Ladda ned Ladda ned

Artros

Artros kännetecknas av ömma och stela leder. Besvären beror ofta på ärftlighet eller långvarig och tung belastning på lederna. Ledvärken brukar komma smygande med stigande ålder. Symptomen kan lindras på flera sätt – i första hand genom fysisk aktivitet, men även med hjälp av läkemedel.

Artros är en av de vanligaste reumatiska sjukdomarna och drabbar upp till var fjärde vuxen i Sverige, men även unga kan få problem. Två av tre är kvinnor.

Kroppens alla ben möts i lederna där det finns en skyddande hinna (ledbrosk) som gör att benen inte skaver mot varandra. Där finns även ledvätska som förser brosket med syre och näring. Vid fysisk aktivitet produceras mer ledvätska – därför är det viktigt med rörelse.

Om du drabbas av artros bryts ledbrosket ner fortare än kroppen kan skapa nytt. Då blir brosket allt tunnare och kan till och med försvinna helt.

Artros kännetecknas av stela och värkande leder – det kan vara svårt att komma upp ur sängen på morgonen och du kan känna dig stel när du suttit ner och ska resa dig upp igen. Vissa kan känna sig svaga i musklerna och många blir allmänt trötta.

Symptomen växer ofta fram långsamt genom åren, men kan även uppstå efter en ledskada. Värken och stelheten varierar från person till person och kan komma och gå – det är vanligt att ha tydliga besvär ibland och lindrigare symptom i perioder.

Vanliga symptom:

  • smärta
  • stelhet i den sjuka leden
  • minskad rörlighet
  • muskelsvaghet
  • trötthet.

I början är artros ofta begränsad till exempelvis fingrar, tår och knän. Så småningom kan fler leder bli drabbade. Du kan till exempel få höftledsartros och artros i rygg, axel eller käke. Smärtan brukar först komma i samband med rörelse och belastning, men när sjukdomen försämras kan du känna av värken även vid vila. Vid inflammation i ledbrosket blir lederna röda och varma. Du kan också se små knutor eller benutväxter på de yttersta fingerlederna (Heberdens knutor) – de är inte farliga, men kan göra ont.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att reumatiska besvär inte alltid beror på just artros. Det kan även röra sig om andra reumatiska sjukdomar, till exempel ledgångsreumatism (RA). I mer ovanliga fall, om leden är röd, svullen och varm och du har ett påverkat allmäntillstånd kan det handla om mer akuta besvär som kräver vård direkt.

Artros är en ledsjukdom där nedbrytningen av brosket går fortare än uppbyggnaden. Det kan till exempel bero på långvarig överbelastning, övervikt eller ärftlighet. Idrottsskador är en annan vanlig förklaring – omkring hälften av alla allvarliga knäskador leder till artros. Om du skadat dig som ung kan du alltså få besvär med artros när du blir äldre. Yrken som innebär tung, upprepad eller långvarig belastning kan också orsaka artros, inte minst i höft- och knäleder.

Risken att utveckla artros ökar när vi blir äldre eftersom brosket blir skörare med åren. Kvinnor drabbas oftare än män.

Vanliga riskfaktorer:

  • ärftlighet
  • övervikt
  • tung och långvarig belastning på leder
  • muskelsvaghet och fysisk inaktivitet
  • ledskador, medfödda eller förvärvade.

Det finns ingen behandling som botar artros, men det finns goda möjligheter att lindra smärtan och öka rörligheten. Först och främst handlar det om en kombination av information, viktnedgång vid behov, fysisk aktivitet och genomtänkta övningar. På många platser i landet finns möjlighet att delta i så kallad artrosskola under ledning av sjukgymnast/fysioterapeut.

Motion efter förmåga är en viktig del av behandlingen – du kan till exempel bli ordinerad fysisk aktivitet på recept (FAR). Smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel används också. Det finns även olika typer av hjälpmedel som kan förenkla vardagen och lindra dina besvär.

I vissa fall måste leden till slut bytas ut, men det är bara en liten del av alla med artros som behöver opereras och få en ledprotes.

Artros kan lindras genom att vara fysiskt aktiv, träna styrka och motionera. Det kanske tar emot, eftersom fysisk aktivitet ibland gör extra ont i lederna, men smärtan är inte farlig. Svaga muskler blir istället starka och lederna blir mindre stela. Att cykla, simma eller åka längdskidor brukar vara bra träningsformer. Då engagerar du stora muskelgrupper och får en mer skonsam träning än vid exempelvis löpning. Men pröva dig fram – vilken aktivitet som fungerar för dig beror på vilka leder som drabbats och dina egna förutsättningar.

Om du är överviktig bör du försöka gå ner i vikt – då minskar du belastningen på dina leder och får bättre förutsättningar att leva ett rörligt liv.

På apotek finns receptfria läkemedel, både smärtstillande och antiinflammatoriska, som kan lindra dina besvär och hjälpa dig att klara av fysisk aktivitet.

Om du har haft ont i lederna eller känt dig stel en längre tid bör du rådgöra med sjukvården, gärna en sjukgymnast/fysioterapeut. Det är viktigt att inte vänta för länge – tidig behandling kan hejda sjukdomsförloppet.

Är lederna röda, svullna och varma bör du söka vård akut, inte minst om du samtidigt har feber och ett påverkat allmäntillstånd.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid ledvärk och muskelvärk. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. För att konstatera artros krävs en fysisk undersökning.

På våra mottagningar i Sörmland och i Skåne får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
9 oktober 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin