Kry-logo
Födoämnesallergi, matallergi

Födoämnesallergi, matallergi

Födoämnesallergi eller matallergi beror på överkänslighet mot ett eller flera ämnen – kroppen kan reagera på exempelvis ägg, skaldjur eller nötter. Klåda och svullnad i munnen och halsen är vanliga symptom, men även magbesvär och hudreaktioner. Det finns läkemedel som kan lindra besvären, men det handlar främst om att undvika allergiframkallande ämnen. Vid akuta reaktioner kan du behöva vård snabbt.

Om du eller någon i din närhet visar symptom på anafylaktisk chock ska du alltid söka vård akut – ring 112 och invänta ambulans.

Allmänt om födoämnesallergi

Alla typer av allergi innebär att kroppen reagerar på ett eller flera ämnen, så kallade allergen, som frigör histamin i slemhinnorna. Då vidgas blodkärlen och slemhinnan svullnar. När det gäller födoämnesallergi kan reaktionerna variera kraftigt. I lindrigare fall kan du till exempel få tillfälliga utslag vid allergi, känna att det kliar i munnen, få en svullen läpp eller ont i magen. I allvarliga fall kan andningen och blodcirkulationen påverkas – tillståndet kan bli livshotande och kräva vård akut.

Födoämnesallergi eller matallergi är vanligast hos barn under tre år. De första levnadsåren handlar det oftast om allergi mot komjölksprotein och ägg, som i många fall växer bort innan skolåldern. Andra allergier som kan komma tidigt och finnas kvar genom livet är exempelvis fiskallergi, jordnötsallergi och allergi mot så kallade trädnötter. Bland vuxna är skaldjursallergi och allergi mot frukter och grönsaker allra vanligast.

Jordnötter, trädnötter och skaldjur är exempel på födoämnen som ibland kan orsaka anafylaktisk chock.

Födoämnesallergi är relativt ovanligt i förhållande till andra typer av allergier. Det är betydligt fler som reagerar mot viss mat, men det handlar oftare om födoämnesintolerans eller födoämnesöverkänslighet. Veteallergi och spannmålsallergi ska till exempel inte blandas ihop med glutenintolerans, så kallad celiaki.

Symptom vid födoämnesallergi

Födoämnesallergi kan orsaka olika symptom. Vissa får lättare besvär som snart går över, andra kan reagera mycket starkt och behöva vård direkt. Det är vanligt att få svullna läppar och klåda eller svullnad i munnen och halsen. Din allergi kan även visa sig i form av magbesvär eller klåda och allergiska utslag på kroppen. Små barn kan även tappa aptiten och gå ner i vikt.

Om du får en allergisk reaktion av att du ätit eller druckit något som du inte tål kan du få symptom direkt, men ibland dröjer det några timmar eller till och med något dygn innan besvären visar sig. I ovanliga fall räcker det med att andas in ett allergiframkallande ämne för att omedelbart få en stark reaktion – till exempel matos från fisk, ett knäckt ägg eller jordnötter som finns i samma rum.

Vanliga reaktioner vid födoämnesallergi:

Anafylaktisk chock, som även kallas anafylaxi, är en livshotande reaktion som kräver vård omedelbart. Anafylaktisk chock orsakas ofta av födoämnen. För barn handlar det i allmänhet om mjölk, ägg, jordnötter och trädnötter medan vuxna främst reagerar på skaldjur, jordnötter och trädnötter. Symptomen kommer snabbt – det brukar börja med klåda i handflator och fotsulor. Inom kort får du hjärtklappning, andningsbesvär, magsmärtor, blodtrycksfall och försämrad blodcirkulation.

Andra tänkbara förklaringar

Symptom som klåda eller magbesvär behöver inte betyda att du är allergisk – ofta handlar det om överkänslighet eller intolerans, till exempel laktosintolerans eller celiaki. Både magen och huden är känsliga och kan reagera kraftigt men övergående på exempelvis variation i kosten. IBS och olika mag-tarmsjukdomar kan ge liknande symptom som vid matallergi.

Känslighet mot så kallade biogena aminer, till exempel histamin, kan ge reaktioner som påminner om allergi eller matförgiftning. Personer med histaminintolerans kan reagera mot höga histaminhalter i exempelvis öl och vin, tonfisk och makrill.

Allergi kan orsaka plötsliga utslag på kroppen, men även virusutslag kan blossa upp fort och förväxlas med allergi. Ibland kan symptom som liknar födoämnesallergi även handla om astma eller atopiskt eksem.

Orsaker till födoämnesallergi

Allergi hos både barn och vuxna orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar mot vissa ämnen som den egentligen borde tåla. Då frigörs histamin och andra ämnen i kroppen som gör att blodkärlen vidgas och slemhinnorna svullnar.

Allergi mot mat har inte alltid tydliga förklaringar, men ärftlighet innebär en ökad sårbarhet för allergi. Det finns även en koppling mellan atopiskt eksem och födoämnesallergi liksom mellan astma och födoämnesallergi. Ibland kan en överkänslighetsreaktion bero på att du inte är van att äta en viss sorts nöt eller frukt.

Vissa drabbas av så kallad korsallergi – har du till exempel pollenallergi kan du även reagera på ett födoämne som innehåller snarlika allergener. Om du är allergisk mot björkpollen är det vanligt att reagera på trädnötter eller frukter, till exempel stenfrukter som äpplen och plommon eller andra frukter som bananer och kiwi. Är du allergisk mot gråbo kanske du är känsligare för selleri, morötter, vitlök, paprika eller persilja.

Exempel på födoämnen som kan framkalla allergi:

  • komjölksprotein – allergin är vanligast hos barn och växer oftast bort före skolåldern, ska inte förväxlas med laktosintolerans
  • ägg – vanligt bland små barn men växer bort hos minst hälften i skolåldern, brukar inte debutera senare i livet
  • jordnötter – en av de vanligaste orsakerna till allergisk chock
  • trädnötter – till exempel hasselnötter, mandel, cashew och valnötter
  • fisk – fiskallergi debuterar ofta tidigt och bara lukten kan ibland ge kraftiga reaktioner
  • skaldjur – allergi mot exempelvis räkor, krabba och hummer är relativt vanligt
  • vete och andra spannmål – kan orsaka allvarlig allergi, ska inte förväxlas med glutenintolerans
  • soja och andra baljväxter – bönor, ärtor och linser är exempel på baljväxter, allergi mot soja kan orsaka starka reaktioner
  • frukt och bär – allergi kan vara en reaktion på enskilda frukter och bär som jordgubbar, melon eller äpplen men också mot exempelvis flera stenfrukter som päron, persika och körsbär
  • grönsaker – allergi mot tomat, selleri, morot och vitlök är vanliga exempel
  • fröer – det är vanligast med allergi mot senapsfrön och sesamfrön.

Utredning och behandling

Dina egna erfarenheter av hur du eller ditt barn reagerar på mat och dryck är ofta viktigast för att kunna ställa en diagnos. Om du inte vet vad du är överkänslig eller allergisk mot kan sjukvården göra en allergiutredning. Vid misstanke om matallergi eller födoämnesallergi görs ett test som visar om du är allergisk mot exempelvis ägg, jordgubbar, fisk eller skaldjur.

Det finns ingen behandling som botar födoämnesallergi – det handlar istället om att försöka undvika de ämnen som orsakar besvären och utesluta viss kost från dieten. En dietist kan hjälpa till med kostråd.

Symptomen kan ibland lindras med hjälp av receptfria eller receptbelagda läkemedel som innehåller antihistamin eller kortison. Vid svår födoämnesallergi kan det även vara aktuellt med så kallad immunterapi som ofta pågår under längre tid.

Anafylaktisk chock kräver akutvård. Om du har haft reaktioner tidigare och redan har exempelvis en adrenalinpenna ska den användas i väntan på ambulans.

Vad du själv kan göra

Försök att undvika mat och dryck som orsakar allergiska reaktioner. Var noga med att kontrollera innehållsförteckningen om du köper färdiglagad mat och fråga vad maten innehåller om du till exempel äter på restaurang.

Vid exempelvis äggallergi eller mjölkallergi hos barn bör du informera förskola eller skola och personer i barnets närhet. Kom ihåg att matallergier hos barn kan växa bort – ta gärna hjälp av sjukvården regelbundet under barnets uppväxt för att se om besvären kvarstår, så att ni slipper utesluta vissa livsmedel i onödan framöver.

På apotek finns receptfria allergiläkemedel med antihistamin som även kan hjälpa vid matallergier. Receptfria salvor kan dämpa symptomen vid allergiska utslag och eksem, både hos barn och vuxna, men tänk på att inte ge kortison till barn under två år utan läkares rekommendation.

Då bör du söka vård

Om du tror att du eller ditt barn har födoämnesallergi bör du vända dig till sjukvården för att ta reda på orsaken till besvären.

Vid klåda i halsen, svullna läppar eller kliande utslag bör du söka vård.

Om du eller ditt barn får symptom som tyder på anafylaktisk chock ska du snabbt uppsöka en akutmottagning eller ringa 112 – det är ett potentiellt livshotande tillstånd.

Sök vård omedelbart vid en akut allergisk reaktion som ger:

  • hjärtklappning och tryck över bröstet
  • andningsbesvär
  • magsmärtor
  • svimningskänsla med blodtrycksfall
  • kalla händer och fötter till följd av försämrad blodcirkulation.

Så kan Kry hjälpa till

Vid anafylaktisk chock ska du uppsöka en akutmottagning. Kry kan hjälpa dig med födoämnesallergi som inte är akut. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Kristina Bergstrand

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad:

Relaterade artiklar