Ögonbesvär

Ögonbesvär kan ha olika förklaringar – från torra ögon och allergi till virus, bakterier och synnedsättning. Ofta handlar det om tillfälliga besvär som gör ögat rött, svullet och irriterat. Det kan även bildas mer tårvätska och var. Vissa besvär läker av sig själva, andra försvinner med hjälp av daglig rengöring och receptfria läkemedel. Ibland kan du behöva hjälp av sjukvården.

Symptom vid ögonbesvär

Symptomen kan variera, men det är vanligt att ögonvitan blir röd och att ögat svider eller kliar. Ögat kan antingen kännas torrt eller tvärtom fyllas med ovanligt mycket tårvätska. Vid ögonbesvär är även svullna ögonlock ett vanligt symptom. Ibland kan sekret och var göra att ögonlocket klibbar igen, särskilt på natten.

Vanliga ögonproblem hos barn och vuxna:

  • röda och svullna ögon

  • irritation i ögat

  • sveda eller klåda

  • torrhet eller ökat tårflöde

  • var i ögat

  • ibland tillfällig synpåverkan

  • synfel.

Orsaker till ögonbesvär

Irritation i eller runt ögat kan ha en mängd olika förklaringar. Virus och bakterier kan lätt få fäste i slemhinnan, särskilt om du redan har besvär med torra ögon, allergi eller eksem. En talgkörtel som tillfälligt har täppts igen kan orsaka en vagel. Har du fått en skada på exempelvis hornhinnan kan du få synbesvär.

En vanlig förkylning kan också leda till ögonbesvär, exempelvis en ögoninflammation.

Ögonproblem som inte kännetecknas av rodnad, svullnad eller irritation kan till exempel bero på starr eller synfel.

Några orsaker till ögonbesvär:

  • synfel – att vara närsynt, översynt eller astigmatisk kan bero på ärftlighet eller åldersförändringar

  • torra ögon – om du har för lite tårvätska blir ögat känsligare 

  • ögoninflammation, konjunktivit – påverkar ögats slemhinna, beror ofta på virus men ibland även bakterier eller torra ögon och trånga tårkanaler

  • ögonlocksinflammation, blefarit – inflammationen kan till exempel bero på torr hud, eksem, rosacea eller bakterier i huden

  • vagel – orsakas av en inflammerad talgkörtel under ögonlocket eller intill ögonfransarna, om svullnaden gör att talgen kapslas in i huden bildas en vagel

  • allergi pollenallergi och pälsdjursallergi kan till exempel orsaka ögonlockseksem eller allergisk konjunktivit, det vill säga ögoninflammation

  • eksem – ögonlockseksem har ofta kopplingar till exempelvis mjälleksem eller atopiskt eksem; pollen, allergi, päls från husdjur och parfymerade hudprodukter är andra förklaringar.

  • herpes i ögat – virus som orsakar en inflammation på hornhinnan; även bakterier som orsakar klamydia och gonorré kan orsaka ögonbesvär 

  • inåtvänt ögonlock – ibland kan ögonfransar som växer in mot ögat skapa irritation och svullnad

  • trånga tårkanaler – trånga tårkanaler med infektion i tårsäckarna kan också ge besvär i och kring ögat.

  • sprucket blodkärl – en röd ögonvita utan andra symptom kan bero på ett sprucket blodkärl

  • regnbågshinneinflammation, irit – kan vara kopplad till exempelvis autoimmuna sjukdomar och tarmsjukdomar

  • skador på ögat – om ett kemiskt ämne eller till exempel smuts eller glas kommer in i ögat kan det bland annat leda till skador på hornhinnan eller en ögoninflammation

  • ögonmigrän – migrän med aura innebär att du upplever synfältsbortfall eller ljusfenomen.

Behandling vid ögonbesvär

För att kunna behandla ögonbesvär på ett effektivt sätt behöver du själv eller en läkare först avgöra vad som har orsakat besvären. Vid tillfälliga och lindriga ögonproblem räcker det ofta med daglig rengöring av ögonlocken och franskanterna.

Om du besväras av smärta eller synnedsättningar kan du behöva kontakta vården för utredning och behandling. Många besvär behandlas lokalt med receptfria ögondroppar eller ögonsalva. Vid bakteriella infektioner kan det ibland finnas anledning att behandla med antibiotika. Om du har allergiska besvär kan du behöva läkemedel mot din allergi. Har du problem med ögonen som beror på hudbesvär som exempelvis atopiskt eksem, mjälleksem eller rosacea behöver du som regel behandla såväl ögonen som andra delar av kroppen.

Vid synfel utan andra symptom bör du vända dig till en optiker.


Vad kan jag göra själv?

Vid lindriga ögonbesvär kan du ofta påskynda läkningen genom att tvätta ögonlocken och ögats kant med ljummet vatten ett par gånger om dagen. Om du har allergiska besvär bör du försöka undvika allergen som orsakar dina symptom och ta dina läkemedel enligt ordination.

När du har en pågående inflammation eller infektion i ögat ska du inte använda smink och kontaktlinser som kan skapa ytterligare irritation. Försök att inte klia dig i ögonen – det kan förvärra besvären och bakterier kan få fäste.

På apotek finns receptfria läkemedel mot olika typer av ögonbesvär – rådgör gärna med apotekspersonalen. Ögondroppar med tårersättning och ögonsalva kan ofta lindra dina symptom. Det finns även receptfria läkemedel mot allergiska besvär.

Om du misstänker att dina ögonbesvär kan bero på en synförändring bör du göra en synundersökning hos en optiker.


När bör jag söka vård?

Kontakta en optiker om du misstänker att du har ett synfel.

Sök vård om du har kraftiga ögonbesvär som inte blivit bättre med egenvård. Du bör även söka vård om området kring ögat är rött, gör ont eller om du har en kraftig svullnad. 

Sök vård akut om du har ögonbesvär och andra symptom samtidigt, exempelvis feber och smärta, synbortfall, synpåverkan eller om du är känslig för ljus. Om du har fått besvär i ögat efter en skada eller ett slag mot ögat ska du också söka vård akut.


Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid olika ögonbesvär. Vi gör en individuell bedömning baserad på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.


På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry