Ladda ned Ladda ned

Halsfluss, akut tonsillit

Halsfluss kan ge ordentligt ont i halsen. Du får ofta feber och kan känna att lymfkörtlarna strax under käklinjen är svullna. Men – inget ont som inte har något gott med sig – lyder ju ett ordspråk. Och när du har halsfluss är det faktiskt sant. Glass lindrar när det gör ont att svälja. På KRY kan du få hjälp vid halsfluss.

Halsfluss är en vanlig sjukdom som ofta går över av sig själv. Det är en inflammation i halsmandlarna som orsakas av virus eller bakterier. Virus är den vanligaste anledningen till att du blir sjuk. De bakterier som främst orsakar halsfluss är streptokocker.

Halsfluss är en sjukdom som oftast drabbar barn och unga. Du blir smittad genom direktkontakt med någon som är sjuk, indirekt via föremål eller om någon hostar eller nyser på dig. Symptomen kommer två till fyra dagar efter det att du blivit smittad.

Halsmandlarna är två mandelformade mjukdelar som finns bak i gommen – en på varje sida. De är en del av kroppens immunförsvar som skyddar mot infektioner. Eftersom de utgör kroppens första försvar mot virus och bakterier som kommer in via munnen är det lätt att de blir infekterade och inflammerade.

Lymfkörtlarna strax nedanför käken på båda sidor av halsen kan också svullna, och du känner det som två kulor som ömmar.

Halsfluss brukar gå över av sig själv inom tre till sju dagar.

Symptom på halsfluss orsakad av virus

Om det ett virus som ligger bakom din halsfluss innebär det ofta att du har en förkylning. Med vanliga förkylningssymptom som:

Symptom på halsfluss orsakad av bakterier

När det är bakterier som orsakat din halsfluss kan du ha:

  • feber
  • ont i halsen när du sväljer
  • svullna lymfkörtlar
  • vit beläggning på halsmandlarna.

Små barn visar ofta tecken på halsfluss genom att inte vilja äta eller dricka. De kan också ha feber, klaga på huvudvärk och att de har ont upp mot öronen och samt vara trötta.

Barn kan ha halsfluss som orsakats av bakterier utan att få några symptom. Småbarn under tre år drabbas sällan av halsfluss som beror på bakterier.

Oavsett om halsflussen beror på virus eller bakterier brukar den gå över av sig själv. Du kan må bättre genom att:

  • dricka mycket
  • gurgla med koksaltlösning
  • inte röka
  • ta febernedsättande och smärtlindrande läkemedel
  • vila
  • äta något kallt, som yoghurt eller glass.

Halsfluss är smittsamt och det är vanligast att bli sjuk under vintern och våren. Undvik att sprida smittan vidare genom att:

  • alla i en familj använder varsin handduk
  • byta tandborste om du har fått antibiotika mot halsfluss. Bakterier kan finnas kvar i tandborsten och göra att du blir sjuk igen.
  • diska nappar och annat som ditt barn stoppar i munnen om ditt barn har fått antibiotika för halsfluss
  • inte smaka på andras mat eller dricka ur andras glas
  • tvätta händerna ofta och noggrant.

Du kan få halsfluss igen. Det är ganska vanligt att halsflussen återkommer inom en månad. Det beror på att du har blivit smittad igen eller att det finns bakterier kvar i halsmandlarna. Om du har familj och någon ofta får halsfluss bör hela familjen undersökas eftersom vissa kan ha halsfluss och smitta andra utan att visa några symptom.

Halsfluss som orsakas av virus behandlas inte. Ofta blir du frisk inom en vecka. Har du blivit sjuk på grund av bakterier och mår väldigt dåligt kan antibiotika vara aktuellt. Men inte alltid.

Får du halsfluss ofta och har stora besvär kan det finnas skäl till att få operera bort halsmandlarna. Prata med din läkare om du tror att det kan hjälpa dig.

Ta kontakt med sjukvården om du:

  • har haft ont i halsen länge och inte har några andra symptom
  • har ont i halsen och feber i två dagar utan snuva, hosta eller täppt näsa
  • har ont i halsen och känner dig allt sämre
  • har ont i halsen, feber och små knottriga utslag på huden.

Sök vård direkt om du har:

  • mycket ont på ena sidan av halsen och det är svårt att gapa
  • nedsatt immunförsvar, vilket ofta hänger samman med att man tar mediciner som sänker immunförsvaret.
  • rådgivning
  • individuell bedömning, provtagning och recept beroende på provsvar.
Senast uppdaterad:
25 februari 2019
Granskare:
Joakim Röstlund, Medicinskt ansvarig läkare