Ladda ned Ladda ned

Diskbråck

Diskbråck innebär att en disk i ryggraden brustit. När det händer läcker det mjuka innehållet i disken ut genom den hårda diskväggen. Det mjuka innehållet kan orsaka tryck och inflammation mot ryggmärg och nervrötter. Då får du värk i nervens utbredningsområde. Diskbråck går ofta över av sig själv. Läs mer om diskbråck här.

Ryggraden delas upp i tre delar – halsrygg, bröstrygg och ländrygg – och består av kotor. Mellan ryggkotorna finns diskar som gör att vi kan röra ryggen och de fungerar även som stötdämpare. Diskarna är hårda på utsidan – diskvägg – och mjuka inuti –diskkärna. När det mjuka i disken tränger ut genom den hårdare delen får du diskbråck. Det leder till att diskbråcket, som är en utbuktning på disken, trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna. Innehållet i diskarna orsakar även tryck och inflammation i omgivande vävnad. Orsaken till att diskarna brister kan vara förändringar i samband med ökad ålder eller att disken utsatts för hög belastning.

Du kan ha diskbråck utan att känna av det. Diskbråck kan komma plötsligt, andra har problem med ryggen en längre tid innan de får riktigt ont.

Diskbråck som trycker på en nervrot orsakar en inflammation runt nervroten. Nervroten svullnar och skickar smärtsignaler, men kan också göra att du får sämre känsel och muskelkraft. Att du får ont i armen, benet eller handen beror på att hjärnan tolkar nervrotens smärtsignal som smärta i det område nerven går till.

Diskbråck kan vara en orsak till det som kallas ischias. Då påverkar bråcket den nerv – ischiasnerven – som börjar i nedre delen av ryggen och fortsätter ner i benet.

Diskbråck i halsryggen kan ge värk i armarna och nacken.

Vanliga symptom på diskbråck är:

  • domningar och stickningar i ben
  • ont i nacken och ryggen
  • smärta som strålar ner i ett ben
  • smärta som strålar ut i armar och fingrar
  • smärta som strålar ut i bröstkorgen
  • sämre känsel i ben och fot
  • svårighet att kontrollera rörelserna i benen.

När den mjuka kärnan tränger ut frigörs också ämnen som inflammerar delen runt bråcket. Det kan göra väldigt ont, men blir lindrigare efter några dagar. Diskbråck brukar ofta försvinna av sig själv inom tre månader. Men kan i vissa fall ge symptom i ett år eller längre.

Även om det kan ta emot ska du försöka röra dig så mycket som du orkar. Rörelse gör att ryggen inte stelnar. Du kan också försöka träna lätt för att stärka musklerna i mage och rygg. Fråga en sjukgymnast om råd.

Gör diskbråcket väldigt ont kan du prova att lindra smärtan med receptfria smärtstillande läkemedel. Du hittar dem på apotek.

Diskbråck behandlas oftast inte den första tiden annat än med smärtlindrande och inflammationsdämpande läkemedel. När inflammationen runt nervroten lagt sig brukar också smärtan avta. Diskbråcket kan också minska i storlek efter några dagar eller veckor och då minskar också trycket på nervroten, vilket innebär att smärtan försvinner. Det är dock viktigt att du är försiktig med ryggen och inte belastar den för mycket.

Hjälper inte receptfria smärtstillande läkemedel finns receptbelagda som ges av läkare efter individuell bedömning. I vissa speciella fall kan diskbråcket opereras bort.

Om du har mycket ont och receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper.

Sök vård akut om du har ont i ryggen och:

  • domningar, stickningar eller svagheter i benen eller armarna
  • domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen
  • svårigheter att kontrollera och tömma blåsa och tarm.
  • rådgivning
  • individuell bedömning och recept vid behov.
Senast uppdaterad:
26 februari 2019
Granskare:
Joakim Röstlund, Medicinskt ansvarig läkare