Magsjuka – maginfluensa

Allmänt om magsjuka

Magsjuka eller maginfluensa är vardagliga namn på tillfälliga magbesvär som kännetecknas av ett hastigt insjuknande. Namnet maginfluensa kommer från influensa, som orsakas av virus. Magsjuka, eller gastroenterit på läkarspråk, är en bredare benämning som även kan inkludera bakterier. Här använder vi båda namnen synonymt. Informationen omfattar såväl virus som bakterier med fokus på sjukdomsbilden – diarré eller kräkningar som kommer plötsligt och som oftast smittar via människor eller livsmedel.

Symptom vid magsjuka

Vid magsjuka brukar antingen virus eller bakterier snabbt orsaka sjukdomskänsla med diarré, illamående och kräkningar. Det är vanligt att få ont i magen och ibland även feber. Din inkubationstid vid magsjuka beror på vad som ligger bakom besvären, men du blir som regel sjuk inom några dagar från smittotillfället. Tillfrisknandet går ofta lika fort. Om det däremot rör sig om salmonella eller särskilda typer av matförgiftning kan såväl inkubationstiden som sjukdomstiden vara längre.

Kräkningar är ett särskilt vanligt tecken på magsjuka hos barn, men som vuxen kan det vara mer typisk att drabbas av diarré. Vissa bär på smitta som orsakar magsjuka utan att få kräkningar, diarré eller andra symptom.

Vanliga symptom vid magsjuka:

• diarré

• illamående och kräkningar

• magsmärtor

• muskelvärk

• huvudvärk

• feber.

Var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på uttorkning eller allvarlig vätskebrist. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna.

Andra tänkbara förklaringar

Virus som orsakar exempelvis influensa eller covid-19 kan också ge illamående och diarré, även om andra symptom brukar vara mer framträdande. Tarmparasiter och giftiga ämnen kan också ge akuta magbesvär.

IBS och magkatarr ger som regel mer långvariga magbesvär. Det gäller även inflammatoriska tarmsjukdomar.

Orsaker till magsjuka

Magsjuka orsakas av bakterier eller virus som ofta sprider sig snabbt genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer. Magsjuka kan även spridas genom kontaminerad mat eller hanteringen av livsmedel, till exempel kylvaror som har stått framme länge i rumstemperatur eller mat som inte har hettats upp ordentligt. Bristande hygien är också en vanlig orsak till smittspridning.

Vanliga virus och bakterier som orsakar magsjuka:

• virus – till exempel calicivirus vid vinterkräksjuka, influensavirus, coronavirus eller rotavirus

• bakterier – exempelvis campylobacter, salmonellabakterier, shigella eller yersinia.

Smittan kan spridas genom:

• direktkontakt med smittade personer

• droppar i luften, till exempel nysningar

• mat som hanterats av smittade personer

• mat som innehåller bakterier

• förorenat vatten, även sköljda grönsaker och bär

• toaletter som inte är tillräckligt rengjorda

• textilier, exempelvis kläder och gosedjur.

Utredning och behandling

Vid misstanke om exempelvis salmonella behöver sjukvården konstatera eventuell smitta. Det görs främst via avföringsprov.

Vid magsjuka är det viktigt att ersätta den vätska som kroppen förlorar, men som regel krävs ingen annan behandling än vätskeersättning. Besvären går ofta över efter ett till tre dygn. I vissa fall, om symptomen inte är övergående, kan det röra sig om bakterier eller virus som kräver utredning och läkemedelsbehandling. Om magbesvären har orsakats av tarmparasiter, gifter eller kemikalier krävs ibland akuta sjukvårdsinsatser.

Vad kan jag göra själv?

Vid magsjuka är det viktigt att ta hand om dina egna sjukdomsbesvär och samtidigt vara noga med att inte föra smittan vidare – tvätta händerna ofta och rengör toaletten efter varje toalettbesök.

Kräkningar och diarré kan göra kroppen uttorkad, det kallas för dehydrering på läkarspråk. Därför behöver du få i dig vätska när du är magsjuk, små mängder i täta intervaller. Det är särskilt viktigt för barn och om du drabbas av magsjuka när du är gravid. Vid behov kan du köpa vätskeersättning på apotek eller göra egen enligt receptet nedan. På apotek finns även receptfria produkter som hjälper mot illamående.

Recept på vätskeersättning för vuxna och barn över ett år:

• 1 liter vatten

• 6 tsk strösocker

• 1/2 tsk salt

• ev. 2 tsk koncentrerad fruktjuice eller saft.
  Koka upp vattnet, låt det svalna och blanda i socker och salt.

När du har slutat kräkas kan du börja äta igen. Välj gärna skonkost i små portioner – buljong, blåbärssoppa, kokt fisk, ris och vitt bröd är lättsmält. Vänta med mjölkprodukter tills magen har återhämtat sig och kan bryta ner mjölksockret igen.

Tänk på att effekten av vissa läkemedel kan påverkas vid kraftiga kräkningar eller diarré. Det gäller exempelvis p-piller och antibiotika. Vid diabetes kan du behöva anpassa din behandling i samband med diarré och kräkningar.

Minska risken för smittspridning

När du känner dig frisk igen bör du stanna hemma från jobbet ett par dagar extra. Barn som har haft magsjuka bör stanna hemma från förskola och skola lika länge. Det beror på att vissa former av magsjuka kan smitta även när symptomen har försvunnit.

Hantera inte livsmedel som andra ska äta så länge du är smittad. Det kan vara bra att veta att många bär på virus som kan orsaka magsjuka eller maginfluensa utan att ha några symptom. ­Därför är det extra viktigt att alla i hushållet är noga med hygienen, särskilt i samband med matlagning och toalettbesök.

Så här kan du minska risken för smitta:

• undvik kontakt med smittade personer och miljöer

• tvätta alltid händerna före måltider, matlagning och efter toalettbesök

• laga inte mat till andra om du är magsjuk

• diska till exempel knivar och skärbrädor om du först har skurit rått kött och sedan grönsaker

• hetta upp maten ordentlig

• låt inte mat och matrester stå framme i rumstemperatur

• skölj grönsaker noggrant

• koka importerade, frysta bär och grönsaker

• undvik råa ägg från andra länder än Sverige, Norge, Finland och Danmark

• undvik bufféer där många kommer i kontakt med maten

• tvätta textilier och gosedjur.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du eller ditt barn har magsjuka med kraftiga diarréer eller kräkningar som inte går över. Det gäller även kraftiga magsmärtor, hög feber eller om du fortfarande känner dig sjuk, trött och svag efter 48 timmar.

Allvarliga symptom på vätskebrist ska också följas upp av vården, exempelvis mörk urin, yrsel, huvudvärk och stark törst.

Sök vård akut om du har blod i avföringen eller kräks blod. Det gäller även vid svåra magsmärtor, hög feber och frossa. Spädbarn med plötsliga kräkningar, uppsvälld mage, feber och allmänpåverkan behöver också akutvård.

Kontakta giftinformationscentralen eller en akutmottagning om du misstänker att du har fått i dig ett giftigt ämne.

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp i samband med magsjuka eller maginfluensa. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid långvariga magbesvär krävs en fysisk vårdkontakt.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.