Utslag hos barn

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Vasiliki Vanky

, specialist i allmänmedicin

Medicinskt granskad

Barn kan få hudutslag, rodnader, röda prickar och blåsor på kroppen av många anledningar. Det kan bero på exempelvis allergier, eksem, svamp, virus eller bakterier. Många utslag försvinner av sig själva eller kan behandlas hemma, men ibland behövs läkemedel för att lindra besvären. Här har vi samlat några vanliga förklaringar till utslag hos barn.

När bör jag söka vård?

Vi på Kry kan hjälpa dig med många olika sorters hudutslag. Vi gör alltid en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det ni berättar. Vi ser sedan till att ditt barn får rätt typ av vård.

Sök vård hos oss om:

  • du är osäker på vad som orsakat utslagen eller känner oro över barnets besvär.

  • ditt barn har hudreaktioner och infektioner som inte går över eller lindras av receptfri behandling.

  • ditt barn har symptom på anmälningspliktiga sjukdomar som kräver smittspårning, till exempel mässling eller röda hund. 

Sök vård akut om barnet:

  • är kraftigt allmänpåverkat eller har hög feber.

  • har hjärtklappning och tryck över bröstet.

  • har andningsbesvär.

  • har magsmärtor.

  • har svimningskänsla med blodtrycksfall.

  • har kalla händer och fötter till följd av försämrad blodcirkulation.

Ring 112 eller besök en akutmottagning vid en plötslig allergisk hudreaktion som kan vara tecken på anafylaktisk chock, eftersom det kan vara ett livshotande tillstånd

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så bokar du tid på Kry

1. Boka ett möte
Starta din bokning genom att logga in med BankID. Berätta vad du eller ditt barn behöver hjälp med och välj en tid som passar.

2. Få hjälpen du behöver
Vi kan behandla många symptom via ett videomöte i appen. Du får snabbt en tid på någon av våra vårdcentraler vid behov.

3. Vad händer sen?
Återbesök erbjuds och bokas när det finns behov av uppföljning. Vi förnyar recept på läkemedel, utfärdar intyg eller remitterar dig till vidare vård om du behöver. 

Allmänt om utslag hos barn

Utslag är ofta ett av flera symptom vid olika barnsjukdomar. Virusinfektioner som vattkoppor, tredagarsfeber och höstblåsor kännetecknas alla av olika utslag. Det gäller även bakterieinfektioner som svinkoppor och scharlakansfeber. Svampinfektioner och skabb är andra vanliga förklaringar till hudutslag hos barn.

Hudutslag som orsakas av insektsbett eller allergier brukar blossa upp fort. Nässelutslag, värmeutslag och hudreaktioner som beror på läkemedel kan också komma plötsligt i form av röda prickar, fläckar eller knottror hos barn. Långvariga hudbesvär beror ofta på torr hud eller eksem.

Spädbarn får lätt tillfälligt små, röda prickar och andra utslag på kroppen. Utslag hos en bebis kan till exempel vara reaktioner på mat och dryck. Röda kinder kan bero på eksem eller virusinfektioner.

Ibland kan födelsemärken misstas för utslag, om de uppstår under de första veckorna eller levnadsåren. Storkbett ger till exempel röda märken eller fläckar på huden och en så kallad mongolfläck kan likna ett blåmärke.

Virusinfektioner med bildguide

Virusutslag kan vara ett av flera symptom i samband med olika barnsjukdomar. Men virus kan även orsaka lokala hudreaktioner som inte påverkar barnets allmäntillstånd. Här tar vi upp några exempel på vanliga virusinfektioner som kan ge utslag i ansiktet eller på kroppen hos barn.

Röda hund och mässling är numera ovanliga barnsjukdomar i Sverige eftersom de ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, men vi inkluderar ändå information om hudutslagen här.

  • Vattkoppor
    Vattkoppor är en mycket smittsam virussjukdom som kännetecknas av röda, kliande utslag med vätska i mitten. Utslagen brukar först komma på bröstet eller magen och kan sprida sig över hela kroppen. Andra vanliga symptom är feber, huvudvärk och trötthet. Sjukdomen brukar läka av sig själv efter ett par veckor. Barn som får vattkoppor i övre tonåren kan däremot behöva virushämmande läkemedel – de kan minska risken för komplikationer.

    Bild på vattkoppor: Röda utslag som blir vätskefyllda och ofta kliar.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Röda hund
    Röda hund är en smittsam virussjukdom som brukar ge blåröda eller bruna hudutslag i ansiktet, på armarna och benen. Andra vanliga symptom är feber, snuva, ledvärk och svullna lymfkörtlar. Röda hund ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och är därför en ovanlig sjukdom i Sverige. Om ditt barn ändå drabbas ska du kontakta vården – röda hund lyder under smittskyddslagen.

    Bild på röda hund: Röda utslag som börjar i ansiktet och snabbt sprids över kroppen.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Mässling
    Mässling är en mycket smittsam virussjukdom med ljusröda hudutslag som först brukar komma i ansiktet och sedan sprider sig över kroppen. Utslagen blir mörkare efter hand och kan flyta ihop. Andra vanliga symptom är hög feber, som kan komma och gå, torrhosta och känsliga ögon. Mässling ingår också i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige och är därför en ovanlig sjukdom här. Om ditt barn ändå drabbas ska du kontakta vården direkt – mässling lyder under smittskyddslagen. Sjukdomen kan bli allvarlig och ibland livshotande.


    Bild på mässling: Röda storfläckiga utslag som börjar i hårfästet vid öronen och sprids över kroppen.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Tredagarsfeber
    Tredagarsfeber är en virussjukdom som brukar ge små, ljusröda utslag på magen och ryggen, ibland över hela kroppen. De visar sig efter ungefär tre dagar med hög feber. Tredagarsfeber drabbar i allmänhet barn som är mellan sex månader och två år gamla. Utslagen brukar inte klia – barnets virusprickar försvinner ofta efter ett par dagar när febern har gett med sig.

    Bild på tredagarsfeber: Blekrött utslag, småfläckigt som börjar på bål och hals och kan sprida sig till armar och ben.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Femte sjukan
    Femte sjukan är en virussjukdom som kan ge rodnad eller utslag på kinderna hos barn. Utslagen sprider sig sedan till armarna och benen. Andra vanliga symptom är feber, trötthet, huvudvärk, diarré, illamående och kräkningar. Sjukdomen drabbar främst barn i skolåldern och utslagen försvinner för det mesta efter en vecka, men ibland tar det längre tid.

    femte-sjukan-barn-med-ljus-hud

    Bild på femte sjukan: Kraftigt rodnande "slappa kinder" med ett fläckigt utslag som girlanger över kroppen.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Höstblåsor
    Höstblåsor är en virusinfektion som orsakar utslag och blåsor, främst i och runt munnen på barn. Blåsorna kan klia och även sitta på händerna, handflatorna, fötterna, fotsulorna och stjärten. Andra vanliga symptom är dålig aptit, feber, halsont och trötthet. Höstblåsor förekommer mest på sensommaren och hösten. Blåsorna brukar försvinna efter en vecka.

    Höstblåsor på finger med ljus hud


    Bild på höstblåsor: Blåsor i mun, på tunga och slemhinna samt handflator och fotsulor. Börjar som röda utslag som övergår i blåsor och sår.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Medaljongsjuka
    Medaljongsjuka, som även kallas fjällros eller pityriasis rosea på läkarspråk, börjar som regel med ett ovalt, rosa utslag på överkroppen, överarmarna eller låren. Därefter kommer många, något mindre utslag på samma del av kroppen. Utslagen brukar fjälla och kan även klia. Sjukdomen orsakas troligen av ett virus. Den är inte smittsam och barnet kan bara få den en gång, ofta efter en luftvägsinfektion. Medaljongsjuka läker för det mesta av sig själv inom sex veckor.

Medaljongsjuka på överkropp


Bild på medaljongsjuka. En primärmedaljong, rodnad och fjällande ca 2-10 cm stor. Små ljusröda mindre medaljonger efter 1-3 veckor med symetrisk spridning på armar, bål och lår. Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Covid-19
    Utslag kan vara ett av flera symptom vid covid-19 som orsakas av viruset corona. I skrivande stund finns uppgifter om att det kan röra sig om hudfärgade blåsor eller lila utslag som exempelvis kan sitta på händerna eller fötterna. Feber och hosta är vanligare symptom än utslag i samband med corona, men sjukdomen har en komplex symptombild som inkluderar många olika besvär. Barn får ofta lindriga förkylningssymptom, men kan även må illa, få diarré eller värk i kroppen.

    Kontakta alltid sjukvården vid utslag som du tror kan vara kopplade till corona det gäller särskilt barn eftersom de ofta får mindre uttalade sjukdomssymptom än vuxna. Covid-19 är en mycket smittsam virussjukdom som lyder under smittskyddslagen.

Bakterieinfektioner med bildguide

Utslag kan vara ett av flera symptom vid sjukdomar som orsakas av bakterier. Hos barn är scharlakansfeber ett relativt vanligt exempel. Bakterier kan även leda till hudreaktioner utan att skapa en allmän sjukdomskänsla, som vid svinkoppor.

  • Svinkoppor
    Svinkoppor är en ofarlig men smittsam hudinfektion. Kopporna brukar först se ut som små, röda prickar och utvecklas sedan till vätskefyllda, kliande blåsor. Vätskan tjocknar till var innan den torkar och får en gulbrun sårskorpa. Allra vanligast är utslag i ansiktet – bakom öronen, runt näsan eller munnen – men de kan även dyka upp på andra ställen. Svinkoppor är särskilt vanliga under sommaren eftersom kopporna lätt sprids med badvatten och värme. Det är oftast stafylokocker som orsakar svinkoppor, men ibland även streptokocker. I de flesta fall kan du behandla kopporna själv med noggrann hygien.

    Svinkoppor i ansikte på barn med ljus hud

    Bild på svinkoppor: Rodnader och blåsor som blir sår med honungsfärgade sårskorpor
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Scharlakansfeber
    Scharlakansfeber är en smittsam bakteriesjukdom. Den ger inte alltid tydliga symptom, men visar sig ofta i form utslag på kroppen. Det brukar börja med halsont och en röd, prickig så kallad smultrontunga. Efter några timmar eller dagar uppstår små, röda knottror som ofta sitter i armhålorna eller vid ljumskarna. Utslagen kan sprida sig och då kan knottrig hud täcka stora delar av kroppen. Scharlakansfeber orsakas av en sorts streptokocker som sprids genom droppsmitta, till exempel via hosta, nysningar och föremål. Sjukdomen behandlas med antibiotika.

    Bild på scharlakansfeber: Röda upphöjda små utslag som känns som ett fint sandpapper. Börjar i armhålor och ljumskar och sprids över kroppen.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

Svampinfektioner med bildguide

Jästsvamp finns naturligt i tarmen, hudens talgkörtlar, munnen och underlivet. Ibland kan svampen föröka sig och orsaka besvär, till exempel om den normala bakteriefloran förändras eller om immunförsvaret försvagas i samband med en antibiotikabehandling. Annan svamp, som inte finns i kroppen från början, kan till exempel spridas från djur.

Små barn får oftare svampinfektioner än äldre barn och vuxna.

  • Torsk
    Torsk är en ofarlig svampinfektion i munnen som är vanligast hos barn under ett år. Svampen brukar ge en vit hinna eller vita fläckar på tungan eller i munhålan. Om svampen sprider sig till tarmarna kan den ibland orsaka rodnad och irritation på stjärten. Torsk går ofta över av sig själv, men det är viktigt att rengöra nappar och annat som barnen har i munnen – de ska helst kokas dagligen för att minska risken för smittspridning. Vid amning kan svampen sprida sig från barnets mun till dina bröstvårtor. Då är det viktigt att hålla brösten torra och rena.

    Bild på torsk: Vit beläggning och prickar i munslemhinnan och på tungan.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Ringorm
    Ringorm är en ofarlig svampinfektion som kännetecknas av ringformade, kliande utslag som brukar fjälla i kanten. Barn smittas oftast av djur som katter, hundar, marsvin och kaniner. Infektionen smittar sällan mellan människor, men det kan förekomma vid exempelvis kontaktidrott som brottning. Ringorm kan ofta behandlas med receptfri, svampdödande salva som finns på apotek. Namnet ringorm kommer från de röda, ringformade hudutslagen.

    ringorm-pa-ljus-hud

    Bild på ringorm: Runt utslag med lätt upphöjda fjällande kanter.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

Eksem, allergier och nässelutslag med bildguide

Eksem

Eksem hos barn kan se olika ut och sitta på olika delar av kroppen. De kan vara allergiska eller icke-allergiska, tillfälliga eller återkommande. Gemensamt för alla eksem är att hudens översta lager är känsligare än normalt och har skadats av exempelvis uttorkning eller allergiframkallande ämnen. Det leder till röda, fjällande och kliande utslag. Ibland uppstår även vätskefyllda blåsor som kan bilda sårskorpor om barnet kliar sönder blåsorna.

För att läka behöver huden smörjas in regelbundet med mjukgörande salva som finns receptfritt på apotek. Ibland behövs även kortisonsalva, men använd inte kortison till barn som är yngre än två år utan att först rådgöra med läkare.

För att lindra eksem är det viktigt att inte duscha eller bada för ofta eftersom vatten och tvål torkar ut huden. Klådan gör förstås att barnet vill klia, men kliandet förvärrar besvären – det bildas lätt sår där bakterier får fäste. Bakterierna kan orsaka en infektion som kräver läkemedelsbehandling.

Eksem försvinner ofta när barnet blir äldre, men vissa får bestående besvär.

  • Atopiskt eksem – böjveckseksem
    Atopiskt eksem kallas även böjveckseksem eller barneksem. Det är en vanlig inflammation i huden som ger röd, torr och kliande hud hos barn. Besvären uppstår särskilt ofta i hudveck eller ansiktet, men även på andra delar av kroppen. Atopiskt eksem har en koppling till ärftlighet, allergi och astma.

    Atopiskt eksem i armveck på ljus hud

    Bild på atopiskt eksem: Kliande torr rodnad hud uppkommer ofta i böjveck.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Blöjeksem
    Blöjeksem eller blöjutslag är vanliga hos små barn. Typiska symptom är torra, röda, fjällande och knottriga utslag som kliar. Besvären beror oftast på att huden utsätts för fukt, urin och avföring. Ibland uppstår eksem om blöjan skaver mot huden. För att undvika blöjeksem är det viktig att byta blöja ofta och låta huden lufta så att den håller sig torr.

    Bild på blöjeksem: Rodnad, torr och ibland sprucken hud med rodnande utslag. Ibland fuktigt vid svampangrepp.

    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Kontakteksem
    Kontakteksem ger röd, kliande hud och kan även se ut som små blåsor. Besvären uppstår ofta på händerna, men andra delar av kroppen kan också drabbas. Eksemen kan komma snabbt om barnet kommer i kontakt med något som det är överkänsligt mot. Det kan till exempel vara nickel, krom, latex eller parfym. Kontakteksem kan även växa fram långsamt i takt med att hudens skyddande barriär försvagas. Kontakteksem kan vara antingen allergiska eller icke-allergiska.

    kontakteksem-pa-hand-med-ljus-hud

    Bild på kontakteksem: Rodnad, torr och ibland sprucken irriterad hud som kliar.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Skorv eller mjälleksem
    Skorv och mjälleksem är så kallade seborroiska eksem. Hos små barn brukar besvären kallas för skorv och hos äldre barn för mjälleksem. Skorv och mjälleksem gör att huden blir röd, kliar och fjällar. Små barn brukar få gulvita och feta fjäll – äldre barn får röda och torra fjäll. Besvären uppstår där det finns många talgkörtlar i huden, till exempel på huvudet, ögonbrynen eller ögonlocken. Där det finns talgkörtlar finns även jästsvamp naturligt i huden. De har en koppling till varandra och svampen kan orsaka eksem.

    Bild på skorv/mjälleksem: Mjällkakor i hårbotten, fnasig hud och rodnad med klåda i panna, ögonbryn och ansikte.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

Allergier

Allergi beror på överkänslighet mot ett eller flera ämnen. De allergier som orsakar hudutslag och klåda är som regel födoämnesallergi eller kontaktallergi. Allergi och eksem har ofta en koppling till varandra – olika allergen kan till exempel leda till eller förvärra eksem.

Det finns läkemedel som kan lindra besvären, men det handlar främst om att undvika allergiframkallande ämnen. Vid allvarlig födoämnesallergi eller latexallergi kan barnet behöva vård snabbt.

  • Födoämnesallergi
    Födoämnesallergi eller matallergi är vanligast hos barn under tre år. Då handlar det oftast om allergi mot komjölksprotein och ägg, som i många fall växer bort innan skolåldern. Andra allergier som kan komma tidigt och finnas kvar genom livet är exempelvis fiskallergi, jordnötsallergi och allergi mot så kallade trädnötter. Vid födoämnesallergi kan utslag vara ett av flera symptom – svullnad i läppar och hals eller illamående, magsmärtor och diarré är andra vanliga besvär. Små barn kan även tappa aptiten och gå ner i vikt.

  • Kontaktallergi
    Kontaktallergi innebär att huden reagerar med utslag och klåda om den kommer i kontakt med exempelvis nickel, krom, latex, parfym eller kemikalier. Risken att drabbas ökar vid eksem som redan innebär att hudens skyddande barriär är försvagad.

I allvarliga fall kan födoämnesallergi eller latexallergi leda till anafylaktisk chock. Då kommer symptomen snabbt. Det brukar börja med klåda i handflatorna, fotsulorna eller ansiktet som inom kort följs av hjärtklappning, andningsbesvär, magsmärtor, blodtrycksfall och försämrad blodcirkulation. Anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd som kräver vård omedelbart – ring 112 och invänta ambulans.

Nässelutslag

Nässelutslag är upphöjda, hudfärgade eller ljusröda hudutslag som kliar. De brukar komma plötsligt – antingen som enstaka utslag eller på större hudområden.

Nässelutslag kan ha många olika förklaringar som antingen är allergiska eller icke-allergiska. Hos barn beror nässelutslag ofta på virusinfektioner – utslagen är särskilt vanliga i samband med förkylningar men kan även förekomma vid exempelvis coronavirus som orsakar covid-19.

Utslagen kan också vara en reaktion på födoämnen som ägg, mjölkprotein, fisk och nötter. Huden kan även reagera på exempelvis läkemedel, stress, värme eller kyla. Utslagen försvinner som regel av sig själva, men vid långvariga besvär kan barnet ibland behöva läkemedelsbehandling.

nasselutslag-pa-barn-med-ljus-hud

Bild på nässelutslag: Rodnande upphöjda områden som kliar och flyttar på sig.
Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

Djur- och insektsbett med bildguide

Myggor, getingar och andra små djur kan bita, sticka eller bränna och ge tillfälliga utslag på kroppen. För det mesta handlar det om enstaka hudreaktioner som kännetecknas av övergående rodnad, svullnad och klåda. Parasiter som skabb kan ge mer långvariga besvär på större delar av kroppen.

Vid överkänslighet mot exempelvis getingstick kan barnet behöva vård snabbt.

  • Skabb
    Skabb är en liten parasit som kryper in i huden och orsakar klåda. Det är även vanligt att få små röda knottror, blåsor eller eksemliknande utslag på huden. Stora mängder skabb kan även fjälla och ge sårskorpor. Skabb kan sitta var som helst på kroppen, men sätter sig ofta på handleden eller mellan fingrar och tår. Barn som får skabb brukar smittas genom nära kroppskontakt. Skabb kan behandlas med receptfria läkemedel, men för att bli av med djuren krävs även noggrann rengöring av bland annat kläder och textilier.

    skabb-i-hand

    Bild på skabb: Klåda med små rodnande utslag ibland och skabbgångar mellan fingrar, runt handleder i händer och tår.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Fästingar
    Fästingar som biter sig fast i huden kan orsaka svullnad, rodnad och klåda. De flesta fästingbett är ofarliga, men upp till var tredje fästing bär på borreliabakterien som ibland överförs till människor. Borrelia kan ge symptom en kort tid efter bettet, men det kan också dröja flera veckor. Den vanligaste hudreaktionen vid borrelia är en ljusröd ring runt bettet som långsamt blir större. Andra symptom är exempelvis huvudvärk, feber och ledvärk. Borrelia hos barn kan ibland även orsaka en blåröd svullnad eller knöl som kan sitta på exempelvis örsnibben eller bröstvårtan. Borrelia behandlas med antibiotika.

    Bild på borrelia: Rodnat ringformat utslag som ökar i storlek.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Getingar, myggor och andra insekter
    Insektsbett från exempelvis myggor, bromsar, bin, getingar och humlor kan orsaka svullnad, rodnad och klåda. Vissa insektsbett kan göra ont och ge större svullnader, men hudreaktionerna är som regel inte farliga och brukar försvinna inom någon eller några dagar. Du kan lindra besvären med receptfria läkemedel som finns på apotek, exempelvis alsolsprit, kylbalsam eller antihistamin.

    Allergi mot exempelvis getingstick är ovanligt, men i allvarliga fall kan överkänslighet leda till anafylaktisk chock. Då kommer symptomen snabbt. Det brukar börja med klåda i handflatorna, fotsulorna eller ansiktet som inom kort följs av hjärtklappning, andningsbesvär, magsmärtor, blodtrycksfall och försämrad blodcirkulation. Anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd som kräver vård omedelbart – ring 112 och invänta ambulans.

  • Badklåda som orsakas av parasiter
    Badklåda eller simmarklåda kan drabba både barn och vuxna, men förekommer oftare hos barn. Det är en övergående reaktion som orsakas av mikroskopiska parasiter som kan finnas i bräckt vatten och sötvatten. De kan ge myggbetsliknande utslag som kliar och ibland bildar blåsor. Besvären kräver ingen behandling utan försvinner av sig själva inom en vecka eller två.

Vårtor och mollusker med bildguide

Vårtor och mollusker är ofarliga hudreaktioner som brukar vara lätta att känna igen. De orsakas av virus och visar sig i form av typiska förhöjnader i huden som kan sitta kvar i flera månader, ibland längre.

  • Vårtor
    Vårtor är som regel runda, ofta utstående utslag som kan vara ömma och klia. De brukar ha en hård kant och vara mjukare i mitten, ibland med små svarta prickar. Vårtor är vanligast på händerna och fötterna, men kan även förekomma på andra delar av kroppen. Vårtor orsakas av virus och sprids ofta genom direktkontakt eller indirekt via exempelvis golv i simhallar och omklädningsrum. De försvinner i allmänhet av sig själva, men det kan ta lång tid. Du kan även behandla med receptfria läkemedel.

    Vårtor på hand med mörk hud

    Bild på vårtor: Runda utstående eller plana hudfärgade förändringar ofta på händer eller fötter men kan komma på hela huden.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

  • Mollusker
    Mollusker är små hudfärgade eller ljusröda, förhöjda knottror. Barn får ofta mollusker i ansiktet, på armarna, magen eller i nacken. Knottrorna är ungefär 2–5 millimeter stora och kan ha en liten grop i mitten.Mollusker orsakas av virus som oftast sprids via direktkontakt. De brukar försvinna av sig själva efter sex till tolv månader, men kan också sitta kvar längre.

    Bild på mollusker: Hudfärgad utväxt med en central mindre grop oftast på bål, axiller och böjveck man kan komma på andra delar av kroppen.
    Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd.

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar

Vanliga patientfrågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Vasiliki Vanky, specialist i allmänmedicin

Relaterat:

EksemAllergiHöstblåsorRingormSvinkoppor Vattkoppor

Relaterade artiklar

Barn och familj – 22 sep. 2020

5 vanliga utslag hos barn – symptom, orsak och behandling

Det är helt naturligt att bli orolig om ditt barn får utslag på kroppen – men den goda nyheten är att de flesta är ofarliga och kan behandlas hemma.

Läs mer