Kry-logo
Ladda ned
Diskbråck

Diskbråck

Diskbråck innebär att en disk mellan kotorna i ryggraden har brustit. Då buktar disken ut och trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna. Ibland läcker det mjuka innehållet i disken ut genom den hårda diskväggen och orsakar en inflammation. Det orsakar värk och ofta minskad känsel i nervens utbredningsområde. Diskbråck går ofta över av sig själv.

Symptom vid diskbråck

Diskbråck kan komma plötsligt, andra har problem med ryggen en längre tid innan det börjar göra riktigt ont. Du kan även ha diskbråck utan att uppleva att du har några besvär.

Diskbråck som trycker på en nervrot orsakar en inflammation runt nerven. Då svullnar nerven och skickar smärtsignaler till exempelvis armen, benet eller handen. Det kan göra väldigt ont, men smärtan blir lindrigare efter några dagar. Du kan även få sämre känsel och muskelkraft i området.

Diskbråck i halsryggen kan ge värk i armarna och nacken medan diskbråck i ryggen brukar stråla ut i benen och foten.

Diskbråck kan vara en orsak till det som kallas ischias. Då påverkar bråcket ischiasnerven som börjar i nedre delen av ryggen och fortsätter ner i benet.

Vanliga symptom vid diskbråck:

  • domningar och stickningar i benen
  • ont i nacken och ryggen
  • smärta som strålar ner i ett ben
  • smärta som strålar ut i armarna och fingrarna
  • smärta som strålar ut i bröstkorgen
  • sämre känsel i benen eller fötterna
  • svårighet att kontrollera rörelserna i benen.

Diskbråck brukar ofta försvinna av sig själv inom tre månader, men kan i vissa fall ge symptom under ett år eller längre tid.

Orsaker till diskbråck

Ryggraden består av kotor och delas upp i tre delar – halsrygg, bröstrygg och ländrygg. Mellan ryggkotorna finns diskar som gör att du kan röra ryggen och de fungerar även som stötdämpare. Diskarna är hårda på utsidan och mjuka inuti. Vid ett diskbråck buktar disken ut och trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna. Ibland tränger vätskan igenom den hårda delen och orsakar en inflammation.

Orsaken till att diskarna brister kan till exempel vara hög belastning eller förändringar i samband med stigande ålder.

Vad du själv kan göra

Vid diskbråck är det viktigt att du är försiktig med ryggen och inte belastar den för mycket.

Försök att röra dig, även om det känns svårt – rörelse ökar blodcirkulationen och håller musklerna mjuka. Du kan också försöka stärka musklerna i mage och rygg genom lätt träning. Rådgör gärna med en sjukgymnast eller fysioterapeut.

På apotek finns receptfria, smärtstillande läkemedel som kan lindra smärtan.

Behandling

Diskbråck behandlas oftast inte den första tiden annat än med smärtlindrande och inflammationsdämpande läkemedel. När inflammationen runt nervroten har lagt sig brukar smärtan avta. Diskbråcket kan även minska i storlek efter några dagar eller veckor – då minskar även trycket på nerven och smärtan blir mindre påtaglig.

Om inte receptfria, smärtstillande läkemedel hjälper kan du i vissa fall få receptbelagd medicin efter individuell bedömning. En sjukgymnast eller fysioterapeut kan visa dig rörelser och övningar som lindrar smärtan. I vissa fall krävs ett kirurgiskt ingrepp.

Då bör du söka vård

Sök vård om du har mycket ont och receptfria, smärtstillande läkemedel inte lindrar smärtan. Det gäller särskilt långvariga besvär som inte blir bättre inom några veckor.

Sök vård akut om du har ont i ryggen med domningar, stickningar eller har minskad kraft i benen eller armarna. Det gäller även domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen. Om du har svårt att kontrollera avföring och urin bör du också söka vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid diskbråck. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Diskbråck kräver ofta en fysisk undersökning.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Kristina Bergstrand

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad:

Relaterat:

Ryggskott