Kry-logo
Ladda ned
Scharlakansfeber
Bild på scharlakansfeber på arm ©DermNet New Zealand med tillstånd.

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber är en smittsam bakteriesjukdom som främst drabbar barn. Om du som vuxen smittas av samma bakterier är det vanligare att få halsfluss. Scharlakansfeber kännetecknas av hög feber, halsont, hudutslag och röd, glansig tunga med upphöjda prickar. Magont, illamående och kräkningar är också vanliga symptom. Sjukdomen behandlas med antibiotika.

Vad är scharlakansfeber?

Scharlakansfeber förekommer främst hos barn i åldrarna 3–10 år. Det är numera en relativt ovanlig sjukdom som orsakas av samma streptokockbakterier som även kan ge exempelvis halsfluss hos både barn och vuxna. Smittan sprids via luftburna droppar i samband med hosta och nysningar eller genom direktkontakt med en smittad person.

Scharlakansfeber behandlas med antibiotika – det finns inget vaccin mot sjukdomen. Vid antibiotikabehandling avtar symptomen snabbt och efter två dygn är du inte längre smittsam. Utan antibiotikabehandling kan streptokockbakterier smitta i flera veckor. Vissa får inga symptom alls och kan därmed vara smittbärare utan att själva veta om att de är sjuka.

Det händer att samma person får scharlakansfeber flera gånger. Du blir alltså inte immun, men det är ovanligt med återkommande scharlakansfeber.

Symptom vid scharlakansfeber

Scharlakansfeber har oftast en inkubationstid på 2–4 dagar, det vill säga tiden från smittotillfället till första symptom. Sjukdomen börjar som regel med hög feber som kommer plötsligt. Det gör ont i halsen och känns svårt att svälja. Ett typiskt kännetecken vid scharlakansfeber brukar vara röd, glansig tunga och även upphöjda prickar på tungan. Det kallas för smultrontunga. Magont och illamående är andra vanliga symptom.

Efter något dygn bildas små röda utslag som först brukar synas i ljumskarna och armhålorna innan de sprider sig över kroppen. Utslagen kan flyta ihop och göra att kinderna och andra delar av huden får en rodnande eller rödflammig färg. Däremot är det vanligt att vara vit eller blek vid och runt munnen.

Utslagen känns som sandpapper eller små knottror. Efter ungefär 2–4 veckor kan utslagen börja fjälla, särskilt på fingrarna, tårna, i handflatorna eller under fötterna.

Vanliga symptom vid scharlakansfeber:

  • hög feber
  • halsont
  • svullnad i och utanpå halsen
  • gulvit beläggning på tungan som sedan övergår i smultrontunga
  • små, knottriga hudutslag som efter hand kan fjälla
  • rödflammiga utslag i huden
  • magsmärtor, illamående och kräkningar
  • huvudvärk
  • ibland smärta i öronen, särskilt hos små barn.

Lindrig scharlakansfeber kan förekomma utan feber, svårigheter att svälja, smultrontunga eller andra tydliga symptom. Ibland kan fjällande hud vara det enda tecknet på sjukdom.

Andra tänkbara förklaringar

Halsfluss och körtelfeber ger delvis samma symptom som scharlakansfeber, men utan knottriga hudutslag och smultrontunga. Öroninflammation kan likna scharlakansfeber hos små barn som inte har andra tydliga symptom.

Utslagen vid scharlakansfeber kan påminna om hudreaktioner som orsakas av andra bakterier eller virus. Feber och små röda prickar kan ibland vara tecken på exempelvis mässling, tredagarsfeber eller femte sjukan. I mer ovanliga fall kan det röra sig om röda hund. Nässelutslag och värmeutslag kan också orsaka röda prickar, fläckar eller knottror. Eksem och allergier är andra vanliga förklaringar till olika hudreaktioner.

Orsaker till scharlakansfeber

Scharlakansfeber orsakas av en sorts streptokocker. Du blir smittad genom direktkontakt med någon som är sjuk, luftburna droppar eller smittade föremål. Samma bakterier kan även orsaka exempelvis halsfluss.

Scharlakansfeber och halsfluss ger ofta delvis samma symptom, men vid scharlakansfeber uppstår det även en inflammation i huden som orsakar utslag och rodnad. Det beror på att bakterierna ibland utsöndrar ämnen som påverkar huden.

Utredning och behandling

Scharlakansfeber brukar vara lätt att känna igen om sjukdomen ger de typiska symptomen i form av smultrontunga, rodnad i svalget och sandpappersliknande utslag. När symptomen är mindre tydliga undersöks munnen, svalget och halsens utsida. Ibland görs ett snabbtest eller andra svalgodlingar för att konstatera streptokocker.

Scharlakansfeber behandlas med antibiotika – efter ett par dagars behandling smittar inte bakterierna längre.

Vad du själv kan göra

Bakterier som orsakar scharlakansfeber smittar lätt. Därför är det viktigt att undvika smittspridning genom att tvätta händerna ofta och försöka hålla fysiskt avstånd till personer som eventuellt bär på smitta. Barn ska helst inte leka för nära varandra, dricka ur samma glas eller använda samma leksaker förrän antibiotikabehandlingen har hunnit verka.

Vid feber och halsont är det bra att vila och dricka ordentligt. Varm dryck kan kännas lenande för halsen, men även något kallt som exempelvis glass eller yoghurt. Välj gärna flytande kost om det känns svårt att svälja.

Sugtabletter kan lindra symptomen vid halsont. På apotek finns även receptfria, smärtstillande och febernedsättande läkemedel – de förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären. Rådgör gärna med apotekspersonalen så att du är säker på vilket läkemedel som passar ditt barn bäst. Tänk på att barn och ungdomar under 18 år inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

Så här kan du minska risken för smittspridning:

  • tvätta händerna ofta och dela inte handduk med andra
  • smaka inte på andras mat och drick inte ur andras glas
  • byt tandborste eftersom bakterier kan finnas kvar i tandborsten
  • diska nappar och annat som ditt barn stoppar i munnen
  • stanna hemma två dygn efter påbörjad antibiotikakur, det gäller även barn som exempelvis går på förskola.

Då bör du söka vård

Sök vård om du misstänker att du eller ditt barn har scharlakansfeber. Var särskilt uppmärksam på feber, halsont, smultrontunga och knottriga hudutslag.

Sök vård om du tror att du eller ditt barn har fått komplikationer efter scharlakansfeber. Det är ovanligt, men kan ibland visa sig i form av exempelvis blod i urinen, svullna ben, andfåddhet eller ledvärk.

Sök vård akut om du eller ditt barn har mycket ont på ena sidan av halsen och svårt att gapa. Det gäller även vid halsont i kombination med frossa eller andningsbesvär. Om du eller ditt barn dreglar och har svårt att svälja saliv krävs också vård omedelbart.

Vid misstanke om smittsam luftvägssjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid scharlakansfeber. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina eller barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Vasiliki Vanky

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad:

Relaterat:

Halsfluss
Utslag hos barn
Körtelfeber