Provtagningsmetoder – en översikt

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Inger Wallin

, specialist i allmänmedicin

Medicinskt granskad

Det finns många olika metoder för att mäta och analysera både hälsa och sjukdom. Provtagning är ett viktigt redskap för att ställa diagnos. Det är också en hjälp vid behandling och uppföljning av sjukdom. Här berättar vi om de vanligaste provtagningsmetoderna blodprov, nasofarynx och urinprov, och vad de mäter.

Därför finns provtagning

Alla kroppens system samverkar för att du ska vara frisk. När du är sjuk visar kroppen det genom att ge symptom. För att förstå vad dina symptom beror på beställer vårdgivaren en rad olika tester vid ditt vårdbesök, som ett komplement till din sjukdomshistoria och den fysiska undersökningen. Provtagningssvaren ger en vägledning till att ta reda på varför du är sjuk. På så vis kan du kan få rätt behandling. Samtidigt blir det möjligt att följa upp hur behandlingen har gått genom att göra nya tester och jämföra svaren.

I Sverige finns också olika typer av nationella screeningprogram där provtagning används förebyggande för att tidigt upptäcka tillstånd som annars skulle kunna innebära en risk för framtida ohälsa.

Provtagning är ett stort ämne inom de medicinska vetenskaperna och både de provtagningsmetoder och instrument som används vid landets laboratorier är under ständig utveckling. Analys av testsvar används även i olika typer av medicinsk forskning.

Olika provtagningsmetoder

Det finns omfattande metoder för att undersöka och analysera kroppens olika system och vävnader. Här går vi igenom primärvårdens vanligaste prover som är blodprov i fingret eller i armen, nasofarynxprov från näsan och svalget samt urinprov.

Blodprov

Ett blodprov kan visa om du har en pågående sjukdom. Det kan även visa om det finns en brist eller överskott av något ämne i förhållande till kroppens behov. Vanligtvis får du ta blodprov för att utreda sjukdom, men blodprov kan också göras vid en hälsoundersökning eller inför en läkemedelsbehandling eller operation.

Olika sätt att ta blodprov
Det finns flera sätt att ta blodprov, där de vanligaste är ett stick i armvecket eller i fingret.

Kapillärprov är ett snabbt stick i ett finger där några få droppar blod räcker för en första analys. Genom ett kapillärprov går det att få ett snabbt provsvar på ditt blodprov. Det visar om du har ett sjukdomstillstånd och om det är allvarligt.

Vid diabetes är det vanligt att göra egna självtester hemma med kapillärprov som visar det aktuella blodsockervärde.

Venöst prov tas i armvecket och kan fylla ett till flera provrör med blod. Det tar vanligtvis längre tid att få provsvar vid venprov eftersom det skickas iväg till laboratoriet för analys. Provsvaren är sedan en vägledning för det vidare utredningsarbetet.

Det går att mäta många olika typer av värden i blodet, här är ett urval i bokstavsordning:

  • Antikroppar ‒ när du har varit sjuk producerar kroppen specifika antikroppar som tyder på att kroppen har genomgått en infektion eller inflammation. Det gäller både vid bakteriell infektion och vid virusinfektion som exempelvis covid-19. Vid autoimmuna tillstånd som exempelvis ledgångsreumatism, celiaki och diabetes typ 1 bildas också antikroppar som går att se på ett blodprov.

  • CRP ‒ kallas också för snabbsänka och visar om det finns en pågående infektion eller inflammation i kroppen. Det är ett vanligt mått för att påvisa både förkylning, influensa och lunginflammation. Med hjälp av CRP är det enkelt att följa sjukdomsutveckling.

  • HbA1c ‒ kallas för långtidssocker och visar blodsockerhalterna de senaste två till tre månaderna. Det används vid utredning och behandling av diabetes.

  • Hemoglobin, B-hb ‒ är ett mått på blodvärdet vilket visar kroppens förmåga att transportera syre. Är det lågt kallas det för blodbrist (anemi). Det kan orsakas av blödning, inflammation samt vid brist på järn eller vitaminer.

  • Kalium ‒ mäter en del av saltbalansen i blodet. Måttet används vid utredning och uppföljning av njursjukdom, högt blodtryck eller andra hjärt- och kärlsjukdomar samt vid viss läkemedelsbehandling.

  • Kreatinin ‒ är ett vanligt prov inför för att se hur njurarna fungerar, exempelvis inför en läkemedelsbehandling och vid kontroll av hjärt- och kärlsjukdom.

  • Natrium ‒ mäter balansen av salt och vatten och är vanligt att mäta tillsammans med kalium och kreatinin. Kan visa om kroppen är uttorkad eller har för mycket vätska.

  • P-glukos ‒ blodsockermätning är ett vanligt prov för att utreda diabetes.

  • PSA ‒ är ett ämne som kommer från prostatakörteln och visar om det finns någon sjukdom i prostata.

  • TSH ‒ visar hur sköldkörteln fungerar. Höga värden kan exempelvis bero på hypotyreos, medan låga värden kan tyda på hypertyreos.
    Övriga blodvärden ‒ ibland kan fler värden vara intressanta, exempelvis vita blodkroppar (LPK), blodplättar (TPK) och sammansättning av blodkropparnas storlek och utseende.

Blodprovtagning är ett omfattande verktyg för att mäta olika markörer i blodet som visar hur du mår. Därför kan du också få mäta

  • levern- och gallvägarnas funktion

  • hormoner

  • vitaminer

  • mineraler

  • proteiner

  • läkemedel

  • alkohol

  • droger.

Blodet består av celler och vätska
Cellerna i blodet har olika funktion och kan delas in i röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Den vätska som omger cellerna heter blodplasma. Så småningom separerar sig cellerna från vätskan ‒ det som är kvar kallas för serum. Både celler, plasma och serum är viktiga komponenter som kan mätas och analyseras vid blodprovssvar. Det finns också proteiner i blodet som kan mätas med hjälp av blodprov.

Fasta inför blodprov
Inför en blodprovstagning kan du bli ombedd att fasta. Att fasta inför provtagning innebär att du varken äter eller dricker ett visst antal timmar före provet. Du kan också behöva avstå från vissa läkemedel, alkohol och nikotin. Om du ska göra fasteprov får du information i förväg om vad som gäller. Fasteprover kan du få göra vid diabeteskontroll, för att avläsa sockervärde i blodet men i de flesta fall behöver du inte fasta innan blodprov.

Svar på blodprov ‒ hur lång tid tar det?
Blodprovssvar kan ta olika lång tid beroende på om det skickas iväg till ett laboratorium eller kan avläsas direkt på mottagningen. Ett venöst blodprov där du har lämnat flera rör med blod tar i allmänhet lite längre väntetid för provsvar än ett kapillärt blodprov.

När du ska lämna blodprov för analys vid utredning av sjukdom så behöver du först få en remiss. Det finns även företag som erbjuder blodprov privat, utan remiss.

Nasofarynxprov

Ett nasofarynxprov kan hjälpa till att påvisa om du har en pågående infektion i luftvägarna, såsom lunginflammation eller bihåleinflammation, eller virusinfektion såsom covid-19. Provet utförs under pågående sjukdom, när slemhinnan bär spår av sjukdomsämnet för att utreda vilket virus eller bakterie som orsakar infektionen.

En provtagningspinne används för att ta prov från den bakre delen av näsan, från svalget, och ibland också från salivet. Det kan upplevas obehagligt eller smärtsamt av vissa. Provet skickas sedan iväg till ett laboratorium för odling. Svar på nasofarynxprov brukar ta 2 till 4 dagar.

Urinprov

Ett urinprov kan du göra hemma eller på mottagning. Du får instruktioner om hur du ska förbereda dig och gå tillväga beroende på vad som ska mätas. Urinprov kan analyseras med en urinsticka, ett så kallat snabbtest, då får du svar direkt. Eller så skickas det till laboratorium för analys. Då får du svar inom några dagar.

Det är vanligt att göra urinprov vid misstanke om

Det går också att göra drogtest via urinprov. Vissa snabbtester går att utföra hemma, exempelvis test för urinvägsinfektion, graviditetstest och klamydiatest.

Testa dig via Kry

Logga in via appen för att boka dina tester eller läs mer nedan om hur det går till vid respektive test.

Antikroppstest för covid-19 (venöst blodprov)
Kostnadsfritt hemtest av klamydia (urinprov)

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar
Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin