Feberkramp

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Vasiliki Vanky

, specialist i allmänmedicin

Medicinskt granskad

Feberkramp är ett kortvarigt krampanfall hos barn som kan inträffa i samband med feber. Då förlorar barnet medvetandet en kort stund medan armarna och benen skakar. Feberkramp ser otäckt ut, men tillståndet brukar inte vara farligt eller orsaka kvarstående besvär. Barnet behöver sällan behandling, men du kan behöva söka vård första gången det händer för att undvika egen oro och utesluta andra besvär.

Vad är feberkramp?

Feberkramp är ett snabbt övergående tillstånd som kan uppstå i samband med feber hos barn. Ofta är det en vanlig virusinfektion som utlöser febern, till exempel en förkylning eller andra luftvägsinfektioner.

Eftersom feberkramp kan se dramatiskt ut är det lätt att bli orolig när barnet krampar. Som förälder eller vårdnadshavare är det viktigt att känna till att feberkramp inte brukar vara farligt och att krampen går över efter en kort stund. Besvären pågår som regel bara några minuter och barnet återhämtar sig snabbt. Feberkramp brukar inte orsaka kvarstående skador som exempelvis hjärnskada eller andra komplikationer.

Feber som utvecklas till feberkramp är vanligast hos barn som är 1,5–3 år gamla, men besvären börjar ibland redan vid 6 månaders ålder och kan pågå upp till ungefär 5 års ålder. Vissa barn får feberkramp flera gånger under småbarnsåren, men de flesta drabbas bara någon enstaka gång.

Trots att feberkramp är kopplat till feber går det inte att förebygga eller häva feberkramp med febernedsättande läkemedel.

Symptom vid feberkramp

Feberkramp ger symptom i form av feber, kort medvetslöshet och skakningar i kroppen hos barn. De flesta har över 39 graders feber – krampen brukar uppstå under det första dygnet som ditt barn har feber.

Vid feberkramp blir kroppen först spänd och barnet böjer huvudet bakåt. Sedan förlorar barnet medvetandet en stund och får krampryckningar i armarna och benen.

Kramperna brukar gå över inom 5 minuter – ibland slutar barnet krampa redan efter några sekunder. I mer ovanliga fall kan feberkrampen pågå upp till 15 minuter. När barnet vaknar igen kan kroppen kännas slapp och barnet verka utmattat, men som regel brukar barnet återhämta sig efter en liten stund.

Vanliga symptom vid feberkramp:

  • feber över 38.5 grader

  • krampryckningar i armar och ben

  • blek eller blåaktig hudfärg

  • medvetslöshet under några minuter.

Komplicerad feberkramp kan ge återkommande krampanfall inom ett dygn.

Andra tänkbara förklaringar

Både feberkramp och epilepsi orsakar krampanfall, men kramp vid epilepsi har ingen koppling till feber hos barn eller vuxna. Epileptiska anfall kännetecknas av ryckningar och kramp i kroppen, ibland med medvetslöshet men utan andra sjukdomssymptom.

Under de första levnadsåren kan vissa barn drabbas av så kallad affektkramp i samband med exempelvis ilska, rädsla eller andra upprörda känslor. Då kan barnet också bli blekt eller blåaktigt i ansiktet medan kroppen krampar. Affektkramp har ingen koppling till feber och varar i högst en minut. Mycket låga blodsockernivåer, så kallad hypoglykemi, kan ibland också orsaka kramper hos spädbarn.

Bakteriell hjärnhinneinflammation har ofta ett snabbt sjukdomsförlopp och kännetecknas av huvudvärk, hög feber, kräkningar, nackstelhet och ett kraftigt försämrat allmäntillstånd. Små barn kan även få kramper i samband med bakteriell hjärnhinneinflammation.

Orsaker till feberkramp

Stigande feber orsakar ibland en påverkan på hjärnan som kan utlösa feberkramp. Det är antagligen kopplat till hjärnans pågående utveckling – besvären brukar växa bort vid 4–5 års ålder. Det är inte helt klarlagt varför vissa barn drabbas av kramp och inte andra, men det finns en ärftlig faktor.

Utredning och behandling

Feberkramp går som regel över av sig själv inom några minuter och brukar varken kräva någon utredning eller behandling. Däremot kan det vara bra att barnet undersöks av en läkare vid första kramptillfället – dels för att säkerställa att barnet återhämtar sig snabbt och dels för att helt utesluta andra orsaker, exempelvis bakteriell hjärnhinneinflammation eller epilepsi.

När barnet kommer till sjukhuset brukar feberkrampen ha släppt. I ovanliga fall, om krampen fortfarande pågår, kan barnet få kramplösande läkemedel. Barn som har återkommande besvär med feberkramp kan i vissa fall få kramplösande läkemedel på recept som du kan använda vid eventuella nya krampanfall.

Barn som gång på gång får feberkramp i samband med olika infektioner kan behöva genomgå en utredning med bland annat EEG-undersökning som mäter hjärnans aktivitet.

Komplicerad feberkramp kännetecknas av kramp som pågår över 15 minuter, kramp som uppstår flera gånger inom ett dygn eller kramp som till exempel bara drabbar ena sidan av kroppen.

Vad kan jag göra själv?

Ett krampanfall kan se dramatiskt ut och som förälder eller närstående är det lätt att bli orolig och nervös om barnet aldrig har haft feberkramp tidigare. Försök att vara lugn och alldeles nära barnet – låt krampanfallet ha sitt naturliga förlopp. Titta gärna på klockan så att du vet hur länge feberkrampen pågår. När anfallet är över är det viktigt att försöka svalka barnet och se till att barnet får i sig vätska.

Så här kan du underlätta för barnet under ett krampanfall:

  • lägg barnet på rygg under anfallet – då minimerar du risken för skador

  • låt krampanfallet ha sitt naturliga förlopp – håll inte fast barnet

  • håll andningsvägarna är fria – försök inte att lugna barnet med exempelvis en napp, lägg gärna barnet på sidan när krampanfallet är över för att underlätta andningen

  • se till att barnet kan röra sig – ta av eventuellt åtsittande kläder, filtar och liknande

  • försök att svalka barnet – klä av barnet varma kläder, badda med ljummet vatten eller fuktiga handdukar och öppna ett fönster för att göra det svalare i rummet.

Du kan inte förebygga eller häva ett krampanfall med hjälp av febernedsättande läkemedel. Däremot kan barnet må bättre efteråt om du ger febernedsättande medicin. Tänk på att barn inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

Om ditt barn har haft feberkramp tidigare och du har fått kramplösande läkemedel på recept kan du ge barnet läkemedlet om kramperna pågår i mer än fem minuter.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du känner osäkerhet eller oro i samband med att ditt barn får feberkramp. Om barnet har haft feberkramp tidigare i livet och får ett nytt, kortvarigt anfall med snabb återhämtning behöver du som regel inte söka vård.

Sök vård om barnet har fått feberkramp flera gånger och inte har undersökts av läkare.

Sök vård akut om barnet:

  • inte har återfått medvetandet efter 5 minuter

  • krampar under längre tid än 10 minuter

  • får flera anfall inom ett dygn

  • är under 1 år eller över 5 år och får feberkramp

  • har feberkramp med andningsuppehåll

  • har krampanfall utan feber

  • har kramper som bara uppstår i ena halvan av kroppen eller endast en arm eller ett ben

  • plötsligt får hög feber, kräks och är stel i nacken – med eller utan krampanfall.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och information vid feberkramp. Vi kan vid behov göra akuta vårdinsatser på våra fysiska vårdcentraler och remittera barnet för vidare vård. Vid komplicerad feberkramp, som kräver ett fysiskt vårdmöte, ska du i första hand vända dig till barnakuten eller akutsjukhus.

Tänk på att barnet behöver närvara under såväl ett digitalt som ett fysiskt vårdmöte. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar
Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Vasiliki Vanky, specialist i allmänmedicin

Relaterat:

Feber hos barnHjärnhinneinflammation