Kry-logo
Ladda ned
Ortorexi – att vara sjukligt hälsosam

Ortorexi – att vara sjukligt hälsosam

Senast uppdaterad:
tis 2 feb. 2021
Att träna och äta nyttigt har givetvis många fördelar, men om tankar kring kost och träning övergår till en besatthet kan det bli skadligt för hälsan. Det kallas ortorexi. Vi reder ut begreppet och listar några varningstecken du bör ha koll på.

Vad är ortorexi?

Ortorexi definierades första gången 1997 som "en patologisk besatthet av hälsosam kost". Ortorexi är med andra ord en fixering vid mat och träning där individen blir besatt av att äta hälsosamt och träna. Även om ortorexi liknar en ätstörning har det ännu inte klassificerats som en formell ätstörningsdiagnos, dock erkänns den allt oftare i vetenskapliga studier.

Hur skiljer sig ortorexi från andra ätstörningar?

Det är en hårfin gräns mellan anorexi och ortorexi. Tillvägagångssätten kanske ser annorlunda ut men avsikten är det samma: ett skadligt tankesätt kring mat och träning. Anorexi och bulimi handlar oftast om att gå ner i vikt, medan ortorexi fokuserar mer på maten – även om vikten också spelar stor roll.

Tankar om vilken mat som är bäst och mest hälsosam kan tillslut bli så pass svåra att hantera att de tar över hela ens existens. Många som drabbas av ortorexi blir också fixerade vid träning. Det blir lika viktigt att träna som att äta rätt, och det finns ofta ett samband mellan ortorexi och överdriven träning.

De flesta som äter hälsosamt eller tränar regelbundet tycker det är okej att äta en bulle, dricka ett glas vin eller att hoppa över ett träningspass. Men en ortorektiker kan känna ångest av att till exempel missa ett träningspass eller äta en tårtbit.

Finns det några varningstecken?

Det kan vara svårt att upptäcka ortorexi, inte bara hos andra utan även hos sig själv. Det är enkelt att bortförklara symptomen som att man bara är hälsosam. Här kommer exempel på några saker att hålla utkik efter:

  • Du lägger så pass mycket tid på att välja ut, tänka på och laga hälsosam mat så att det går ut över dina relationer och arbete.
  • Du känner dig orolig, skyldig, skamsen eller onyttig när du har ätit mat som du anser är ohälsosam.
  • Du dömer andra som äter mat som du anser är ohälsosam.
  • Du är alltför beroende av mat och träning för att kunna må bra.
  • Du kan inte slappna av i olika typer av sociala sammanhang, som på kalas och middagar.
  • Du väljer bort allt fler livsmedel och övergår till en strikt lista över vad du får äta och hur du ska träna.
  • Du följer en diet som har orsakat en ohälsosam viktnedgång.
  • Du visar andra tecken på undernäring som hudproblem, håravfall eller att menstruationen försvinner.

Vad triggar ortorexi?

Ortorexi har ofta sitt ursprung i barndomen och kan kopplas ihop med förväntningar och prestationsångest. Individer med ortorexi kanske hade höga förväntningar på sig som ung. Som till exempel att prestera bra i skolan, i olika sporter och senare i livet skaffa rätt jobb.

Stora förändringar i livet som ett dödsfall eller en skilsmässa kan också utlösa ortorexi. I sådana fall används en hälsosam livsstil som ett sätt att hantera känslomässig smärta – till den grad att det övergår till en besatthet.

Är det verkligen farligt att vara besatt av att äta hälsosamt?

Det kan bli farligt. Ortorexi kan leda till näringsbrist och andra relaterade problem. Personer som utvecklar ortorexi är ofta oroliga och lider av ångest. För att trycka undan ångesten utvecklar de en besatthet kring mat och träning – på så sätt kan de kontrollera sina känslor.

Det är lätt att besvären blir till en ond cirkel. Ju mer tid man lägger på att hålla sina strikta mat- och träningsregler, desto mer försvinner man in i sin egen värld. Ortorektiker lägger ofta mindre tid på fritidsaktiviteter och spenderar mindre tid med vänner och familj. Detta kan i sin tur förstärka ångesten och det känns mer och mer omöjligt att bryta isoleringen.

Referenser och ytterligare läsning

Vi tycker att följande artiklar och studier är intressanta och innehåller användbar information – förhoppningsvis gör du det med.

Koven, N. S., & Abry, A. W. (2015). The clinical basis of orthorexia nervosa: emerging perspectives. Neuropsychiatric disease and treatment, 11, 385–394. https://doi.org/10.2147/NDT.S61665

Lichtenstein, M. B., Hinze, C. J., Emborg, B., Thomsen, F., & Hemmingsen, S. D. (2017). Compulsive exercise: links, risks and challenges faced. Psychology research and behavior management, 10, 85–95. https://doi.org/10.2147/PRBM.S113093

Douma, E. R., Valente, M., & Syurina, E. V. (2021). Developmental pathway of orthorexia nervosa: Factors contributing to progression from healthy eating to excessive preoccupation with healthy eating. Experiences of Dutch health professionals. Appetite, 158, 105008. https://doi.org/10.1016/j.appet.2020.105008

Parra Carriedo, A., Tena-Suck, A., Barajas-Márquez, M. W., Bilbao Y Morcelle, G. M., Díaz Gutiérrez, M. C., Flores Galicia, I., & Ruiz-Shuayre, A. (2020). When clean eating isn't as faultless: the dangerous obsession with healthy eating and the relationship between Orthorexia nervosa and eating disorders in Mexican University students. Journal of eating disorders, 8, 54. https://doi.org/10.1186/s40337-020-00331-2

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry om du vill ha hjälp med din ätstörningar eller ångest. En psykolog gör en individuell bedömning baserat på hur du mår och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter få hjälp eller bli remitterad till vidare vård vid behov.
Boka möte
Granskare:

Kristina Bergstrand

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad:

Fler artiklar

Psykisk hälsa – 6 okt. 2021 
Låt oss prata om klimakteriet och psykis...
Varför känner sig många nedstämda under klimakteriet? Vi pra... Läs mer
Psykisk hälsa – 5 okt. 2021 
Hur påverkas vår psykiska hälsa av socia...
Alla kan känna sig ensamma då och då. Men under coronapandem... Läs mer