Ladda ned Ladda ned
Innovation och utveckling - 27 feb 2019

VR-patienten Emma delar sin historia

VR-patient Emma delar sin historia

I över tio år har Emma Nilsson lidit av scenskräck. Med VR-glasögon och en KRY-psykolog på länk fick hon möta allt hon är rädd för, hemma i soffan. Jag började bara gråta, det var så starkt. Så verkligt, säger Emma Nilsson.

Emma Nilsson blickar ut över mötesrummet. Runt bordet sitter en handfull kollegor med ögonen på Emma. Situationen är bekant, och obehaget som värker i kroppen har blivit till en vana. Nu ska hon hålla sin presentation. Egentligen sitter Emma Nilsson hemma i köket i Stockholm med VR-glasögon, men scenen med kollegorna i mötesrummet känns så verklig att Emma Nilsson börjar gråta.

– Det är just de situationerna som har varit värst för mig. Där jag har alla ögon på mig. Kommer folk tycka att det är bra? Kommer de skratta? Har jag rätt tröja? Hur låter rösten? säger Emma Nilsson.

Tillfället i mötesrummet är Emma Nilssons andra session. Förutom ett inledande och avslutande samtal består behandlingen av fyra psykologledda sessioner med VR-glasögon där patienten ska tala inför folk i olika VR-miljöer. Den intensiva veckan efterföljs av fyra veckors självstudier. För Emma Nilsson var behandlingen ett steg i rätt riktning.

– Behandlingen har hjälpt mig mycket. Jag har identifierat mina problemområden och fått verktyg som gör att jag kan arbeta vidare framåt. Sen måste jag fortsätta att öva och hela tiden flytta fram utmaningen. VR-behandlingen var en kickstart, säger Emma Nilsson.

Det var på presentationer och föreläsningar under gymnasietiden hon började uppleva besvären av scenskräck. I kombination med prestationsångest skapade det en ond spiral. När Emma tänker tillbaka på tiden i gymnasiet där presentationerna avlöste varandra minns hon väl hur stark ångest det skapade.

– Det värsta med scenskräck är att det faktiskt hindrar en. Främst i arbetet och skolan men också i det sociala. Det var gråt och ofta ville jag bara vara hemma och sova och slippa presentationerna, samtidigt kunde jag inte sova för att jag var så stressad. Kroppen skrek bara nej, säger hon.

Behandlingen – som är ett pilotprojekt hos KRY - är en av de första i sitt slag. Metoden bygger på att patienten i en trygg miljö får exponeras för de miljöer och situationer som skapar psykiska och fysiska reaktioner hos patienten.

EA04-fb

Hanna Rohani, psykolog på KRY, har arbetat med Emma Nilsson under behandlingen. Hon tycker att en av de stora fördelarna med VR är att man lätt kan återskapa exponeringsmiljöerna.

– Man vill komma i gång med exponeringen, och inte fastna i att endast prata om problematiken, säger Hanna Rohani.

Som psykolog är det normalt svårt att följa med patienten på riktiga konferenser eller presentationer. Nu kan Hanna Rohani se vad patienten ser, se vart hon håller blicken och se om hon använder något säkerhetsbeteende som Hanna Rohani inför nästa session kan uppmärksamma henne om.

– Det här kommer bli vanligare framöver. Vi kommer säkert kunna använda VR-behandlingar mot flygrädsla och andra specifika fobier där det annars är svårt att få till riktiga situationer. Fler kommer att kunna bli hjälpta, säger Hanna Rohani.

För Emma Nilsson är VR i vården en naturlig del av utvecklingen.

– Det är ingen hemlighet att det går åt teknikens håll. Att söka hjälp för psykisk ohälsa har blivit lättare, säger Emma Nilsson

Hon har tidigare använt KRY-appen till samtal med psykolog. Det var efter samtalen med psykologen hon fick frågan att vara med i VR-behandlingen. Hennes bild av långa vårdköer och väntetider för att få prata med en psykolog är nu som bortblåst.

– Man kan gå in på appen och förhoppningsvis få en tid på några timmar, till och med på tio minuter om man man har tur, säger Emma Nilsson.

VR-miljöerna och plattformen som de styrs ifrån är framtagna av Warpin Media.