Ladda ned Ladda ned

Nageltrång

Nageltrång är ett vanligt besvär som särskilt drabbar barn i tonåren. Ofta är det kanten på stortåns nagel som skär in eller växer in i huden och orsakar smärta. Det kan till exempel bero på att nageln är för kortklippt eller att du använder för trånga skor. Du kan själv behandla nageltrång, men ibland krävs ett litet kirurgiskt ingrepp.

Nageltrång orsakar svullnad och ömhet i tån. Besvären är ofta ganska lindriga, men ibland kan nageltrång orsaka en infektion med pulserande värk och ett sår som varar.

Typiska symptom:

  • ömhet och värk i tån
  • rodnad och svullnad runt nageln
  • varbildning.

Andra tänkbara förklaringar

Om din tå är öm med rodnad runt nagelkanten kan det ibland vara tecken på en nagelbandsinfektion, men besvären är betydligt vanligare på fingrarna. Fotsvamp, som kännetecknas av svamp mellan tårna, kan också angripa tånaglarna.

Nageltrång kan orsakas av en skada på tån eller nageln, men ofta beror det på att nageln har klippts för kort, kanske i en båge, eller att du använt för små eller för trånga skor som gjort att nageln krökt sig och trängt in i huden. Genetiska faktorer kan också spela in.

Risken för nageltrång ökar i samband med idrott eftersom små sår på tån i kombination med fotsvett, bakterier och för kortklippta naglar kan leda till besvär – pojkar i tonåren drabbas särskilt ofta.

Nageltrång ska alltid behandlas så att det inte leder till en djupare infektion. Infektionen kan blir särskilt besvärlig om du har diabetes eller dålig blodcirkulation.

Som regel kan du själv behandla nageltrång genom god fothygien. Vid behov kan du även peta in en bomullstuss under nageln – det ger omedelbar smärtlindring och nageln får hjälp att växa ut rakt. Ibland kan nageltrång kräva en liten operation för att avlägsna nageln eller en del av nageln.

Vid långvariga besvär som inte lindras med egenvård kan en läkare behöva undersöka tån för att utesluta allvarlig sjukdom.

Dagliga fotbad i rent, ljummet vatten kan ofta räcka för att bli av med lindrigt nageltrång. Har du svårare problem kan du badda med alsolsprit och peta in lite bomull under nageln så att nageln inte skär in i huden och kan växa rakare.

Så här behandlar du nageltrång:

  • mjuka upp nageln i ljummet vatten
  • fila ner nageln försiktigt så att den inte är vass
  • badda nageln med vatten flera gånger om dagen
  • peta in en bit kompress doppad i alsolsprit under nagelkanten
  • skydda det infekterade området med en liten kompress och gasbinda
  • sov gärna med en fuktad kompress över och under nageln, fäst med gasbinda och trä på en strumpa.

På apotek finns receptfria, smärtlindrande läkemedel som lindrar värken. Där finns även produkter som kan hjälpa till att räta ut tånageln med hjälp av en liten klämma.

Så här kan du förebygga nageltrång:

  • klipp nageln rakt över, men aldrig för kort
  • tvätta och smörj in fötterna varje dag
  • använd rymliga skor som inte trycker på tårna
  • om du brukar ha problem med nageltrång kan du peta in en bit bomull under nageln för att undvika att den växer in i tån.

För att förhindra problem framöver kan det vara bra att gå till en fotvårdsspecialist för att få medicinsk fotvård (till självkostnadspris).

Om du har stora besvär med smärta och varbildning bör du vända dig till sjukvården. Det gäller även om nageltrånget inte blir bättre och du får en inflammerad eller infekterad tå, trots att du själv har försökt lindra dina besvär.

Sök vård direkt om du i samband med nageltrång får hög feber och känner dig allmänpåverkad, särskilt om du har diabetes eller någon annan sjukdom som minskar blodtillförseln till tårna. Du behöver även söka vård om du har smärta och domningar i tårna.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid nageltrång. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
7 jan 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin