhet utöver andra symptom även får små blödningar i huden, krampanfall, är svår att få kontakt med eller blir medvetslös.

Så kan Kry hjälpa till

Uppsök alltid en akutmottagning i första hand vid misstanke om hjärnhinneinflammation.

Kry kan hjälpa till med snabb rådgivning och vid behov göra akuta vårdinsatser på våra fysiska vårdcentraler – vid hjärnhinneinflammation kommer vi att remittera dig akut för vidare vård på sjukhus.

Granskare:

Kristina Bergstrand

specialist i allmänmedicin

Annette Alaeus

specialist i infektionsmedicin

Senast uppdaterad:

Relaterat:

Huvudvärk
Feber
Illamående och kräkningar
TBE
Borrelia