Kry-logo
Starta appen
Kry-logo

Muskelbristning

En muskelbristning kännetecknas av smärta, svullnad och ömhet. Det kan även uppstå en blödning vid din muskel som orsakar ett blåmärke. Besvären uppstår oftast när en muskel utsätts för kraftig eller ovanlig belastning, till exempel i samband med fysisk ansträngning och plötsliga rörelser. Muskeln läker som regel med hjälp av minskad belastning och rehabiliteringsövningar.

Vad är muskelbristning?

En muskelbristning innebär att muskelfibrer någonstans i kroppen helt eller delvis har gått av. Det kan bero på att muskeln har belastats på fel sätt eller alltför kraftigt, ofta i samband med fysisk aktivitet eller snabba rörelser. Om smärtan uppstår successivt kan bristningen i stället bero på långvariga, monotona rörelser.

Muskelbristningen orsakar smärta vid belastning och ömhet vid vila. Om du till exempel drabbas av en bristning i vaden eller låret blir det svårt att stödja på benet. För att en muskelbristning ska läka behöver muskeln först vila och sedan stegvis belastas med rörelse och styrketräning.

Symptom vid muskelbristning

En muskelbristning som innebär att hela muskeln har brustit kännetecknas av kraftig, plötslig smärta och svullnad i det drabbade i området. Det blir svårt eller omöjligt att belasta eller röra på kroppsdelen. En muskelbristning som innebär att bara delar av muskeln har skadats orsakar inte lika intensiv smärta – du brukar kunna fortsätta använda kroppsdelen, trots att det gör ont.

Muskelbristning leder till nedsatt muskelstyrka och ömhet runt muskeln. Ibland kan det uppstå en blödning som skapar ett blåmärke och ytterligare ömhet. Smärtan förvärras vid belastning.

Det är vanligast att få muskelbristning i en vad, men också baksida eller framsida av ett lår. En större muskelbristning i låret med en större blödning brukar kallas för lårkaka. I mer ovanliga fall kan en muskelbristning uppstå i exempelvis din ljumske, arm, mage eller rygg.

Vanliga symptom vid muskelbristning:

  • kraftig smärta när du belastar muskeln

  • ömhet och svullnad runt muskeln

  • blödning under huden som orsakar blåmärke

  • nedsatt kraft och stelhet i muskeln

  • om muskeln har gått av helt kan du känna en liten knuta vid ena muskelfästet.

Andra tänkbara förklaringar

Plötslig smärta i en muskel kan även orsakas av en muskelsträckning. Då tappar du inte kraft i muskeln och får heller inget blåmärke. Kramp som uppstår i exempelvis vaden kan också orsaka plötslig smärta, men smärtan är övergående och upphör när du sträcker ut muskeln.

En inflammerad eller skadad sena, som sitter intill muskeln, kan också orsaka smärta. Det är särskilt vanligt att hälsenan drabbas. Skadade ledband orsakar också smärta och svullnad, ofta i fingrarna, fötterna eller knälederna. Även frakturer kan ibland likna smärtan vid en kraftig muskelbristning.

Orsaker till muskelbristning

En muskelbristning orsakas ofta av en snabb rörelse eller ovanligt hård, fysisk belastning. Det är vanligt att skada en muskel i samband med idrott eller andra fysiskt krävande aktiviteter.

Om du är otränad eller inte har värmt upp och plötsligt börjar springa eller hoppa kan du drabbas av en muskelbristning eftersom kroppen inte är van vid den typen av belastning. Det gäller även om du lyfter något som är tungt eller vrider kroppen på ett ovanligt sätt. Även en vältränad kropp kan drabbas av muskelbristning i samband med explosiva rörelser.

Ibland kan monotona rörelser leda till muskelbristning. Det beror ofta på att muskeln inte är tillräckligt stark för att orka med långvarig belastning.

Faktorer och situationer som gör dig sårbar för muskelbristning:

  • otränade eller försvagade muskler

  • plötsliga rörelser

  • överbelastning

  • tunga lyft

  • monotona rörelser

  • yttre våld, till exempel en olycka eller ett direkt slag mot muskeln

  • tidigare muskelbristningar.

Utredning och behandling

Muskelbristningar läker ofta av sig själva, men vid stora skador i exempelvis vaderna eller låren kan du behöva hjälp av sjukvården. Läkaren kan ofta avgöra om det rör sig om en muskelbristning genom en enkel kroppsundersökning. Ibland krävs ultraljud eller röntgen för att ställa rätt diagnos.

En muskelbristning kan ofta behandlas genom att du successivt börjar träna upp muskeln igen, när smärtan och svullnaden har minskat. I mer ovanliga fall kan du behöva kirurgisk behandling.

En sjukgymnast eller fysioterapeut kan hjälpa dig att träna upp rörligheten för att öka blodcirkulationen och påskynda läkningen. Anpassade muskelövningar och stretching ingår också i rehabiliteringen för att återfå styrka och kraft. Rehab är alltid viktigt vid muskelbristning – om du inte tränar upp muskeln innan du fortsätter med idrott eller andra aktiviteter finns det risk för en ny muskelbristning som kan orsaka mer tidskrävande läkning.

Vad kan jag göra själv?

För att lindra svullnaden och smärtan vid en muskelbristning bör du så fort som möjligt lägga ett tryckförband på skadan med hjälp av en elastisk binda.

Så här kan du minska svullnaden direkt efter en skada:

  • linda en elastisk binda hårt runt skadan

  • låt lindan sitta kvar under 20 minuter – sedan lättar du på det hårda förbandet och lindar lite lösare

  • håll gärna den skadade kroppsdelen högt i så kallat högläge.

Du kan lindra smärtan med hjälp av receptfria, smärtlindrande läkemedel som innehåller paracetamol. Undvik antiinflammatoriska läkemedel som kan öka risken för blödning – rådgör gärna med apotekspersonal för att välja rätt smärtlindring. Du kan även kyla ner området med exempelvis en kylpåse eller is inlindad i en handduk.

Muskelbristningar läker ofta av sig själva inom några veckor med hjälp av vila och minskad belastning. Det är däremot viktigt att så fort som möjligt försiktigt börja använda muskeln när smärtan och svullnaden har minskat något. Du behöver successivt stärka muskeln med olika rörelser och muskelövningar. Först när du har fått tillbaka din muskelstyrka kan du fortsätta med vanlig fysisk aktivitet eller till exempel utöva idrott som tidigare.

Så här kan du minska risken att drabbas av muskelbristning:

  • värm upp innan du utsätter dina muskler för träning och belastning

  • börja träna successivt om du är otränad för att minska risken för skador

  • undvik långvariga, monotona rörelser.

När bör jag söka vård?

En liten muskelbristning läker oftast av sig själv med hjälp av vila, utan att du behöver kontakta sjukvården. Sök vård om du drabbas av en större bristning som exempelvis orsakar ett stort blåmärke eller en kraftig svullnad. Du bör även söka vård om smärtan inte har minskat efter ett par dagar.

Sök vård akut om du inte kan röra den skadade kroppsdelen och upplever känselbortfall eller om du får hög feber i samband med smärtan. Vid plötslig svullnad, rodnad och smärta utan föregående belastning eller skada bör du också söka vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid muskelbristning. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. I vissa fall krävs ett fysiskt vårdmöte.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Innehållet har granskats av:

Vasiliki Vanky

specialist i allmänmedicin