Rosfeber – erysipelas

Rosfeber är en hudinfektion som kan uppstå plötsligt och ha ett snabbt sjukdomsförlopp. Infektionen beror på bakterier och syns ofta i eller intill redan skadad eller svullen hud. Typiska kännetecken är rodnad i huden, ibland i kombination med illamående och feber. Rosfeber behandlas med antibiotika.

Vid ett försämrat allmäntillstånd och rodnad som snabbt sprider sig till ett större hudområde kan det finnas risk för sepsis. Då ska du ringa 112 och invänta ambulans.

Vad är rosfeber?

Rosfeber heter erysipelas på läkarspråk. I dagligt tal kan rosfeber även kallas för ros. Det är en behandlingsbar sjukdom i form av en ytlig hudinfektion som orsakas av bakterier, oftast streptokocker men ibland även stafylokocker. Bakterierna finns ofta redan på huden, men kan också komma utifrån. Bakterierna kan få fäste i skadad eller irriterad hud, från skavsår till bensår och ödem.

Rosfeber kan antingen uppstå en enstaka gång, men vid exempelvis bensår eller ödem kan besvären återkomma. Rosfeber brukar inte smitta vidare till andra eftersom infektionen oftast beror på den egna bakteriefloran i kombination med en hudskada eller exempelvis operationssår. 

Symptom vid rosfeber

Tidiga tecken på rosfeber brukar vara rodnad och svullnad som sprids i huden. Hudreaktionen uppstår som ett avgränsat område mot den friska huden, exempelvis på ett ben i och intill skadad hud. Symptombilden kan även inkludera illamående och kräkningar, ömma lymfkörtlar på halsen och ibland feber.

Det är vanligast att få rosfeber i benet, men en infektion kan även uppstå i exempelvis en fot eller arm. Vissa drabbas av infektion i sitt ansikte eller öra.

Om du får rosfeber i samband med en ny skada i huden brukar dina symptom uppstå inom några timmar eller upp till något dygn.

 Vanliga symptom vid rosfeber

  • rodnad och värmekänsla på ett avgränsat hudområde

  • svullnad och ibland klåda

  • smärta i huden

  • blåsor i huden

  • feber och frossa

  • svullna lymfkörtlar på halsen

  • illamående och kräkningar.

Vid obehandlad rosfeber kan rodnad och smärta snabbt spridas till blodomloppet – då finns risk för sepsis, eller blodförgiftning i dagligt tal. Vid rosfeber med utslag som sprider sig i kombination med ett försämrat allmäntillstånd och exempelvis yrsel behöver du vård omedelbart för att stoppa allvarliga komplikationer.

Andra tänkbara förklaringar

Hudrodnad som uppstår plötsligt kan bero på flera saker. Nässelutslag, eksem, insektsbett och borrelia är några vanliga förklaringar. Rosfeber kan ibland likna bältros, som också ger en avgränsad rodnad med små blåsor i huden.

En blodpropp kan orsaka en varm, röd rodnad med svullnad och smärta på exempelvis benet – tillståndet kan till exempel uppstå efter en operation eller långvarigt stillasittande. Vid en allvarlig infektion i muskler och vävnader kan hudrodnad och smärta vara tidiga tecken på så kallad nekrotiserande mjukdelsinfektion som kräver akutvård.

Svullnad och värk i benet kan även bero på muskelbristningar eller artros. Åderbråck kan göra att benet känns spänt eller tungt, ibland med kramper eller klåda.

Orsaker till rosfeber

Rosfeber beror oftast på att streptokocker eller stafylockocker får fäste i skadad hud. Ibland finns ingen uppenbar skada som tydlig orsak, men infektionen uppstår ofta i hud med exempelvis skärsår, eksem eller svampinfektioner. Ödem och bensår kan öka risken för återkommande rosfeber.

Bakterierna som orsakar rosfeber finns ofta naturligt i huden och brukar inte smitta till andra. Rosfeber drabbar oftare dig som vuxen – infektionen är mer ovanlig hos barn.

Faktorer som gör dig särskilt sårbar för rosfeber:

  • hudskada som exempelvis skavsår och skärsår

  • bensår

  • ödem i samband med operation, hjärtsvikt med bensvullnad eller lymfödem

  • eksem

  • svampinfektion i huden.

Utredning och behandling vid rosfeber

Vid misstänkt rosfeber brukar läkarens egen undersökning i kombination med infektionsprover bekräfta diagnosen. Om du har konstaterad erysipelas får du behandling med antibiotika. Ibland krävs en odling av huden och i vissa fall finns det anledning att utesluta blodpropp i benet med hjälp av ultraljud.

Vid ett snabbt sjukdomsförlopp kan du behöva vård på sjukhus där du får antibiotika direkt i blodet. En mycket allvarlig infektion som kräver intensivvård kan ibland kräva rehabilitering efter tillfrisknandet.

Vad kan jag göra själv?

Du kan inte själv stoppa förloppet vid rosfeber. Vid rodnad och svullnad som sprider sig i huden ska du alltid kontakta sjukvården.

Du kan minska risken att drabbas av rosfeber genom att ta hand om eventuell skadad hud. Vid exempelvis eksem eller bensår är det viktigt att tillföra fukt för att minska risken för sprickor i huden – följ den ordination du har fått av sjukvården. Om du har fått en sårskada bör du tvätta med bakteriedödande medel. Plåster och bandage kan också skydda mot bakterier.


När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du är osäker på vad som orsakar dina besvär med rodnad och svullnad i huden.

Sök vård om du har ett sår med rodnad som sprider sig i huden.

Sök vård akut om du upplever svår smärta i huden eller svårigheter att använda exempelvis en arm eller ett ben. Du bör också söka vård akut om du har tecken på rosfeber med rodnad i kombination med feber eller ett försämrat allmäntillstånd.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid rosfeber. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid rosfeber krävs ofta en fysisk undersökning.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Vanliga patientfrågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

HudutslagVirusutslagUtslag hos barn VattkopporHöstblåsorMunsår