Ladda ned Ladda ned

Hypokondri (hälsoångest)

Hypokondri, eller hälsoångest, innebär oro över att ha drabbats eller att komma att drabbas av allvarliga sjukdomar. Oron är vanligen stark, svår att kontrollera och kommer tillbaka trots undersökningar som visar att du är frisk. På KRY kan du få hjälp vid hälsoångest.

Hälsoångest leder till att vanliga sjukdomar och symptom ses som tecken på allvarlig sjukdom. Det kan till exempel innebära att vanlig huvudvärk tolkas som symptom på hjärntumör eller att magont är symptom på magcancer.

För vissa kretsar oron kring flera olika sjukdomar, medan andra oroar sig för samma sjukdom. Sjukdomar som det är vanligt att oroa sig för vid hälsoångest är:

  • cancer
  • hjärtsjukdom
  • neurologiska sjukdomar (sjukdomar som rör nervsystemet), till exempel multipel skleros, MS.

Vanliga beteenden vid hälsoångest kan delas in i två huvudgrupper, undvikanden och kontrollbeteenden:

  • undvikanden innebär att du undviker situationer, platser, personer eller aktiviteter som väcker ångest och oro. Vid hälsoångest kan det till exempel handla om att undvika att hälsa på sjuka vänner, träna och motionera av rädsla för att få vissa symptom.

  • kontrollbeteenden är saker du gör när du känner dig ångestfylld och orolig för att du kan ha en allvarlig sjukdom eller för minska din upplevelse av osäkerhet. Vid hälsoångest är vanliga kontrollbeteenden att på olika sätt kontrollera eller inspektera din kropp, att söka efter information om symptom på nätet, att söka vård flera gånger för samma symptom, trots att läkaren sagt att det inte är något allvarligt, eller att fråga anhöriga om symptom.

Hälsoångest hos barn och unga

Barn med en förälder som har hälsoångest löper större risk att själva få det,
liksom barn med nära anhöriga som varit sjuka eller gått bort.

Varför vissa drabbas av hälsoångest är inte helt klarlagt men ärftlighet och psykologiska faktorer kan spela in. Olika livshändelser, som när någon närstående går bort eller att du blir förälder kan också utlösa hälsoångest.

Hälsoångest kan ibland vara en del av andra psykiska besvär, som depression och ångestsyndrom.

Följ de råd som psykologen ger dig i terapin. För att må bättre kan du också:

  • dra ned på koffein
  • försöka undvika stress
  • motionera. Även om det kan ta emot så hjälper fysisk aktivitet vid ångest.
  • sluta röka
  • sova tillräckligt
  • träna på att låta ångesten finnas där – den går ofta över av sig själv utan att du behöver göra något åt den.

Ta kontakt med psykolog för att få hjälp med behandling som passar just dig. Exponering, responsprevention och medveten närvaro är behandlingsmetoder som ger bra resultat vid hälsoångest.

I vissa fall kan terapin kompletteras med antidepressiva läkemedel, efter individuell bedömning av läkare.

Sök hjälp om du oroar dig för sjukdom och har ångest.

  • Rådgivning
  • Psykologisk behandling
  • Individuell bedömning av läkare och recept vid behov
Senast uppdaterad:
31 mars 2019
Granskare:
Jesper Enander, Chefspsykolog
Hanna Rohani, Legitimerad psykolog
Kristina Bergstrand, Leg. läkare, specialist i allmänmedicin